Lärarbrist i gymnasiets språkintroduktion

I takt med att antalet elever som behöver lära sig svenska ökar har kommuner och skolor svårt att hinna med att utöka gymnasieprogrammet språkintroduktion. Skolverkets nya rapport visar att det bland annat finns ett stort behov av att rekrytera och vidareutbilda lärare för att fler ska kunna gå vidare till ett annat program i gymnasieskolan, eller annan utbildning, i framtiden.

– Det finns uppenbara behov att utveckla språkintroduktion och hur nyanlända ska introduceras till svensk gymnasieutbildning. En slutförd gymnasieutbildning är väldigt betydelsefullt för att få ett arbete eller gå vidare till högre studier, säger Thomas Furusten, undervisningsråd på Skolverket.

Språkintroduktion är ett av fem introduktionsprogram som vänder sig till elever som behöver lära sig svenska för att gå vidare till ett annat program i gymnasieskolan eller annan utbildning. Ett av syftena med programmet är att ge eleverna behörigheten till något av de 18 nationella programmen. I dag går det totalt 8 700 elever på språkintroduktion, vilket är 34 procent mer jämfört med förra läsåret.

Moderaterna i Stockholm stad föreslår flera åtgärder för att stärka språkkunskaperna för nyanlända. Cecilia Brinck, gruppledare i utbildningsnämnden, tror att insatserna även skulle kunna förbättra integrationen.

– Kunskaper i svenska språket är avgörande för en framgångsrik integration. Vi måste förbättra språkintroduktioner för att kunna ta tillvara människors kompetenser och erfarenheter så att fler kan påbörja sina liv i ett nytt land. Därför vill vi att alla nyanlända elever erbjuds skolgång inom två veckor för att snabbare kunna lära sig språket och förbättra integrationen, säger Cecilia Brinck i ett pressmeddelande.

Enligt Skolverkets rapport har omkring 30 procent av eleverna gått vidare till ett nationellt program i gymnasieskolan tre år efter att de börjat på språkintroduktion och ungefär 15 procent av eleverna har gått vidare till ett annat introduktionsprogram. Av de elever som började gå språkintroduktion år 2011 har bara nio procent slutfört ett nationellt program i gymnasieskolan fyra år senare.

– Elever som kommer till Sverige när de är i gymnasieåldern har svårt att hinna gå vidare i gymnasieskolan innan de fyllt 20 år som är åldersgränsen för att påbörja gymnasieskolan. En stor del av eleverna tycks falla ur systemet och riskerar att inte uppnå en komplett gymnasieutbildning, säger Thomas Furusten.

Cecilia Brinck tror att om alla skolor skulle vara med och ta ansvar skulle eleverna ges bättre förutsättningar till språkutveckling på skolor.

– Dessutom kan stödet till den enskilde eleven förbättras och skolorna får rimligare planeringsförutsättningar. Vi anser också att nyanländas elevers skolresultat ska särredovisas under de första åren för att man ska kunna göra en korrekt identifiering av de skolor som har de riktigt stora utmaningarna beträffande resultaten, säger moderaternas Cecilia Brinck.

Eftersom skolorna har svårt att rekrytera lärare och studiehandledare vill Skolverket därför att andra kompetenser än pedagogiskt utbildad personal utnyttjas. Rapporten tar även upp behovet av att vidareutveckla skolornas förmåga att göra tidiga bedömningar av elevernas kunskapsnivå och utvecklingsbehov.

– Här behövs insatser från kommuner, skolor och staten. Det är angeläget att snabbt och effektivt ta fram åtgärder för att få unga nyanlända till utbildning och arbete. Kanske ryms inte dessa åtgärder inom dagens system, säger Eva Durhan, chef för Skolverkets analysavdelning.