debatt_syv
Debatt

”Snedrekrytering till högre utbildning – ett icke-problem för regeringen?”

Debatt "Vad har regeringen för plan för att öka antalet män som påbörjar högre studier? Finns det ens någon sådan? Eller är det faktum att män inte vidareutbildar sig, i lika hög utsträckning som kvinnor, ett icke-problem för vår regering?", skriver Victor Kaustinen, Studie- och yrkesvägledare.

Idag presenterades utredningen ”Tillträde för nybörjare” som behandlar hur antagningssystemet till högre studier skall förändras. Förslagen är intressanta, men det saknas en djupare analys inom området jämställdhet.

Idag är kvinnor överrepresenterade inom högre utbildning och på grund av detta tycker jag, som studie- och yrkesvägledare, att vår feministiska regeringen torde presentera förslag angående hur könsfördelningen inom högre utbildning skall utjämnas. I utredningen presenteras dock inte några konkreta förslag för hur fler män skall påbörja högre studier. Något som däremot föreslås är en lägre gräns för antalet platser för antagning via högskoleprov än vad som gäller idag. Förslaget är att ändra från dagens nivå på minst 1/3 av alla platser till minst 15 procent, dvs mer än en halvering av antalet platser som garanterat avsätts för de som söker med hjälp av resultat från högskoleprovet. För att citera utredningen:

”Vi vet att kvinnor generellt har högre betyg och män högre resultat på högskoleprovet, vilket skulle kunna innebära att färre män antas om högskoleprovsgruppen minskar. Å andra sidan kommer fler att antas i betygsurvalet, vilket förmodligen kommer att innebära att flera av dem som annars hade antagits i högskoleprovsgruppen antas i betygsgruppen i stället.”

Att fler män kommer att antas i betygsgruppen är självklart, då det blir fler platser inom gruppen. Frågan är dock om det är lika många som annars skulle antas via högskoleprovet, eller om antalet män inom högskolan kommer att minska ännu mer? Om kvinnor, generellt sett, har högre betyg än män, torde det då inte betyda att fler kvinnor kommer att komma in än tidigare i och med denna förändring? Om så är fallet är det en förändring som aktivt bidrar till en ännu större snedfördelning inom högskoleutbildningarna?

Ser vi på information från Universitetskanslersämbetet kan vi läsa följande ”De senaste tio läsåren har andelen kvinnor bland högskolenybörjarna varierat mellan 58–60 procent och läsåret 2015/16 var andelen 59 procent.” Med detta i åtanke kan vi läsa följande från utredningen som idag presenterades för regeringen ”Om möjligheten till en flexiblare platsfördelning mellan urvalsgrunder innebär att betydligt fler platser än i dag fördelas på grundval av betyg jämfört med resultat på högskoleprovet, kan det innebära att fler kvinnliga sökande kommer att antas.” Utredarna är i och med detta medvetna om problemet, ändå verkar det inte vara något som bekymrar dem nämnvärt.

Frågan jag ställer mig är, vad har regeringen för plan för att öka antalet män som påbörjar högre studier? Finns det ens någon sådan? Eller är det faktum att män inte vidareutbildar sig, i lika hög utsträckning som kvinnor, ett icke-problem för vår regering? 

Victor Kaustinen, Studie- och yrkesvägledare

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm