Skrota nationella provet i Matematik 1a
Femtio procent av alla elever i Ma 1a fick F på det första nationella provet. Vad är fel? Vi kan ifrågasätta om målen är för högt ställda, eleverna för dåliga eller undervisningen undermålig. Men först bör vi granska provet självt!
Jag vill hävda att nationella provet i Ma 1a påverkar undervisning och bedömning i kursen på ett olyckligt sätt. Jag vill argumentera för att undervisning samt elevernas resultat påverkas positivt om provet tas bort.
Med GY 11 har vi olika kurser mellan studie- och yrkesförberedande program. Yrkeseleverna läser Ma 1a, som skall knytas nära respektive yrkesprogram, se till exempel skrivningen om algebra: ”Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler samt metoder för att lösa linjära ekvationer.”
Denna typ av skrivning finns i alla delar av det centrala innehållet för denna kurs. Syftet är att tydliggöra att: yrkeslivets krav på matematiskt kunnande måste vara vägledande i undervisning och bedömning. För lärarna finns en uppsjö av möjligheter att tillsammans med yrkeslärarna hitta denna matematik, och ge eleverna en meningsfull och ofta rolig matematik.
Men i det nationella provet för Ma 1a finns ingen koppling till respektive yrkesämne. I provet möter eleverna en mer abstrakt matematik som inte relateras till respektive yrkesval. Konsekvensen blir uppenbarligen att eleverna inte klarar provet. Detta gör att lärarna förskjuter sin undervisning från praktisk anpassad, programutformad matematik till en mer abstrakt matematik. Undervisningen fylls med inslag av ”måsten” som varken elever eller lärare ser meningen med. Lärarna flyttar sitt fokus från att uppfylla kursplanens mål och intentioner till att klara ett nationellt prov. Ett nationellt prov som har många likheter med de studieförberedande programmens matematik, men få likheter med respektive yrkesprograms tillämpningar.
Att centralt utforma ämnesprov kopplade till respektive karaktärsämne är en praktisk omöjlighet, varför vi bör ställa oss frågan: Varför vi alls behöver provet? Utan prov kan lärare och elever helhjärtat arbeta med kursen på ett sådant sätt som också är tänkt. Elever som arbetar med en matematik som för dem är relevant kan förväntas prestera bättre. Vi kommer fortfarande ha elever som inte klarar målen, men då på goda grunder – inte baserat på krav som ej är relevanta för kursen.
Av Petter Norrthon
Lärare i matematik, Åva gymnasium samt ledamot för Folkpartiet i barn- och grundskolenämnden i Täby