Annons
Sanna Mac Donald, språklärare, regnbågsförälder och bloggare som brinner för likabehandlingsarbete och normkritik.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Publicerad 4 augusti 2017

Fakta

Utbildning och lästips

Gratis utbildning

  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor erbjuder en gratis utbildning för skolor och skolpersonal fram till 2019. Läs mer och boka på www.mucf.se

Lästips

  • På Skolverket (Lärarportalen) finns artiklar om hur man kan implementera HBTQ-frågor i undervisningen. Börja att läsa tillsammans i lärarlaget och starta en studiecirkel som diskuterar de här frågorna!
  • Svenska Barnboksinstitutets (SBI) hade 2016 tema normer och identitet. Sök på www.SBI.kb.se

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

HBTQ-personer är inte ovanliga – de finns på varje skola, i varje klassrum. Ändå är det genom heterosexuella ögon och normer som skolundervisningen i stort bedrivs. HBTQ-perspektivet lyfts på sin höjd fram på någon temadag eller specialvecka som är frikopplad från undervisningen.

Lärarnas Riksförbunds studerandeförening (LR stud) lyfter nu risken med att betrakta det normkritiska förhållningssättet som en avskild del av lärarnas uppdrag.

Ett konkret problem är bristen på specifikt undervisningsmaterial för HBTQ-frågor, som gör det svårare för lärarna att enkelt integrera dessa frågor i undervisningen.

– För lågstadiet saknas det helt. Trots att detta är något som vi ska ta upp en gång om året under en kärleksvecka kring Alla Hjärtans Dag, utan frågor vi ska jobba med dagligen. De måste genomsyra allt vi gör i klassrummet. Man ska alltid ha i åtanke att alla ska känna sig trygga i skolan oavsett kön och sexualitet, säger Helena Ankarcrona, grundskollärare i Huddinge.

För det går lätt att ta in icke-normativa exempel i såväl svenska som matte.

– Varje dag när vi ger exempel i klassrummet och ritar nåt på tavlan, så ska det vara på ett normkritiskt sätt Jag skulle inte vilja skicka iväg någon elev till mellanstadiet utan att de har mött hur olika familjer kan se ut, hur man kan känna sig och vilka olika läggningar man kan ha, säger Helena.

Ett annat problem är att lärarna – som måste ta ansvar för att integrera normkritiken i läroplanen – själva inte fått någon utbildning i hur HBTQ-frågor ska hanteras.

Svante Tideman.När Svante Tideman, vice förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund och gymnasielärare i Örebro, gick lärarutbildning på 80-talet pratade man inte alls om HBTQ-frågor.

– De flesta av dagens lärare har inte fått någon utbildning alls. Men just de här frågorna är bra att jobba ämnesövergripande med, även om ingen metod finns.

Enligt Svante Tideman behöver det inte alls vara komplicerat att integrera normkritiken i undervisningen, oavsett om det handlar om biologi eller litteratur.

– Det kan vara så enkelt som att man läser Shakespeare och lyfter det faktum att bara män fick spela teater på 1500-talet. Eller att man pratar om att kvinnliga författare gav ut böcker under manliga namn. Och Selma Lagerlöf bodde ju med en kvinna. Det finns massor att prata om i texterna.

Men man får inte tvinga på eleverna diskussionerna. Då finns det en risk för att de slår bakut:

– Det är jätteviktigt att skapa rätt samtalsklimat i klassen, något som är svårare om man som ämneslärare bara möter eleverna en eller två gånger i veckan. Som lärare måste man vara lyhörd hela tiden och komma in på rätt nivå med sina elever för att inte skrämma bort dem från de här diskussionerna, menar Svante.

Men det finns enkla saker man kan börja med i klassrummet direkt. Som att sluta sätta etikett på eleverna utifrån deras kön.

– Sluta tilltala elever med ”tjejer” eller ”killar”! Ta bort toalettskyltar som visar att enbart kvinnor eller män får använda toaletterna, säger Sanna Mac Donald, språklärare, regnbågsförälder och bloggare som brinner för likabehandlingsarbete och normkritik.

