Skolvärlden

Fredrik Astin, SO-lärare på högstadiet på Fenestra Centrum i Göteborg. Foto: Julia Sjöberg

Kunskapsmätning

SO-läraren: ”Inte förvånad över framgången”

Det finns en stark konsensus bland lärare om hur viktigt skolans demokratiuppdrag är. Det säger SO-läraren Fredrik Astin med anledning av elevernas goda samhälls- och demokratikunskaper.
Men vi kan inte slå oss till ro, menar både han och utbildningsminister Gustav Fridolin.

En av alla lärare som hade lite extra anledning att vara glad igår, efter att åttondeklassarnas resultat i samhällskunskaps- och demokratimätningen ICCS offentliggjorde, var Fredrik Astin, SO-lärare på högstadiet på Fenestra Centrum i Göteborg.

– Som lärare i samhällskunskap känns det givetvis mycket bra att det går bra för eleverna. Samtidigt överraskar det egentligen inte. Vi har grymt bra lärare generellt och samhällskunskapslärare i synnerhet. Och det finns en konsensus bland lärarkåren om hur viktigt det är med vårt demokratiuppdrag. Det är nästan som en överideologi att lyfta frågor kopplade till demokratin, säger han.

ICCS mäter elevers kunskaper, värderingar och engagemang i samhällsfrågor och demokratifrågor bland elever i årskurs 8. Fredrik Astin tycker att resultatet speglar det han möter i klassrummet.

– Jag tycker att det finns en medvetenhet om vikten av demokrati bland eleverna. Undersökningen bekräftar det. Det är skönt att se att våra barn har en bra grund att stå på.

Vi måste stärka vårt kompensatoriska uppdrag.

En sak förvånande honom lite.

– Det uppmärksammas en del nu att samhället blir mer polariserat, man pratar om filterbubblor och att det sprids falska budskap i sociala medier. Jag hade kanske trott att det skulle avspegla sig mer i undersökningen. Men kanske har det inte nått eleverna redan i åttan utan vi lyckas faktiskt med skolans viktiga uppdrag att förmedla demokrati och alla människors lika värde.

Alla grupper i undersökningen presterar dock inte lika bra, kön och socioekonomisk bakgrund har betydelse. Fredrik Astin är lite oroad över tendensen att elevernas bakgrund avgör i vilken grad de är engagerade i olika frågor.

– Vi måste stärka vårt kompensatoriska uppdrag. Och det är viktigt att vi fortsätter jobba med de här frågorna, som demokrati. Samhällsämnena får ibland stå tillbaka för matematik och svenska, men den här undersökningen visar hur viktiga de är. 

Enligt grundskolans läroplan ska utbildningen ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Utbildningsminister Gustav Fridolin menar att man kan se resultaten från ICCS-undersökningen som ett tecken på att den svenska skolan klarar sitt demokratiuppdrag.

– Sen är det inte bara en mätning av värdegrundsuppdraget utan också en mätning av de kunskaper som i Sverige främst hamnar under samhällskunskapen. Vi har bra resultat i samhällskunskap. Lärarna har all anledning att vara stolta, säger han till Skolvärlden.

Förutom ”det hårda jobb som görs i skolan” lyfter Gustav Fridolin samhället i stort som en bidragande orsak till elevernas resultat.

– När lärmiljön runt eleven är rätt, då kan våra elever prestera fina resultat. De flesta människor i Sverige står för demokratiska värderingar, Sverige är ett land där vi lyssnar på unga och unga får vara med i diskussionen och då skapar vi en lärmiljö där vi visar unga att det du lär dig på samhällskunskapen är viktigt.

Det spelar roll för hur barnen uppfattar värdet av utbildning

En sådan lärmiljö går att skapa också kring till exempel läsning och kring kunskap i stort, säger han.

– Är man ett samhälle som värderar bildning och kunskaper, om barn ser sina föräldrar att läsa, så spelar det roll för hur barnen uppfattar värdet av utbildning.

Precis som Fredrik Astin reagerar utbildningsminister Gustav Fridolin på att ICCS också visar på den ökande ojämlikheten i skolan.

– Vi måste bryta ojämlikheten. Och vi måste bryta skolsegregationen.

Han oroas också över att undersökningen visar på skillnader i attityder mellan pojkar och flickor och nämner #MeToo-kampanjen.

– Många av övergreppen beskrivs ha skett i skolan. Och den kultur och de attityder som gjort trakasserierna möjliga har ofta grundlagts när man vara ung och spenderade mycket tid i skolan. Även om mycket har hänt, det finns mer kunskap och vaksamhet idag, så vet alla lärare att detta är något vi måste arbeta med varje dag. Vi är verkligen inte längst fram överallt, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm