Annons
 - Johan Hörberg
Foto: Johan Hörberg

Spelifierat lärande

Publicerad 25 september 2014

Fakta

Boktips

Interaktiva medier och lärandemiljöer
red. Elza Dunkels/Simon Lindgren (Gleerups 2014)

Lärare i den uppkopplade skolan
red. Annika Lantz-Andersson/Roger Säljö (Gleerups 2014)

Digital Game-Based Learning 
Marc Prensky (Paragon House, 2007)

Reality is broken 
Jane McGonigal (Penguin, 2011)

What Video Games Have to Teach Us About Learning and Literacy 
James Paul Gee (Palgrave MacMillan 2003)

Fakta

Sajter med pedagogiska spel

Utbildningsradion 
www.ur.se/Barn

Elevspel
www.elevspel.se

Pappas appar
www.pappasappar.se

Kunskapsstjärnan
www.kunskapsstjarnan.se/matematik.php

Matematikspel (eng) 
www.coolmath-games.com

Relaterat

Alltfler skolor ser spel som ett bättre sätt att locka elever till lärande.Men är spelifierad undervisning ett effektivt motmedel mot skolkrisen - eller snarare ett uttryck för densamma? 

”Motivation, motivation, mo-ti-va-tion. Det är i grunden vad allt handlar om. ”

Rektor Mikael Levy trycker sakta ut orden inför lärarna runt bordet och fortsätter: ”Om det här kan öka elevernas motivation…och det har ju många studier visat, då är det något vi ska pröva.”

Vi är på Lindåsskolan i Billdal söder om Göteborg, i ett mötesrum för att diskutera höstens pionjärförsök: att använda miljön i dataspelet Minecraft för undervisning i flera ämnen. Med är också projektets motor, Felix Gyllenstig Serrao, högstadielärare som också driver bloggen Spelläraren. Några frivilliga lärare ska guidas i hur Minecraft kan användas i olika ämnen. Mötet är steg på ny mark, och frågorna är flera.

- Man blir lite rädd…ja, att det blir negativa känslor från eleverna varje gång de behöver gå tillbaka och använda boken, säger en lärare.

- Jo, men böckerna måste förbli centrala, de måste samspela med datormiljön. Att först visa Minecraft gör det lättare för eleverna att ta in det, och då kan vi peka på att, ja, titta här, samma sak finns i boken också, svarar Felix Gyllenstig, och möts av välvilliga hummanden.

Pilotprojektet på Lindåsskolan är ett av många där spel eller spelmekanismer nu prövas för att stimulera och förbättra lärandet. Liknande försök finns på olika nivåer i Sverige, i olika ämnen och med både analoga och digitala skepnader.

Egentligen handlar det om två skilda men besläktade fenomen. Det ena: spelifierat lärande - gamification - är att använda mekanismer från spelvärlden, som poängsystem, rollfigurer eller klättringar till högre nivåer. Det kräver i sig inte bruk av spel, utan handlar om att tillföra undervisningen moment av tävling och stimulans. Betyg och guldstjärnor är också en slags spelifiering.

Den andra trenden är att utnyttja (kända) spel och spelmiljöer i skolan. Där behöver å andra sidan inte finnas spelifiering i form av tävlan eller poängjakt. Lindåsskolans test med Minecraft, spelad i edu-mode, är ett sådant exempel, en förflyttning av undervisningen till en välbekant och lättnavigerad virtuell miljö och utan andra hetsande tävlingsmoment än att uppfylla lärarens uppgifter.

Enligt Felix Gyllenstig Serrao har det flera fördelar att lära sig i en sådan integrerad miljö, inte minst att nå ämnesöverskridande kunskap.

- Om man har läst om en pyramid i en historielektion om Egypten kan man också använda pyramiden för att räkna ut arean och volymen. Att knyta ihop olika uppgifter så visar att all kunskap i grunden handlar om samma värld, berättar han när vi efter skolmötet träffas på ett kafé i centrala Göteborg.

Men är det nödvändigt att anpassa undervisningen till dataspelens kommersiella och ofta underhållningspräglade miljö? Är det inte en form av kapitulation för nöjesfältens logik? Ingår det inte i livets skolning att klara av saker som inte är ständigt lustbetonade?

- Nej, synen att man måste ha tråkigt för att lära sig är märklig. Samhället har förändrats, eleverna behöver mer motivation, och framför allt behöver vi lärare möta dem i miljöer de tycker är roliga för att kunna gå vidare.

- Lärarna har heller inte kunskapsmonopol längre. Dagens klassrum kräver ett nytt, mer demokratiskt förhållningssätt. Och att möta eleverna i miljöer de uppskattar skapar inre motivation.

Felix Gyllenstig Serrao berättar om en tidigare högstadieelev som hade svårt för för matematik, han räknade på fyrans nivå. Men när Felix förvandlat de negativa och positiva talen till figurer från dataspelet World of Warcraft och där tog ut varandra - då förstod eleven principen. Sen övergick de till att lösa uppgifter enligt samma mönster i en mattebok.

- När han hade klarat en sida stängde jag boken och visade att han just hade gjort ett avsnitt i en bok för årskurs 9.  Bara den synen jag fick från honom då, att han kunnat klara matten, den glädjen....ja, det var maffigt.

När ämnet spel för undervisning kommer på tal återkommer ett namn ständigt: Jonas Linderoth, spelforskare och docent i pedagogik i Göteborg. Under hans ledning hålls denna höst första gången en kurs i pedagogisk speldesign på Göteborg universitet.

- Spel handlar om teman och regelsystem, och de senare är bra för att rikta någons medvetande, görande och lärande åt ett visst håll. Här finns stora möjligheter, förklarar han.

Men Jonas Linderoth har också framträtt som en skoningslös kritiker av en alltför ohöljd entusiasm inför spel och spelifiering som pedagogiska hjälpmedel. I en av sina texter skriver han ”Det är inte ovanligt att spelbaserad undervisning ingår i framgångssagor framförda i det speciella tonläge som bara medelålders personer vilka vill låta ungdomliga kan åstadkomma”.

Han menar att spelandet i skolan har tvivelaktiga drivkrafter:

- Spelindustrin har vuxit kraftigt. I kombination med friskolereformen och ökade förhoppningar på IT-hjälpmedel har det skapats ett kommersiellt tryck för att ta in spel i skolan. Det är knappast en slump att privatägda skolor har lägre lärartäthet men samtidigt är betydligt mer datortäta. Det finns en risk att man sätter barnen i saccosäckar, stoppar Ipaddar i händerna på dem och kallar det modern undervisning.

Han menar också att datorspelens attraktionskraft är problematisk:

- Många spel bygger på flow, att man ska lyckas 70 procent av försöken, och känna att man rör sig framåt genom spelet. Sådant flow rimmar illa med den reflektion och eftertanke som lärandet ofta kräver.

Ulrika Ryan, adjunkt i Malmö och tidigare matematiklärare i Södra Sandby, har fått pris för sina framgångar med digitalt lärande i låg- och mellanstadiet och hon har medverkat i studien ”Matematik för den digitala generationen”. Hon betonar spelens förmåga i att engagera elever:

- Spelen har i allmänhet flera belöningsssystem, som snabbhet, att skaffa poäng och gå till högre nivåer, att ”levla”, och det är den den sistnämnda som är starkast. Det där är mycket starka drivkrafter som inte tas tillvara fullt ut i skolan.

Men Ulrika Ryan betonar att det inte bara är de digitala verktygens attraktionsförmåga som gör dem viktiga:

- En annan aspekt är att man kan laborera mer dynamiskt med matematiska begrepp. Att kunna se vad som händer med kurvor när man ändrar siffrorna ökar förståelsen för samband, säger hon.

Hon säger också att de digitala verktygens förmåga att ger omedelbar respons efter rätt eller fel svar kan vara bra för elevernas självförtroende:

- Matematik är ett ämne där självförtroendet lätt kan få törnar. I de digitala verktygen kan man pröva sig fram, få direkt respons och då upplevs korrigeringarna inte som misslyckande på samma sätt som röda bockar från läraren.

Men kan man rentav säga att elevernas uthållighet blir bättre med digitala mattespel?
- Det hjälper dem att fokusera, absolut, men jag vet inte om de kan behålla fokus i längre perioder.

Hur är då synen på spelifiering och lärande i spelmiljöer utanför de som redan övertygats om metodernas fördelar? Jag kör till Trelleborg på Skånes sydkust och möts av några höns som strövar omkring och pickar på parkeringsplatsen utanför Söderslättsgymnasiet. Björn Jensen, specialpedagog och matematiklärare på skolan har noterat det ökade intresset för IT-hjälpmedel med spelmoment och har själv använt småprogram för elever med svårt att läsa.

- Jodå, visst kan spel kan komplementera undervisningen och stimulera elever med speciellt stort behov av att få en klapp på axeln, säger han. Men man ska vara medveten om att spelvärldens tillverkare ligger långt ifrån traditionella läromedelsförlag, som är vana att anpassa hjälpmedel till läroplanens mål. Och ju mer man använder spel, desto mer tvingas vi köpa program från aktörer på marknaden med helt andra drivkrafter.

Han är också tveksam till att alltmer upprätta en kultur för lärande som bygger på belöningar.

- I grunden ligger lösningen för skolan inte i att försöka bli allt roligare och leverera belöningar. Det handlar i stället om att låta eleverna lära sig slita lite och sedan uppleva nöjet att ha lärt sig något. De som gjort den resan strålar det verkligen om. Det är en riktig belöning.

Björn Jensen menar också att det är fåfängt att konkurrera med de spel som eleverna har på fritiden:

- Att konkurrera om elevernas gunst på den kommersiella spelvärldens villkor är lönlöst. De hittar alltid häftigare spel och kickar utanför skolan.
Nyckeln till framgångsrikt lärande ligger i stället, enligt både Jensen och några kollegor på Söderslättsgymnasiet, i personliga möten mellan elev och lärare.

Men är det ändå inte bra om skolan anpassar sig till de villkor och redskap som finns i elevernas fritid?
- Nej, jag tror inte det. Fritid och skola är två parallella världar och så bör det vara. Många har redan idag svårt att hålla på gränserna mellan jobb, skola och fritid. I skolan ska vi etablera en miljö av förväntningar på prestationer. I grundskolan gäller det framför allt att nöta baskunskaper, helst utan tekniska distraktioner.

Spelifierat lärande, menar Björn Jensen, riskerar också att förflytta pedagogiken till ett område där ramarna etableras i datorn.

- Det är egentligen rakt motsatt väg till vart skolan bör gå. Makten och förtroendet bör återföras till lärarna. Då stärks skolan, samverkan och resultaten.

Gunilla Svingby, professor emerita i pedagogik på Malmö Högskola, har gjort flera studier om spel och lärande och är övertygad om att spel kan ha pedagogiskt värde:

- Många vetenskapliga studier har visat  att digitala spel kan ha positiva effekter på lärande och motivation, särskilt för svagpresterande elever. Ett exempel är den klassiska studien av Rosas mfl (2003) i chilenska skolor, där 1200 barn i första klass fick stöd av särskilt utvecklade pedagogiska spel. Eleverna presterade efter 30 timmar fördelade på 3 månader signifikant bättre resultat jämfört med en kontrollgrupp.

Hon framhåller också ett liknande projekt, Quest Atlantis, utvecklat av forskare och lärare i samarbete, och som i storskaliga försök visat påtagliga positiva resultat. Spelet bygger på den gamla berättelsen om det sjunkna Atlantis. Det pedagogiska syftet är att ge eleverna erfarenheten att världen har företeelser de tillsammans kan göra något åt. Spelet har sedan 2004 använts av tusentals spelare i ett flertal länder.

Samtidigt säger Gunilla Svingby att antalet studier med många elever tyvärr fortfarande är få.
- De flesta studier gäller mindre grupper av elever och studierna är kvalitativa och analyserande snarare än experimentella och signifikansprövande.

Vad säger hon om farhågan att spelen kommer att ersätta mänskliga möten och att eleverna ska lämnas ensamma med sitt spelande?
- Det är såklart inte meningen! Mänskliga möten krävs också. Det handlar givetvis inte om att ersätta läraren, utan om att utnyttja medel som kan förstärka lärandet. De flesta som finns i skolan upplever att lärarens tid inte räcker för att stödja alla elever på den nivå var och en behöver. Hur mycket tid kan varje elev få i ett klassrum med 25 elever om alla behöver hjälp? Men att utnyttja spelen bra kräver en genomtänkt pedagogik. Att låta eleverna arbeta i små grupper har visat sig öppna för givande diskussioner mellan eleverna och med läraren. Sådana kreativa möten i digital miljö är en outnyttjad resurs, tycker hon.

Gunilla Svingby menar att tvivlet på datorspel är begripligt, men riskerar att skolorna missar vad det egentligen handlar om:

- Spel har dålig klang, jag talar hellre om simulering. Och simuleringsverktyg kan göras för vilket ämne som helst. Det grundläggande är att man i spelen etablerar moment av ”hard fun”, det vill säga att man inte slås ut för gott, utan klarar utmaningar och får positiv förstärkning. Mängder av empiri visar att det kan ge stora pedagogiska vinster.

Jonas Linderoth på Göteborgs Universitet framhåller å sin sida risken för trivialisering och vad han kallar curlingpedagogik:
- Spelaren själv behöver inte välja ut relevant information, det gör spelet. Eleven motiveras visserligen och får en känsla av att vara smart, men det är en illusion av lärande i stället för gedigen kunskap. Det är ingen konst att motivera elever om man inte måste följa läroplanen.

Han menar också att mycket spelbaserat lärande inte tillför något jämfört med annan metodik.

- Triviala poänger ges uppblåsta, tidskrävande gestaltningar bara för att ge underhållningsvärde,
och att digitala experiment ofta är bättre på att roa men sämre på att lära ut finns det exempel på. Projektet ”Det Digitala Rummet” var ett sådant försök och där slog Skolverket snabbt ner som en hök. Man ska vara medveten om att mycket av diskursen om spel och lärande kommer från USA, där många skolor har en hög andel avhopp även bland yngre elever. Då blir spelen ett sätt att få elever att vara kvar i skolan överhuvudtaget.

Jonas Linderoth föredrar själv analoga spel, som brädspel, samt spel där man lär sig system och sammanhang, och han efterlyser framför allt bättre akademisk förankring inför satsningarna. Och han ser trots allt hoppfulla tecken.

- På sikt blir det bättre, av tre skäl. För det första växer brädspelskulturen kraftigt. För det andra är nästa generation lärare själva spelare, med mer kunskap, intresse och en realistisk syn på spelens möjligheter och begränsningar. Och för det tredje växer spel och spelifiering som akademiska fält.

Gunilla Svingby känner väl till Linderoths kritik:

- Jag tycker också att många kommersiella spel har problematiska förhållningssätt. Man lär sig av dem också, men kanske inte det skolan vill förmedla. Men det är viktigt att skilja mellan olika typer av spel. De flesta känner till kommersiella spel, primärt utvecklade för underhållning. Så någon måste hjälpa oss att utforma de pedagogiska spelen, och där finns fortfarande stora brister.

Felix Gyllenstig Serrao i Göteborg betonar att spelen kan skapa en ny anda av samverkan.

- Elever blir mer kreativa när man introducerar spel i klassrummet och vill hjälpa läraren att komma på nya sätt att använda spelen i undervisningen. Det sätter skolan i ett nytt, mer positivt ljus.

Men den pedagogiska spelindustrin är fortfarande trevande och matchar bara fläckvis det svenska språket och den svenska läroplanens mål. En period av entusiastiska försök, framgångar, bakslag och nya satsningar tycks ofrånkomlig.

Rektor Mikael Levy samlar ihop papperna i slutet av mötet med lärarna på Lindåsskolan i Billdal och sammanfattar:

- Vi får ju pröva. Det är vad vi kan göra. Om vi redan visste hur man gjorde hade det inte varit någon utmaning egentligen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Annons
Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Annons
Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.

Annons
Annons
Annons