Slut med lärarlöneökningar i Stockholm?

Under den senaste mandatperioden höjdes lärarlönerna kraftigt i Stockholm. En lärare tjänar idag ca 7 500 kronor mer i månaden än innan Folkpartiet fick huvudansvar för skolan. Genomsnittlönen för en kommunalt anställd lärare i Stockholm är idag ca 34 000 kronor i månaden. Lönerna för stadens skolledare har ökat i motsvarande grad. Det var resultatet av att vi i den dåvarande Alliansmajoriteten kom överens om att vi ville prioritera skolan och lärarna.

Detta har varit möjligt genom en överenskommelse mellan staden och de fackliga organisationerna där staden avsatt betydligt mer pengar än vad som stipulerats i de centrala avtalen. Enbart under 2014 höjdes lönen för en mellanstadielärare med ungefär sex procent, för att ta ett exempel. Min avsikt som skolborgarråd var att fortsätta att varje år höja lärarlönerna mer än det så kallade ”märket” ger. För 2015 hade det kunnat innebära ungefär 1,5-2 procent över den nivå parterna kom överens om.

Nu står det klart att det inte blir så i Stockholm, enligt de uppgifter jag och Folkpartiet har fått. Det finns inga extra pengar avsatta för lärarlöner i majoritetens budget. Vi börjar få signaler om att arbetsgivarens bud ligger kring just märket. De generella påslagen är i sin tur så låga att det är tveksamt om de ens räcker till de 2,5 procent som utgör märket utan att besparingar samtidigt måste göras ute på skolorna. Därmed avbryts arbetet med att successivt höja läraryrkets attraktionskraft genom att höja lärarlönerna mer än lönerna på den övriga arbetsmarknaden.

Stockholms stad är en mycket viktig aktör i skolvärlden. Höjda lärarlöner här påverkar löneläget i hela Mälardalen. Det är knappast någon nyhet att kommunalpolitiker i närområdet inte direkt jublade när Stockholm gick före. Att byta skola över kommungränserna är i Mälardalen förhållandevis lätt och många lärare gör också det. När nu löneökningstakten avtar i Stockholm kan också länets övriga kommunalpolitiker dra en suck av lättnad och hoppas att den annalkande lärarbristen kan lösas utan att de behöver dra sitt strå till stacken. Det hela är mycket sorgligt.

Någon kanske nu invänder att det inte finns ekonomiskt utrymme att år efter år höja lärarlönerna mer än övriga löner. Förutom att jag anser att vi inte har råd att inte höja lärarlönerna så gick samtliga rödgröna partier till val på att höja kommunalskatten. Socialdemokraterna lovade upprepade gånger att hela skattehöjningen skulle gå till skolan. Nu höjs skatten, men pengarna går uppenbarligen inte till höjda lärarlöner. Istället prioriteras en låglönesatsning i Stockholm. Det finns alltså pengar att höja lönerna i Stockholm, men inte till just lärarna.

De 2,5 procent som stadens politiska ledning nu föreslår som en genomsnittlig löneökning innebär ett förlorat år för uppvärderingen av läraryrket. För mig är det alldeles uppenbart att de rödgröna nu återgått till en politik där lärarna inte prioriteras högre än andra yrkesgrupper. Egentligen inte något att förvånas över, men det var knappast ett budskap som dessa partier förde fram i valrörelsen.

/Lotta Edholm (FP), oppositionsborgarråd i Stockholm