Sanna betonar att man måste våga vara på sina kollegor och våga vara obekväm.

– Ifrågasätt påståenden om att ”tjejerna gjorde si och killarna gjorde så”. Gjorde verkligen ALLA killar så? Nej, det handlar om tre personer, man ska inte sätta folk i fack.

Enligt Sanna Mac Donald är det enda sättet att konkret ämnesintegrera HBTQ-perspektivet i undervisningen att ”börja med sig själv”.

– Vi är automatiskt förebilder genom att vi är vuxna, men vi är inte automatiskt goda förebilder. Ett problem är att många inte ens SER hur vi hela tiden utgår från ett heteroperspektiv och ett vitt perspektiv. Det är ständigt närvarande, och om man inte inser det så kommer man inte någonstans. Så när man möter kollegor som tycker ”det där är väl ingen grej” och ”vi ska inte göra nån grej av det” måste man våga vara obekväm.

För HBTQ-frågor är fortfarande, 2017, ”en grej”. En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig. Var femte 16–25-åring i gruppen homosexuella och bisexuella har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen och 65 procent av de homosexuella och bisexuella kvinnorna och nästan hälften av männen har blivit bemötta på ett kränkande sätt. Enligt skollagen har alla rätt till sin utbildning – ingen ska behöva vara rädd och orolig för kränkningar på grund av sin sexuella läggning när de går till skolan. Så är icke fallet idag.

– Vi lever fortfarande inte i ett jämlikt samhälle. Men som lärare har man makt att skapa ett jämlikt klassrum. För det läraren säger spelar stor roll, säger Sanna Mac Donald.

Helena Ankarcrona håller med:

– Visst har vi kommit långt – men det räcker inte. Folk flyr och blir mördade för sin sexuella läggning fortfarande, påpekar Helena.

Emilia Åkesson är utbildare på kunskapsföretaget Amphi Produktion, som arbetar med att implementera normkritiska perspektiv i undervisningen. Hon håller med om att lärarutbildningen brister:

– Lärarutbildningen är väldigt normativ och vi behöver komplettera den och skapa andra plattformar för att den normkritiska förståelsen ska landa. Det är en lång process att börja tänka normkritiskt och inget man kan beta av på en föreläsning. Vi kan inte lära oss matte på en dag, så hur ska vi kunna lära oss normkritiska perspektiv på en eftermiddag och en aulaföreläsning?  

Och det handlar inte om att normkritiken ska ta plats på bekostnad av andra ämnen inom läroplanen. För Emilia Åkesson handlar det snarare om att följa läroplanen:

– Jag tänker att vi kan använda det normkritiska perspektivet för att följa läroplanen. Skolverket säger att vi ska arbeta med normkritiska perspektiv för att förebygga olika former av kränkningar och främja lika behandling. Det är en viktig del av att skapa en lärande miljö och kan på så sätt vara en viktig nyckel till att bättre följa läroplanen.

Lärarna måste också trycka på och få in HBTQ-frågor på agendan.

– Studiedagar handlar ofta om skolan i den nya digitala världen och entreprenörielt lärande, men de här viktiga frågorna finns inte med. Även de som bestämmer måste se att de här mänskliga frågorna är viktigare än vilka datorer man ska köpa, menar Svante Tideman.

Sanna Mac Donald håller med:

– Idag läggs en stor del av undervisningstiden till att befästa en massa normer. Vi skämtar om hur killar är och hur tjejer är, den tiden borde vi istället lägga på att jobba med normkritik.

Förändringen måste komma uppifrån och bakas in i läroplanen.

– Risken idag är att enskilda lärare och eldsjälar som driver de här frågorna blir utsatta och utbrända. För att få till en faktiskt förändring inom skolan behövs det större mandat och fler resurser, avslutar Emilia Åkesson.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Annons
Annons

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Annons
Annons

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons