Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Skolverkets instruktioner för nationella prov fråntar dyslektiska elever möjligheten att få skrivna uppgifter upplästa vid provtillfället. Enskilda drabbade, Dyslexiförbundet och organisationen Disability Rights Defenders Sweden (tidigare Med lagen som verktyg) menar att reglerna är diskriminerande och måste ändras, något som Skolvärlden skrivit om tidigare.

De kritiserade reglerna säger att en elev med dyslexi har rätt till anpassningar som att få extra lång tid på sig att skriva provet eller sitta avskilt i ett eget rum. Däremot får de inte använda sig av hjälpmedel som läser upp texter, eller låta någon annan läsa texten för dem. Anledningen till det är att man från Skolverkets håll menar att uppgiften då inte skulle kunna mäta det som avses: om eleven har läsflyt eller inte.

Juristen Stellan Gärde från Talerättsfonden mot diskriminering är ett av tre ombud i målen. Han menar att instruktionerna ger de drabbade eleverna ångest, oro, stress och en känsla av mindre värde, och inte minst till sämre provresultat och sämre terminsbetyg i svenska.

– Alla vet ju redan att barn med dyslexi har svårigheter att läsa med flyt. De har ju dyslexi! Det blir dessutom fel att ha en uppsättning regler för inlärning i den ordinarie undervisningen och sedan ändra reglerna när det är dags att mäta vilka framsteg eleverna har gjort i de nationella proven, säger han.

Skolverket är helt och fullt ansvariga

Tidigare har man dragit enskilda kommuner inför rätta i frågan, men under 2020 slog Högsta domstolen fast att tre friande domar från olika hovrätter ligger fast. Samtliga domstolar har kommit fram till att elever med dyslexi missgynnas av Skolverkets direktiv, men menar att de gäller ändå. Undantaget är Örebro Tingsrätt som dömde till elevens fördel innan Göra Hovrätt ändrade domslutet. Även Justitiekanslern har avslagit ett anspråk på skadestånd och slagit fast att Skolverket inte har diskriminerat eleverna.

– Alla domstolarna kom fram till att eleverna missgynnats och att de mår illa, får sämre betyg och riskerar att tappa lusten för skolan. Ingen av domstolarna sätter dock dessa konsekvenser i proportion till kommunernas motivering att man följer Skolverkets instruktioner, eller utreder om instruktionerna är befogade och nödvändiga. Med en enda rad i domen skriver de bort allt detta. Hovrätterna och Högsta domstolen har därmed inte tillämpat gällande rätt, säger Stellan Gärde.

Därför väljer man nu att istället rikta sig direkt till Skolverket i en ny stämning.

– Vi anser att Skolverket är upphovsmannen till detta oacceptabla missgynnande och helt och fullt ansvariga, säger Stellan Gärde.

Det handlar om vad proven är avsedda att pröva

Anders Boman är enhetschef för nationella prov på Skolverket, och han menar att myndigheten står på god grund när det kommer till riktlinjerna för nationella prov.

– Att man väljer att stämma Skolverket har jag inga synpunkter på. Däremot konstaterar jag att det redan skett fyra rättsliga prövningar där man i fyra domar kommit fram till en gemensam ståndpunkt, säger han.

Kan det finnas anledning att se över de här riktlinjerna ändå? Domstolarna har ju konstaterat att dessa elever missgynnas av systemet, även om de samtidigt säger att det är i sin ordning.

– Diskussionen har ju pågått i många år. Det handlar om hur man uttolkar vad läsning är och vad proven är avsedda att pröva. Enligt Skolverket är läsning både avkodning och förståelse. Genomförandet av de nationella proven kan anpassas på olika sätt, men i årskurs sex där provet är avsett att pröva avkodning såväl som förståelse så krockar det. En sådan anpassning vi talar om här, där man lyssnar på texten istället för att läsa, kan göras av sociala och inkluderande skäl. Men då är det inte längre ett nationellt prov som prövar vad det avser att pröva. När vi kommer till årskurs nio och slutbetygen ska sättas så är provet inte avsett att prova avkodning utan enbart förståelse. Därför kan det provet lyssnas på.

Han framhåller också att rektor kan undanta elever från att skriva det nationella provet.

– En möjlig väg är ju att den här eleven inte jobbar med den här texten och avstår att delta i det nationella provet. Då är det en viktig uppgift för alla vuxna, alltså lärare, rektorer, föräldrar, och Skolverket att avdramatisera och få eleven att förstå att de inte är sämre eller mindre värda för att de inte skriver det nationella provet.

Stellan Gärde, om även det här fallet avskrivs, finns det någon synbar juridisk väg framåt då eller har ni nåtts vägs ände?

– Vi kommer inte ge oss. Vi planerar att ta en kommundom till Europadomstolen som kan fastställa ett skadestånd för Skolverkets handlande. Vi överväger även att ta en dom till FN:s övervakningskommitté för funktionsrättskonventionen. Kommittén kan begära att svenska staten vidtar åtgärder. Förlorar vi målet mot Skolverket så tar vi med det också.

Egentligen tycker han att det är politikerna som borde lösa det här problemet, och inte jurister.

– Vi hoppas att utbildningsminister Anna Ekström ska göra allt detta kostsamma arbete onödigt genom att omedelbart förelägga Skolverket att upphöra med missgynnandet och om så behövs ordna med en lagändring. Det finns redan krav på detta i riksdagen, säger Stellan Gärde.