Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Lärare och elever på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium undervisar och utbildas varje dag bland stora lastbilar och intelligenta körsimulatorer. Men förutom den moderna tekniken och skolans speciella undervisningsform, som har gjort utbildningarna framgångsrika, har man nyligen gjort om i upplägget och gått ifrån det mest traditionella i verksamheten – nämligen skolschemat.

– Vi har slängt schemat, säger skolans rektor Maria Gahn och benämner samtidigt skolan för att vara otraditionell.

Eftersom det praktiska arbetet i skolan är i fokus är det viktigt att det fungerar optimalt. Skolan tog därför bort de schemalagda lektionerna och skapade i stället boxar.

– Problemet tidigare var att vi hade specifik verkstadstid på schemat och att eleverna då aldrig hann klart med jobben under den tiden. I vissa fall fick de vänta en vecka på att få fortsätta med jobbet. Eleverna tappade intresset och jobben tog på tok för lång tid, förklarar Maria Gahn.

– Det innebär bland annat att eleven får delta i det praktiska arbetet från början tills jobbet är helt klart, oavsett om det tar en dag eller en vecka.

Nu kan eleverna fördjupa sig mer i de praktiska ämnena och hinna göra klart det som de påbörjar i verkstaden i stället för att utifrån ett schema slitas mellan teori och praktik. När eleverna öppnar locket på en box innehåller den ett antal delmål av den teori som de ska lära sig under läsåret. Fordonsteori, historia, engelska; varje box innehåller flera ämnen, och så ofta som möjligt ska de vara kopplade till varandra. Beroende på innehåll kan boxen ta allt från två dagar till en vecka att göra klar. Därefter får eleverna lära sig praktiskt i verkstaden.

– Det är en morot för att de ska göra klart teorin först, eftersom alla vill ut i verkstan. Genom det här arbetssättet får eleverna mer sammanhållen tid i verkstan och vi lärare kan också dagligen följa upp hur det går för eleverna, säger Fredrik Lestrup, lärare på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium.

Fredrik Lestrup menar att boxmodellen har en positiv inverkan på elevernas resultat.

– Det finns ingen begränsning. Några vill fördjupa sig ytterligare i de teoretiska ämnena och har möjlighet att göra detta. Andra vill klara betinget, och kanske gör de det hemma eftersom de i stället vill ha mer verkstadstid på skolan.

Tack vare det nya arbetssättet får lärarna en betydligt enklare situation i bedömningsarbetet med eleverna.

– Att införa det nya box-systemet var jätteviktigt. Det fick verkstaden att fungera på ett nytt och betydligt bättre sätt. Vi kan integrera ämnena i boxen och det är jättebra.

Yrket står i fokus på skolan och det innebär att detta så långt som möjligt ska genomsyra även programmets kärnämnen. Ett exempel på hur man kan arbeta är engelskläraren Kristoffer Brobergs lektioner.

Att införa det nya box-systemet var jätteviktigt

– Ärligt talat kan jag inte så mycket om fordon men jag försöker att hitta kopplingen till engelskan. Först måste jag sätta mig in i deras tekniska ordförråd och kunskap på svenska språket. Utifrån det kan vi lära oss de engelska fackuttrycken tillsammans, förklarar han. Med den filosofin håller han elevernas intresse för att lära sig engelska uppe samtidigt som de får ett branschspecifikt ordförråd.

– Tidigare elever har sagt till mig att det som de främst kom ihåg från lektionerna är de tekniska orden så därför har jag anpassat undervisningen till de delar som de känner att de har omedelbar praktisk nytta av, säger Kristoffer Broberg.

– Här jobbar vi tillsammans, och hos oss är yrkeslärare och kärnämneslärare lika mycket värda. Det gör att alla får förståelse för varandras ämnen. Lärarna är dessutom tillsammans med sina grupper hela tiden, ofta två lärare åt gången. Vi ser deras arbetstid som ett vanligt jobb och utan skolans annars vanliga håltimmar, säger Maria Gahn.

I årskurs ett jobbar eleverna med box-systemet, dock med fasta resurstider med kärnämnena.