kvarnsell

Helena Kvarnsell, lärare i NO och matte på Björknässkolan.

Digitalisering

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Skolverkets kravlista

Följande teknisk utrustning måste finnas 2022 när de nationella proven blir digitala:

  • En stabil internetuppkoppling.
  • Tillräckligt många datorer (bärbara eller stationära) eller surfplattor.
  • Krav på operativsystem Windows, iOS, MacOS, Android och Chrome OS.
  • Skärmstorleken på surfplattor ska minst vara 9,6 tum.
  • Surfplattor ska ha externa tangentbord.
  • Skärmupplösningen ska minst 1366 x 768 vara.
  • Hörlurar.
  • De vanligaste webbläsarna ska vara installerade och den senaste uppdateringen tillgänglig.
  • Identitetshantering för inloggning till proven måste vara säkert.

2017 gav regeringen i uppdrag åt Skolverket att påbörja en digitalisering av skolan. Nu har Skolverket gått ut med en lista med teknisk utrustning och andra krav som måste finnas inför att de nationella proven digitaliseras senast 2022.

Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka, Stockholm, är positiv till nyheten.

– Jag tycker det är jättebra att det blir tydligt. Att det står vilken storlek skärmen ska ha och att det ska finnas externt tangentbord till surfplattor. Det är bra för det blir väldigt märkligt att skriva på utan, och det är inte ergonomiskt. Det finns elever som redan tycker det är svårt och om tangentbordet är på skärmen, som det är på en surfplatta, blir det ju lite skärm kvar. Risken är att deras arbetstid går till att gå upp och ned på tangentbordet istället för att svara på svåra frågor.

Andra tekniska behov som behöver uppfyllas enligt Skolverket är bland annat en stabil internetuppkoppling som ska kunna hantera ljud- och filmmaterial till proven, tillräckligt många datorer, hörlurar för att kunna användas på prov, en säker identitetshantering för inloggning.

– Om vi har hörlurar till eleverna innebär det att det kan finnas en annan typ av frågor, det tycker jag är väldigt positivt. Att bara sätta in pappersprov på datorn vinner man inte speciellt mycket. Förhoppningen är att vi kommer kunna göra andra saker på ett digitalt prov än vad vi kan göra på papper. Det öppnar upp för film och uppläsning och allt sånt, säger Helena Kvarnsell.

Skolverket menar att ”datorerna eller surfplattorna ska ha någon av de vanligaste webbläsarna”. Helena Kvarnsell hoppas det betyder att proven kommer vara webbaserade så att skolorna inte behöver köpa in ett provprogram. Något som hon har kritiserat förut är en bristande ekonomisk uppbackning av skolans digitalisering-

– Det är ju jätteknäppt. Jag vet inte hur man löser det. Bestämmer man någonting måste man se till att det följer med pengar. Det är inte så att skolorna har pengar över. Annars riskerar det bara att bli en pryl som stressar elever och lärare ännu mer.

För lärarna skulle dock en digitalisering underlätta mycket av arbetet, säger hon.

– Jag har väldigt svårt att tro att en digitalt kompetent lärare inte ser fördelarna med att proven digitaliseras. Det finns mycket större chans för extern rättning, för en snabb och effektiv rättning.

Men hon betonar att lärarna måste få verklig hjälp och fortbildning med vad digitaliseringen av proven, och skolan i allmänhet, innebär. 

– Det kan inte bara vara av typen tips och tricks eller att dela med sig av exempel, utan det måste vara en handledd fortbildning för att det ska bli bra.

Om sin egen skola säger Helena Kvarnsell att digitaliseringen fungerat bra. Redan 2008 började man se till att samtliga elever i årskurs 1–9 fick en egen dator, ett mål de nådde 2010. Därför har de haft lång tid att utveckla hög digital kompetens på Björknässkolan, men allt är inte perfekt säger hon.

Hon ser elever som har lärt sig det grundläggande men fortfarande är obekväma med vissa funktioner, exempelvis ljudinspelning på datorn. Enligt Skolverket är det viktigt att både lärare och elever har kompetens och är vana vid tekniken för att proven ska gå bra. Helena Kvarnsell håller med.

– Jag har jobbat jättelänge som högstadielärare, nästan 20 år. Vad vi än gör så är det väldigt stressigt och superladdat för eleverna att skriva ett nationellt prov. Att då skriva prov i en helt ny miljö, en digital miljö, om man är van vid att alltid skriva på papper med blyertspenna går det inte så bra. Eleverna behöver vara vana vid att använda digitala verktyg, att skriva text på tangentbord istället för hand. Digitalt är något helt annat än penna och papper, säger hon.

Lösningen på det tror hon är att eleverna får lära sig bli vana vid de digitala verktygen i andra situationer än de nationella proven. Därför hoppas hon att de framtida nationella proven kommer göras på en plattform på ett sätt som gör de digitala verktygen tillgängliga för lärare och elever även när det inte är tid för nationella prov.

– Om skolverket tänker ha de nationella proven i en provplattform och den skulle bli tillgänglig för oss lärare att konstruera prov själva så vore det bra. Då skulle eleverna bli vana vid just den plattformen, och hjälpmedlen som erbjuds där. Om jag kunde göra mina vanliga prov där skulle ju eleverna veta var de hittar fet stil, eller kemiformler och så vidare. Då blir det inte en pålaga att lära sig utöver att göra provet.

Karin Hector-Stahre, projektledare för regeringsuppdraget att digitalisera de nationella proven, säger att det inte finns några planer i nuläget att göra plattformen tillgänglig för lärarna i den generella undervisningen.

– Inte som det är tänkt, nej. Det är gjort för de nationella proven. Eleverna kommer att kunna öva på prov som vi lägger ut som demonstration, exempelprov. Så att man kan vänja sig vid att göra prov digitalt, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm