Skolverkets varning i sin bedömning av skolan

Vartannat år avlägger Skolverket rapport och presenterar sin samlade bedömning av situationen och utvecklingen inom skolväsendet.  

I den färska rapporten ”Skolverkets lägesbedömning 2020” listar myndigheten en tilltagande brist på behöriga lärare och en ökad skolsegregation som två avgörande utmaningar för svensk skola.

Bilden delas av Svante Tideman, 1:e vice förbundsordförande Lärarnas Riksförbund. Han menar att utmaningarna både påverkar lärarnas arbetsmiljö och hälsa.   

– Det blir en resursbrist ute i skolorna, samtidigt som bördan på lärarna blir allt tyngre när fler och fler arbetsuppgifter staplas på varandra, säger han.

Enligt Skolverket skiljer sig elevernas tillgång till utbildade beroende på var i landet de går i skola och vilken utbildningsbakgrund deras föräldrar har. På skolor med större utmaningar är kompetensen bland lärare generellt sett lägre och på skolor med många brister i undervisningen är det vanligt att en stor andel av lärarna antingen saknar lärarlegitimation eller behörighet i de ämnen som de undervisar i.

Utvecklingen är oroande, skriver myndigheten och hänvisar till att kompetenta och behöriga lärare är en förutsättning för en likvärdig skola och undervisning av god kvalitet.

– Legitimerade lärare måste vara grunden för att se till att undervisningen blir så bra som möjligt. Att lärare som inte är behöriga till stor del jobbar med de elever som har sämst förutsättningar är självklart ett jättebekymmer eftersom det leder till ökad segregation och skillnader, säger Svante Tideman.

Vidare varnar Skolverket för att de som examineras inte kommer att räcka till för att möta det närmaste årens ökade behov av lärare. Detta trots att söktrycket till lärarutbildningen har ökat och flera vägar in till yrket utreds. 

Och samtidigt som andelen behöriga lärare riskerar att minska ytterligare har segregationen i grundskolorna tilltagit. Myndigheten ser att resultaten mellan olika skolor har ökat och att vilken skola en elev går i, och hur elevsammansättningen ser ut där, får också allt större betydelse för elevens resultat.

”Skolsegregationen har således en negativ påverkan på likvärdigheten och riskerar att försämra skolväsendets förmåga att kompensera för elevernas skilda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta drabbar elever med mindre gynnsam bakgrund hårdast”, skriver Skolverket i sin rapport.

För att komma tillrätta med problemen omfattar lägesbedömningen en rad prioriteringar och åtgärdsförslag som enligt myndigheten är avgörande för att stärka kvalitet i undervisningen och öka likvärdigheten.

– Det har pratats om de här problemen länge. Därför tycker jag att det är positivt att Skolverket nu är tydliga med att huvudområdena för förbättring är lärarförsörjning, statlig regional närvaro och resursfördelning, säger Svante Tideman.

Skolverket vill bland annat se fortsatta satsningar på att utöka antalet nybörjarplatser på lärarutbildningen, samt att huvudmännen använder riktade eller stödjande insatser för att stimulera behöriga och erfarna lärare att söka sig till skolor med svåra förutsättningar. Därtill önskar myndigheten att regeringen skapar förutsättningar för en ökad statlig närvaro och ökat statligt ansvarstagande på regional nivå. 

– Att rapporten pekar på att vi måste ha betydligt större statlig styrning och att det ska ske genom att staten kliver ut i regionerna och verkligen ser till att det som sägs från centralt håll sker ute i kommunerna är jätteviktigt, säger Svante Tideman.

Han fortsätter.

– Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt och klämmer fram att staten behöver kliva fram på ett helt annat sätt. Vi tror verkligen på förslaget om att Skolverket ska ha regionala kontor ute i landet för att kunna stödja skolhuvudmännen. Det skulle vara till stor hjälp och få positiva effekter.

På grund av det i dagsläget är för tidigt att dra några säkra slutsatser kring de långsiktiga effekter coronapandemin har på svensk skola har Skolverket valt att inte revidera sin lägesbedömning, trots att den färdigställdes för drygt fem månader sedan. Myndigheten skriver dock att en första uppföljning av elevernas resultat gör dem försiktigt positiva. Det är dock en slutsats som Lärarnas Riksförbund ställer sig frågande till.

– Att Skolverket redan nu säger att de är försiktigt positiva till att resultaten har blivit bättre menar vi är jättefarligt. Vi vet faktiskt inte om kunskapen har ökat bara för att betygen har ökat, man hade inte några nationella prov och det är för tidigt att dra den här sortens slutsatser redan nu, säger Svante Tideman.