Annons

Snuttifierad undervisning boven i mattefallet

Publicerad 10 december 2013

Matematikkunskaperna sjunker. Det syns i Pisa-undersökningen – och bland nya studenter på Chalmers och KTH. Experter som Skolvärlden har talat med pekar ut 1990-talets laissez-faire-inspirerade skolpolitik och en bristande skolmatematik som orsaker.

Pisa-resultaten är långt ifrån de enda indikationerna på att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker. 2003 hade till exempel genomsnittsåttan sämre kunskaper i ämnet än vad den genomsnittlige sjuan hade några år tidigare. Även bland matematikbegåvningarna, eller åtminstone bland de som efter gymnasiet väljer att studera på matematiktunga utbildningar, sjunker kunskaperna. Rolf Pettersson, matematikprofessor emeritus, har sedan 1973 undersökt matematikkunskaperna hos nya studenter på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Studenterna har fått genomföra ett test med nio standarduppgifter. Resultaten var i stort sett konstanta under perioden 1973–1993. Men 1994–2000 försämrades de kraftigt för att efter 2000 i princip ha legat på en oförändrad nivå.

Sedan 1997 genomförs ett liknande test hos de som börjar på civilingenjörsprogrammen på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Även det testet indikerar fallande matematikkunskaper.

Jana Madjarova är professor i matematik, ansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik vid Chalmers och ordförande i tävlingskommittén för skolornas matematiktävling vid Svenska matematikersamfundet. Hon menar att nya ingenjörsstudenter som grupp har fallande matematikkunskaper trots att gymnasiebetygen ofta visar på motsatsen.

– Det finns inget absolut samband mellan betygen och studenternas förkunskaper. Medelbetygen har höjts oerhört under senare år samtidigt som kunskaperna har sjunkit.

– Men det är inte så att eleverna har blivit dummare. De har de naturligtvis inte. Det som har hänt är att standarden på den svenska skolan har fallit, vilket gör att eleverna lär sig mindre. Jag har dock förhoppningar om att de lärarstudenter som har läst de nya kurserna, efter 2011, kommer att bryta trenden.

Jana Madjarova berättar att flera tekniska högskolor har känt sig tvingade att anpassa sig till elevernas bristande matematikkunskaper i början av utbildningen.

– Om man jämför de tentaskrivningar som vi ger under den första terminen med dem vi gav för 20 år sedan, har svårighetsgraden sjunkit. Det finns uppgifter som jag gav då som jag inte kan ge i dag. Trots det har vi ändå jämförelsevis
höga krav på Chalmers. Det ska också sägas att skillnaden inte är stor senare i utbildningen.

Trots återkommande larmrapporter är inte alla lika säkra på att svenska elever lär sig mindre i dag än tidigare.

– Jag tycker att det finns anledning att problematisera den gängse bilden. Vi rör oss i en komplicerad verklighet med komplexa bilder, säger Yvonne Andersson (KD), ledamot i riksdagens utbildningsutskott och filosofie doktor i pedagogik.

Att döma av resultaten i internationella
undersökningar förbättrades de svenska skolresultaten fram till mitten av 1990-talet och några år därefter. Matematikresultaten 1995 var till exempel mycket bra jämfört med motsvarande tester 20 år tidigare. I början av 2000-talet placerade sig de svenska eleverna relativt bra även när det gällde läsförmåga. Därefter har resultaten sjunkit.

Flera experter som Skolvärlden har talat med pekar ut 1990-talets laissez-faire inspirerade valfrihetspolitik på skolområdet som en starkt bidragande orsak till försämringen.

– Det är alltid svårt med kausalitet. Men på 1990-talet gjordes en massa saker på skolområdet, som en ny läroplan, nytt betygssystem, skolpengen och det fria skolvalet. Det har påverkat elevernas resultat, säger Magnus Oskarsson.

– Att vi har fått ökade skillnader mellan skolor är en naturlig följd av ökad rörelse av elever. Länder med valsystem får ökade skillnader mellan eleverna.

Enligt Magnus Oskarsson har social bakgrund i dag större betydelse för svenska elevers skolresultat än vad den hade tidigare, så stor betydelse att Sverige i det sammanhanget i dag mer liknar Tyskland och USA än Finland, Danmark och Norge.

Nyligen konstaterade också forskare vid Stockholms och Uppsala universitet att det det fria skolvalet lett till ökade skillnader mellan svenska skolor.

Enligt Jana Madjarova finns det grundläggande brister i skolmatematiken.

– Eleverna räknar tal sida upp och sida ner och prickar av mot facit, oftast utan att behöva tänka efter vad det är de egentligen gör och varför det blir som det blir. Jag tycker att man borde prioritera sambanden, varför saker och ting händer.

– Jag anser också att skolan behöver överge dagens snuttifierade delkurser. Matematik är ett hierarkiskt uppbyggt ämne. Det man lär sig bygger på något som man har lärt sig tidigare. När kedjan bryts, tappar eleverna sammanhangen. Bland det viktigaste vi kan göra är att förmedla bilden av matematiken som en vetenskap, som något som hänger ihop. Det tycker jag att skolan missar i väldigt hög grad i dag.

Jana Madjarova säger att många matematiklärare behöver mer stimulans.

– Det finns i det sammanhanget anledning att fundera över Skolverkets inställning till lärarnas kunskaper. För en tid sedan skrev jag och en kollega en text till Matematiklyftet, alltså för fortbildning av lärare som undervisar i matematik. Texten blev underkänd med motiveringen att lärarna inte skulle kunna förstå den. Skolverkets inställning är att inte belasta lärarna med matematik. Det är att idiotförklara dem. Jag tror att många lärare mer än gärna skulle ta chansen att öka sina kunskaper.

Enligt professor Astrid Pettersson har många elever en övertro på sina egna matematikkunskaper.

– Vi behöver få en annan inställning till lärande, kunskap och bildning. Lärarna kan inte lära eleverna något. Det måste eleverna göra själva, genom tålmodigt arbete. Lärarna kan stimulera elevernas lärande. Undervisning och lärande är elevernas och lärarnas gemen-samma projekt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons