Friskoleuppgörelsen i mål
De sex partierna i friskolekommittén har till slut kommit överens om ett upplägg för skärpta villkor för friskolor efter flera uppskjutna slutdatum.Resultatet är bland annat krav på större långsiktighet i ägandet, större insyn i friskolors ekonomi och införande av meddelarskydd.– Det är väldigt skönt, för detta har tagit väldigt mycket tid och kraft, säger utredningens ordförande Lars Leijonborg till Skolvärlden.se.
Utbildningsminister Jan Björklunds mål har hela tiden varit att hitta en överenskommelse mellan Allianspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det har varit svårt vilket gjort att slutdatumet för betänkande skjutits upp ett flertal gånger. Senast var det satt till den 31 maj, och en hel del talade för att det skulle bli en uppgörelse med färre än sex partier. Nu har ändå Folkpartiets förre partiledare Lars Leijonborg, som lett friskolekommitténs arbete, rott iland en uppgörelse strax innan senaste slutdatum.
– Vi skakade hand vid halv elva i går kväll ungefär. Det var väldigt skönt, för detta har tagit väldigt mycket tid och kraft. Jag var med och drev fram den här reformen för tjugo år sedan och har haft barn i friskolor, så för mig personligen är det här viktigt, säger Lars Leijonborg efter en presskonferens i riksdagshuset.
Resultatet är ett betänkande på tio punkter som är tänkt att slå vakt om det fria skolvalet, en mångfald av aktörer och möjlighet för friskolor att gå med vinst, samtidigt som det höjer kvaliteten i friskolesektorn och minskar politiska motsättningar inom området.
– Jag tycker att alla förslag som nu läggs är bra och jag är beredd att stå för dem allihop, säger Jan Björklund till Skolvärlden.se.
Hinder vid förhandlingarna har framför allt varit Socialdemokraternas kongresskrav på ett avgörande inflytande för kommunerna vid nyetablering av friskolor, och här har partiet fått backa. Den gemensamma uppgörelsen innebär att Skolinspektionen fortfarande har den avgörande makten att säga ja eller nej till en ny friskola, men tillståndsprocessen måste nu även innehålla ett samråd mellan skola och kommun med målet att fördjupa samarbetet mellan dem.
Stötestenar i förhandlingarna har även varit hur man mäter kvalitet hos en friskola och om, och i sådana fall hur, det ska kunna påverka vinstuttag och tillstånd. Här har lösningen blivit att stärka kontrollen av friskolehuvudmännens lämplighet. Skolinspektionen ska ges rätt att göra utdrag ur relevanta register och undersöka inblandade ägares och ledande personers lämplighet. Huvudmännen ska också ha långsiktiga ambitioner med skolan och vid ägarbyten ska Skolinspektionen kunna göra en ny prövning. Skolinspektionen föreslås också få skärpta sanktioner att ta till då skolor missköter sig samt en möjlighet för myndigheten att kräva ökad lärartäthet vid behov.
De sex partierna har även enats om ett införande av meddelarskydd för friskolor – att anställda ska kunna rapportera anonymt om missförhållanden på skolor utan risk för repressalier.
Det ställs också större krav på öppenhet hos friskolorna, bland annat ska de omfattas av offentlighetsprincipen och bli tvungna att redovisa ekonomin enhetsvis. Kommittén vill även att man ser över nuvarande skolpengsregelverk. Man förslår också en databas med information som ska hjälpa utomstående att avgöra dess kvalitet, till exempel lärartäthet, betyg, nationella provresultat med mera.
Lars Leijonborg, vad hände i går kväll som gjorde att ni kunde enas?
– Det var frågor kvar som vi hade hållit på med väldigt länge, men där man från båda håll kände att det måste bli klart. Som det står i bibeln, så gick vi en extra mil, och blev till slut eniga.
Men till slut måste det väl bara funnits en fråga kvar. Vilken var det?
– Ofta gör man ju så i förhandlingar att man ser till att det är några bollar kvar till sist – och så var det även nu.
Och kvar var då frågan om det kommunala inflytandet och… vadå?
– Ja, man kan väl säga att formerna för insynen i friskolorna var kvar. Framförallt Socialdemokraterna har ju varit ganska detaljerade när det gäller att för varje friskola ska resultat och balansräkning omfattas av offentlighetsprincipen. När vi kunde enas kring rimliga formuleringar kring det så underlättade ju det mycket.
Lars Leijonborg tror att de föreslagna åtgärderna kommer rätta till vissa problem som finns i friskolorna och i slutändan gör att friskolorna blir bättre.
Men när man kan komma att se resultat är svårt att säga.
– Jag kan inte riktigt bedöma det. Jag antar att det kommer bli flera propositioner och det här ska ju på remiss nu.