Annons
Sanna Mac Donald, språklärare, regnbågsförälder och bloggare som brinner för likabehandlingsarbete och normkritik.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Publicerad 4 augusti 2017

Fakta

Utbildning och lästips

Gratis utbildning

  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor erbjuder en gratis utbildning för skolor och skolpersonal fram till 2019. Läs mer och boka på www.mucf.se

Lästips

  • På Skolverket (Lärarportalen) finns artiklar om hur man kan implementera HBTQ-frågor i undervisningen. Börja att läsa tillsammans i lärarlaget och starta en studiecirkel som diskuterar de här frågorna!
  • Svenska Barnboksinstitutets (SBI) hade 2016 tema normer och identitet. Sök på www.SBI.kb.se

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

HBTQ-personer är inte ovanliga – de finns på varje skola, i varje klassrum. Ändå är det genom heterosexuella ögon och normer som skolundervisningen i stort bedrivs. HBTQ-perspektivet lyfts på sin höjd fram på någon temadag eller specialvecka som är frikopplad från undervisningen.

Lärarnas Riksförbunds studerandeförening (LR stud) lyfter nu risken med att betrakta det normkritiska förhållningssättet som en avskild del av lärarnas uppdrag.

Ett konkret problem är bristen på specifikt undervisningsmaterial för HBTQ-frågor, som gör det svårare för lärarna att enkelt integrera dessa frågor i undervisningen.

– För lågstadiet saknas det helt. Trots att detta är något som vi ska ta upp en gång om året under en kärleksvecka kring Alla Hjärtans Dag, utan frågor vi ska jobba med dagligen. De måste genomsyra allt vi gör i klassrummet. Man ska alltid ha i åtanke att alla ska känna sig trygga i skolan oavsett kön och sexualitet, säger Helena Ankarcrona, grundskollärare i Huddinge.

För det går lätt att ta in icke-normativa exempel i såväl svenska som matte.

– Varje dag när vi ger exempel i klassrummet och ritar nåt på tavlan, så ska det vara på ett normkritiskt sätt Jag skulle inte vilja skicka iväg någon elev till mellanstadiet utan att de har mött hur olika familjer kan se ut, hur man kan känna sig och vilka olika läggningar man kan ha, säger Helena.

Ett annat problem är att lärarna – som måste ta ansvar för att integrera normkritiken i läroplanen – själva inte fått någon utbildning i hur HBTQ-frågor ska hanteras.

Svante Tideman.När Svante Tideman, vice förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund och gymnasielärare i Örebro, gick lärarutbildning på 80-talet pratade man inte alls om HBTQ-frågor.

– De flesta av dagens lärare har inte fått någon utbildning alls. Men just de här frågorna är bra att jobba ämnesövergripande med, även om ingen metod finns.

Enligt Svante Tideman behöver det inte alls vara komplicerat att integrera normkritiken i undervisningen, oavsett om det handlar om biologi eller litteratur.

– Det kan vara så enkelt som att man läser Shakespeare och lyfter det faktum att bara män fick spela teater på 1500-talet. Eller att man pratar om att kvinnliga författare gav ut böcker under manliga namn. Och Selma Lagerlöf bodde ju med en kvinna. Det finns massor att prata om i texterna.

Men man får inte tvinga på eleverna diskussionerna. Då finns det en risk för att de slår bakut:

– Det är jätteviktigt att skapa rätt samtalsklimat i klassen, något som är svårare om man som ämneslärare bara möter eleverna en eller två gånger i veckan. Som lärare måste man vara lyhörd hela tiden och komma in på rätt nivå med sina elever för att inte skrämma bort dem från de här diskussionerna, menar Svante.

Men det finns enkla saker man kan börja med i klassrummet direkt. Som att sluta sätta etikett på eleverna utifrån deras kön.

– Sluta tilltala elever med ”tjejer” eller ”killar”! Ta bort toalettskyltar som visar att enbart kvinnor eller män får använda toaletterna, säger Sanna Mac Donald, språklärare, regnbågsförälder och bloggare som brinner för likabehandlingsarbete och normkritik.

Sanna betonar att man måste våga vara på sina kollegor och våga vara obekväm.

– Ifrågasätt påståenden om att ”tjejerna gjorde si och killarna gjorde så”. Gjorde verkligen ALLA killar så? Nej, det handlar om tre personer, man ska inte sätta folk i fack.

Enligt Sanna Mac Donald är det enda sättet att konkret ämnesintegrera HBTQ-perspektivet i undervisningen att ”börja med sig själv”.

– Vi är automatiskt förebilder genom att vi är vuxna, men vi är inte automatiskt goda förebilder. Ett problem är att många inte ens SER hur vi hela tiden utgår från ett heteroperspektiv och ett vitt perspektiv. Det är ständigt närvarande, och om man inte inser det så kommer man inte någonstans. Så när man möter kollegor som tycker ”det där är väl ingen grej” och ”vi ska inte göra nån grej av det” måste man våga vara obekväm.

För HBTQ-frågor är fortfarande, 2017, ”en grej”. En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig. Var femte 16–25-åring i gruppen homosexuella och bisexuella har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen och 65 procent av de homosexuella och bisexuella kvinnorna och nästan hälften av männen har blivit bemötta på ett kränkande sätt. Enligt skollagen har alla rätt till sin utbildning – ingen ska behöva vara rädd och orolig för kränkningar på grund av sin sexuella läggning när de går till skolan. Så är icke fallet idag.

– Vi lever fortfarande inte i ett jämlikt samhälle. Men som lärare har man makt att skapa ett jämlikt klassrum. För det läraren säger spelar stor roll, säger Sanna Mac Donald.

Helena Ankarcrona håller med:

– Visst har vi kommit långt – men det räcker inte. Folk flyr och blir mördade för sin sexuella läggning fortfarande, påpekar Helena.

Emilia Åkesson är utbildare på kunskapsföretaget Amphi Produktion, som arbetar med att implementera normkritiska perspektiv i undervisningen. Hon håller med om att lärarutbildningen brister:

– Lärarutbildningen är väldigt normativ och vi behöver komplettera den och skapa andra plattformar för att den normkritiska förståelsen ska landa. Det är en lång process att börja tänka normkritiskt och inget man kan beta av på en föreläsning. Vi kan inte lära oss matte på en dag, så hur ska vi kunna lära oss normkritiska perspektiv på en eftermiddag och en aulaföreläsning?  

Och det handlar inte om att normkritiken ska ta plats på bekostnad av andra ämnen inom läroplanen. För Emilia Åkesson handlar det snarare om att följa läroplanen:

– Jag tänker att vi kan använda det normkritiska perspektivet för att följa läroplanen. Skolverket säger att vi ska arbeta med normkritiska perspektiv för att förebygga olika former av kränkningar och främja lika behandling. Det är en viktig del av att skapa en lärande miljö och kan på så sätt vara en viktig nyckel till att bättre följa läroplanen.

Lärarna måste också trycka på och få in HBTQ-frågor på agendan.

– Studiedagar handlar ofta om skolan i den nya digitala världen och entreprenörielt lärande, men de här viktiga frågorna finns inte med. Även de som bestämmer måste se att de här mänskliga frågorna är viktigare än vilka datorer man ska köpa, menar Svante Tideman.

Sanna Mac Donald håller med:

– Idag läggs en stor del av undervisningstiden till att befästa en massa normer. Vi skämtar om hur killar är och hur tjejer är, den tiden borde vi istället lägga på att jobba med normkritik.

Förändringen måste komma uppifrån och bakas in i läroplanen.

– Risken idag är att enskilda lärare och eldsjälar som driver de här frågorna blir utsatta och utbrända. För att få till en faktiskt förändring inom skolan behövs det större mandat och fler resurser, avslutar Emilia Åkesson.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Annons
Annons
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons
Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons