Annons
 - Johan Hörberg
Foto: Johan Hörberg

Spelifierat lärande

Publicerad 25 september 2014

Fakta

Boktips

Interaktiva medier och lärandemiljöer
red. Elza Dunkels/Simon Lindgren (Gleerups 2014)

Lärare i den uppkopplade skolan
red. Annika Lantz-Andersson/Roger Säljö (Gleerups 2014)

Digital Game-Based Learning 
Marc Prensky (Paragon House, 2007)

Reality is broken 
Jane McGonigal (Penguin, 2011)

What Video Games Have to Teach Us About Learning and Literacy 
James Paul Gee (Palgrave MacMillan 2003)

Fakta

Sajter med pedagogiska spel

Utbildningsradion 
www.ur.se/Barn

Elevspel
www.elevspel.se

Pappas appar
www.pappasappar.se

Kunskapsstjärnan
www.kunskapsstjarnan.se/matematik.php

Matematikspel (eng) 
www.coolmath-games.com

Relaterat

Alltfler skolor ser spel som ett bättre sätt att locka elever till lärande.Men är spelifierad undervisning ett effektivt motmedel mot skolkrisen - eller snarare ett uttryck för densamma? 

”Motivation, motivation, mo-ti-va-tion. Det är i grunden vad allt handlar om. ”

Rektor Mikael Levy trycker sakta ut orden inför lärarna runt bordet och fortsätter: ”Om det här kan öka elevernas motivation…och det har ju många studier visat, då är det något vi ska pröva.”

Vi är på Lindåsskolan i Billdal söder om Göteborg, i ett mötesrum för att diskutera höstens pionjärförsök: att använda miljön i dataspelet Minecraft för undervisning i flera ämnen. Med är också projektets motor, Felix Gyllenstig Serrao, högstadielärare som också driver bloggen Spelläraren. Några frivilliga lärare ska guidas i hur Minecraft kan användas i olika ämnen. Mötet är steg på ny mark, och frågorna är flera.

- Man blir lite rädd…ja, att det blir negativa känslor från eleverna varje gång de behöver gå tillbaka och använda boken, säger en lärare.

- Jo, men böckerna måste förbli centrala, de måste samspela med datormiljön. Att först visa Minecraft gör det lättare för eleverna att ta in det, och då kan vi peka på att, ja, titta här, samma sak finns i boken också, svarar Felix Gyllenstig, och möts av välvilliga hummanden.

Pilotprojektet på Lindåsskolan är ett av många där spel eller spelmekanismer nu prövas för att stimulera och förbättra lärandet. Liknande försök finns på olika nivåer i Sverige, i olika ämnen och med både analoga och digitala skepnader.

Egentligen handlar det om två skilda men besläktade fenomen. Det ena: spelifierat lärande - gamification - är att använda mekanismer från spelvärlden, som poängsystem, rollfigurer eller klättringar till högre nivåer. Det kräver i sig inte bruk av spel, utan handlar om att tillföra undervisningen moment av tävling och stimulans. Betyg och guldstjärnor är också en slags spelifiering.

Den andra trenden är att utnyttja (kända) spel och spelmiljöer i skolan. Där behöver å andra sidan inte finnas spelifiering i form av tävlan eller poängjakt. Lindåsskolans test med Minecraft, spelad i edu-mode, är ett sådant exempel, en förflyttning av undervisningen till en välbekant och lättnavigerad virtuell miljö och utan andra hetsande tävlingsmoment än att uppfylla lärarens uppgifter.

Enligt Felix Gyllenstig Serrao har det flera fördelar att lära sig i en sådan integrerad miljö, inte minst att nå ämnesöverskridande kunskap.

- Om man har läst om en pyramid i en historielektion om Egypten kan man också använda pyramiden för att räkna ut arean och volymen. Att knyta ihop olika uppgifter så visar att all kunskap i grunden handlar om samma värld, berättar han när vi efter skolmötet träffas på ett kafé i centrala Göteborg.

Men är det nödvändigt att anpassa undervisningen till dataspelens kommersiella och ofta underhållningspräglade miljö? Är det inte en form av kapitulation för nöjesfältens logik? Ingår det inte i livets skolning att klara av saker som inte är ständigt lustbetonade?

- Nej, synen att man måste ha tråkigt för att lära sig är märklig. Samhället har förändrats, eleverna behöver mer motivation, och framför allt behöver vi lärare möta dem i miljöer de tycker är roliga för att kunna gå vidare.

- Lärarna har heller inte kunskapsmonopol längre. Dagens klassrum kräver ett nytt, mer demokratiskt förhållningssätt. Och att möta eleverna i miljöer de uppskattar skapar inre motivation.

Felix Gyllenstig Serrao berättar om en tidigare högstadieelev som hade svårt för för matematik, han räknade på fyrans nivå. Men när Felix förvandlat de negativa och positiva talen till figurer från dataspelet World of Warcraft och där tog ut varandra - då förstod eleven principen. Sen övergick de till att lösa uppgifter enligt samma mönster i en mattebok.

- När han hade klarat en sida stängde jag boken och visade att han just hade gjort ett avsnitt i en bok för årskurs 9.  Bara den synen jag fick från honom då, att han kunnat klara matten, den glädjen....ja, det var maffigt.

När ämnet spel för undervisning kommer på tal återkommer ett namn ständigt: Jonas Linderoth, spelforskare och docent i pedagogik i Göteborg. Under hans ledning hålls denna höst första gången en kurs i pedagogisk speldesign på Göteborg universitet.

- Spel handlar om teman och regelsystem, och de senare är bra för att rikta någons medvetande, görande och lärande åt ett visst håll. Här finns stora möjligheter, förklarar han.

Men Jonas Linderoth har också framträtt som en skoningslös kritiker av en alltför ohöljd entusiasm inför spel och spelifiering som pedagogiska hjälpmedel. I en av sina texter skriver han ”Det är inte ovanligt att spelbaserad undervisning ingår i framgångssagor framförda i det speciella tonläge som bara medelålders personer vilka vill låta ungdomliga kan åstadkomma”.

Han menar att spelandet i skolan har tvivelaktiga drivkrafter:

- Spelindustrin har vuxit kraftigt. I kombination med friskolereformen och ökade förhoppningar på IT-hjälpmedel har det skapats ett kommersiellt tryck för att ta in spel i skolan. Det är knappast en slump att privatägda skolor har lägre lärartäthet men samtidigt är betydligt mer datortäta. Det finns en risk att man sätter barnen i saccosäckar, stoppar Ipaddar i händerna på dem och kallar det modern undervisning.

Han menar också att datorspelens attraktionskraft är problematisk:

- Många spel bygger på flow, att man ska lyckas 70 procent av försöken, och känna att man rör sig framåt genom spelet. Sådant flow rimmar illa med den reflektion och eftertanke som lärandet ofta kräver.

Ulrika Ryan, adjunkt i Malmö och tidigare matematiklärare i Södra Sandby, har fått pris för sina framgångar med digitalt lärande i låg- och mellanstadiet och hon har medverkat i studien ”Matematik för den digitala generationen”. Hon betonar spelens förmåga i att engagera elever:

- Spelen har i allmänhet flera belöningsssystem, som snabbhet, att skaffa poäng och gå till högre nivåer, att ”levla”, och det är den den sistnämnda som är starkast. Det där är mycket starka drivkrafter som inte tas tillvara fullt ut i skolan.

Men Ulrika Ryan betonar att det inte bara är de digitala verktygens attraktionsförmåga som gör dem viktiga:

- En annan aspekt är att man kan laborera mer dynamiskt med matematiska begrepp. Att kunna se vad som händer med kurvor när man ändrar siffrorna ökar förståelsen för samband, säger hon.

Hon säger också att de digitala verktygens förmåga att ger omedelbar respons efter rätt eller fel svar kan vara bra för elevernas självförtroende:

- Matematik är ett ämne där självförtroendet lätt kan få törnar. I de digitala verktygen kan man pröva sig fram, få direkt respons och då upplevs korrigeringarna inte som misslyckande på samma sätt som röda bockar från läraren.

Men kan man rentav säga att elevernas uthållighet blir bättre med digitala mattespel?
- Det hjälper dem att fokusera, absolut, men jag vet inte om de kan behålla fokus i längre perioder.

Hur är då synen på spelifiering och lärande i spelmiljöer utanför de som redan övertygats om metodernas fördelar? Jag kör till Trelleborg på Skånes sydkust och möts av några höns som strövar omkring och pickar på parkeringsplatsen utanför Söderslättsgymnasiet. Björn Jensen, specialpedagog och matematiklärare på skolan har noterat det ökade intresset för IT-hjälpmedel med spelmoment och har själv använt småprogram för elever med svårt att läsa.

- Jodå, visst kan spel kan komplementera undervisningen och stimulera elever med speciellt stort behov av att få en klapp på axeln, säger han. Men man ska vara medveten om att spelvärldens tillverkare ligger långt ifrån traditionella läromedelsförlag, som är vana att anpassa hjälpmedel till läroplanens mål. Och ju mer man använder spel, desto mer tvingas vi köpa program från aktörer på marknaden med helt andra drivkrafter.

Han är också tveksam till att alltmer upprätta en kultur för lärande som bygger på belöningar.

- I grunden ligger lösningen för skolan inte i att försöka bli allt roligare och leverera belöningar. Det handlar i stället om att låta eleverna lära sig slita lite och sedan uppleva nöjet att ha lärt sig något. De som gjort den resan strålar det verkligen om. Det är en riktig belöning.

Björn Jensen menar också att det är fåfängt att konkurrera med de spel som eleverna har på fritiden:

- Att konkurrera om elevernas gunst på den kommersiella spelvärldens villkor är lönlöst. De hittar alltid häftigare spel och kickar utanför skolan.
Nyckeln till framgångsrikt lärande ligger i stället, enligt både Jensen och några kollegor på Söderslättsgymnasiet, i personliga möten mellan elev och lärare.

Men är det ändå inte bra om skolan anpassar sig till de villkor och redskap som finns i elevernas fritid?
- Nej, jag tror inte det. Fritid och skola är två parallella världar och så bör det vara. Många har redan idag svårt att hålla på gränserna mellan jobb, skola och fritid. I skolan ska vi etablera en miljö av förväntningar på prestationer. I grundskolan gäller det framför allt att nöta baskunskaper, helst utan tekniska distraktioner.

Spelifierat lärande, menar Björn Jensen, riskerar också att förflytta pedagogiken till ett område där ramarna etableras i datorn.

- Det är egentligen rakt motsatt väg till vart skolan bör gå. Makten och förtroendet bör återföras till lärarna. Då stärks skolan, samverkan och resultaten.

Gunilla Svingby, professor emerita i pedagogik på Malmö Högskola, har gjort flera studier om spel och lärande och är övertygad om att spel kan ha pedagogiskt värde:

- Många vetenskapliga studier har visat  att digitala spel kan ha positiva effekter på lärande och motivation, särskilt för svagpresterande elever. Ett exempel är den klassiska studien av Rosas mfl (2003) i chilenska skolor, där 1200 barn i första klass fick stöd av särskilt utvecklade pedagogiska spel. Eleverna presterade efter 30 timmar fördelade på 3 månader signifikant bättre resultat jämfört med en kontrollgrupp.

Hon framhåller också ett liknande projekt, Quest Atlantis, utvecklat av forskare och lärare i samarbete, och som i storskaliga försök visat påtagliga positiva resultat. Spelet bygger på den gamla berättelsen om det sjunkna Atlantis. Det pedagogiska syftet är att ge eleverna erfarenheten att världen har företeelser de tillsammans kan göra något åt. Spelet har sedan 2004 använts av tusentals spelare i ett flertal länder.

Samtidigt säger Gunilla Svingby att antalet studier med många elever tyvärr fortfarande är få.
- De flesta studier gäller mindre grupper av elever och studierna är kvalitativa och analyserande snarare än experimentella och signifikansprövande.

Vad säger hon om farhågan att spelen kommer att ersätta mänskliga möten och att eleverna ska lämnas ensamma med sitt spelande?
- Det är såklart inte meningen! Mänskliga möten krävs också. Det handlar givetvis inte om att ersätta läraren, utan om att utnyttja medel som kan förstärka lärandet. De flesta som finns i skolan upplever att lärarens tid inte räcker för att stödja alla elever på den nivå var och en behöver. Hur mycket tid kan varje elev få i ett klassrum med 25 elever om alla behöver hjälp? Men att utnyttja spelen bra kräver en genomtänkt pedagogik. Att låta eleverna arbeta i små grupper har visat sig öppna för givande diskussioner mellan eleverna och med läraren. Sådana kreativa möten i digital miljö är en outnyttjad resurs, tycker hon.

Gunilla Svingby menar att tvivlet på datorspel är begripligt, men riskerar att skolorna missar vad det egentligen handlar om:

- Spel har dålig klang, jag talar hellre om simulering. Och simuleringsverktyg kan göras för vilket ämne som helst. Det grundläggande är att man i spelen etablerar moment av ”hard fun”, det vill säga att man inte slås ut för gott, utan klarar utmaningar och får positiv förstärkning. Mängder av empiri visar att det kan ge stora pedagogiska vinster.

Jonas Linderoth på Göteborgs Universitet framhåller å sin sida risken för trivialisering och vad han kallar curlingpedagogik:
- Spelaren själv behöver inte välja ut relevant information, det gör spelet. Eleven motiveras visserligen och får en känsla av att vara smart, men det är en illusion av lärande i stället för gedigen kunskap. Det är ingen konst att motivera elever om man inte måste följa läroplanen.

Han menar också att mycket spelbaserat lärande inte tillför något jämfört med annan metodik.

- Triviala poänger ges uppblåsta, tidskrävande gestaltningar bara för att ge underhållningsvärde,
och att digitala experiment ofta är bättre på att roa men sämre på att lära ut finns det exempel på. Projektet ”Det Digitala Rummet” var ett sådant försök och där slog Skolverket snabbt ner som en hök. Man ska vara medveten om att mycket av diskursen om spel och lärande kommer från USA, där många skolor har en hög andel avhopp även bland yngre elever. Då blir spelen ett sätt att få elever att vara kvar i skolan överhuvudtaget.

Jonas Linderoth föredrar själv analoga spel, som brädspel, samt spel där man lär sig system och sammanhang, och han efterlyser framför allt bättre akademisk förankring inför satsningarna. Och han ser trots allt hoppfulla tecken.

- På sikt blir det bättre, av tre skäl. För det första växer brädspelskulturen kraftigt. För det andra är nästa generation lärare själva spelare, med mer kunskap, intresse och en realistisk syn på spelens möjligheter och begränsningar. Och för det tredje växer spel och spelifiering som akademiska fält.

Gunilla Svingby känner väl till Linderoths kritik:

- Jag tycker också att många kommersiella spel har problematiska förhållningssätt. Man lär sig av dem också, men kanske inte det skolan vill förmedla. Men det är viktigt att skilja mellan olika typer av spel. De flesta känner till kommersiella spel, primärt utvecklade för underhållning. Så någon måste hjälpa oss att utforma de pedagogiska spelen, och där finns fortfarande stora brister.

Felix Gyllenstig Serrao i Göteborg betonar att spelen kan skapa en ny anda av samverkan.

- Elever blir mer kreativa när man introducerar spel i klassrummet och vill hjälpa läraren att komma på nya sätt att använda spelen i undervisningen. Det sätter skolan i ett nytt, mer positivt ljus.

Men den pedagogiska spelindustrin är fortfarande trevande och matchar bara fläckvis det svenska språket och den svenska läroplanens mål. En period av entusiastiska försök, framgångar, bakslag och nya satsningar tycks ofrånkomlig.

Rektor Mikael Levy samlar ihop papperna i slutet av mötet med lärarna på Lindåsskolan i Billdal och sammanfattar:

- Vi får ju pröva. Det är vad vi kan göra. Om vi redan visste hur man gjorde hade det inte varit någon utmaning egentligen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Här handleds lärarna i NPF

Här handleds lärarna i NPF

Särkilda behov

På Vasaskolan i Danderyd jobbar lärarna med en ny typ av kollegial handledning i arbetet med elever med särskilda behov. Bakom modellen står en lärare och en beteendevetare.

Annons
Annons
Tipsen för att ta dig ur stressfällan

Tipsen för att ta dig ur stressfällan

Arbetsmiljö

Läraryrket är särskilt utsatt för stress, men det finns knep för att minska riskerna. Psykologiprofessor Petra Lindfors talar om att skapa balans i yrkesrollen och att inte jämföra sig med andra i onödan.
Här är fem konkreta tips för att minska stressen.

Annons
Pisa 2015
"Botten är nådd, nu börjar en vandring uppåt"

"Botten är nådd, nu börjar en vandring uppåt"

Pisa 2015

Svenska niondeklassare presterar bättre i matematik och läsförståelse, enligt Pisa-rapporten.
Skolvärlden har pratat med några av Sveriges mest ledande skolforskare som gett sin syn på resultatet. 

Så gick det för de andra länderna i Pisa

Så gick det för de andra länderna i Pisa

Pisa 2015

Estland och Finland är de grannländer som lyckades bäst i Pisa, men allra bäst är Singapore som rankas högst i samtliga ämnen. Totalt deltog 72 länder i studien.

Annons
Annons
Läraren: "Läxor skapar orättvisor"

Läraren: "Läxor skapar orättvisor"

Läxfritt

Läxor leder till en orättvisare skola, samtidigt som de ökar stressen för eleverna. Det anser spansk- och engelsklärare Pernilla Alm i Nacka som sedan 2013 valt att slopa läxorna helt.
– Sen dess har elevernas resultat gått upp. Det är det viktigaste kvittot för mig, sen får andra säga vad de vill, säger Pernilla Alm.

Annons
Sameskolan
I sameskolan står renslakt och matte på schemat

I sameskolan står renslakt och matte på schemat

Reportage

Matte ena dagen, renslakt nästa. I sameskolan i Kiruna byter eleverna ibland klassrummet mot fjället. 
– I vårt uppdrag ingår att förmedla den samiska kulturen, berättar läraren Annette Svonni.
Skolvärlden åkte till norra Lappland och mötte stolta lärare och elever som kämpar för att bevara samernas språk och traditioner.

Uppdraget: Få fram fler lärare i samiska

Uppdraget: Få fram fler lärare i samiska

Sameskolan

Det råder stor brist på lärare i flera av minoritetsspråken. Nu försöker Skolverket få fram fler modersmålslärare.

Friskolereformen
Så blev skolan en industri med aktiebolag

Så blev skolan en industri med aktiebolag

Friskolereformen

Pisa-resultatet visade att likvärdigheten har minskat i skol-Sverige. Friskolereformen beskylls ofta ligga bakom segregation, betygsinflation och vinstjakt. Eller handlar det om valfrihet, pedagogisk mångfald och stimulerande konkurrens?
Skolvärlden har granskat den stora friskolereformen som nästa år fyller 25 år.

”Pengarna kan gå till bättre arbetsvillkor”

”Pengarna kan gå till bättre arbetsvillkor”

Friskolereformen

Friskolor som går med vinst bör återinvestera pengarna i verksamheten.
– De kan gå till högre löner, bättre arbetsvillkor och förbättrad kvalitet, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Pisa 2015
Äntligen uppåt för svenska skolan

Äntligen uppåt för svenska skolan

Pisa 2015

Svenska elever klättrar i Pisa-undersökningen för första gången, och ligger numera på eller över medel jämfört med andra OECD-länder. 
– Lärarna har alltid jobbat hårt, och nu har de dessutom fått lite råg i ryggen av statliga satsningar, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Fridolin: Ta åt er av framgången, lärare

Fridolin: Ta åt er av framgången, lärare

Pisa

Trenden har vänt – svenska elever presterar allt bättre i skolan. Det visar Pisa-undersökningen som presenterades under tisdagen. 
– Det tredje styrkebeskedet på bara några månader. Det ska lärarna verkligen ta åt sig av, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Enkät: Så ser lärarna på Pisa-resultatet

Pisa

I samband med att Pisa-mätningen presenterats sattes läraryrket återigen under lupp. Skolvärlden har pratat med fyra lärare som ger sin syn på det senaste Pisa-resultatet.

Anna Kaya: Skolan har stora problem med likvärdighet

Anna Kaya: Skolan har stora problem med likvärdighet

Pisa 2015

Klyftorna i Pisa ökar mellan de som presterar bäst och lågpresterande elever. OECD menar att missgynnade elever måste få bättre stöd om den svenska skolan ska lyfta.
– Skolan har fortfarande stora problem med bristande likvärdighet, säger Anna Kaya, lärare i svenska som andra språk.

Barbro Westlunds fyra profiler ska få elever att läsa och lära

Barbro Westlunds fyra profiler ska få elever att läsa och lära

Läsförståelse

Lågpresterande elever står för den stora höjningen av Pisas läsförståelseresultat.
– Det är väldigt positivt, säger läsforskaren Barbro Westlund, aktuell som författare till Skolverkets nya kunskapsöversikt ”Läsa och förstå”.

OECD: Sverige har fantastiska lärare

OECD: Sverige har fantastiska lärare

Pisa 2015

Resultatet i Pisa-undersökningen gläder OECD, som dock påpekar att svenska lärare måste värderas högre av samhället.

”Positiva Pisa-resultat – men mer behövs”

”Positiva Pisa-resultat – men mer behövs”

Debatt

”Allt börjar med en bra lärare och därför krävs insatser för att stärka professionen”, skriver Moderaterna och föreslår bland annat lärarsekreterare, mer undervisningstid och screening av elever.

Kommentera
Eva bryter traditionerna med slöjd och programmering

Eva bryter traditionerna med slöjd och programmering

Slöjd

Finns det likheter mellan dataprogrammering och klassiskt slöjdhantverk? Fler än man kan tro menar Eva Söderberg, slöjdlärare som ser datorn som ett verktyg som alla andra.
– Det digitala har sin självklara plats i slöjden, säger hon.

Professorns krav: Utbilda lärarna i bedömning

Professorns krav: Utbilda lärarna i bedömning

Bedömning

Tongivande politiska röster vill komma åt bristen med likvärdiga betyg med hjälp av de nationella proven. En pseudolösning, tycker didaktikprofessor Anders Jönsson.
Grundproblemet är att lärare inte utbildas i bedömning.

Studenterna: ”Vi får för lite kunskaper i bedömning”

Studenterna: ”Vi får för lite kunskaper i bedömning”

Bedömning

En stor andel av Sveriges lärarstudenter anser att de får för lite kunskaper i betyg och bedömning. Det visar en ny undersökning av lärarutbildningen.

Headhunting är vardag i jakten på rätt lärare

Headhunting är vardag i jakten på rätt lärare

Lön

Genom att locka med högre lön och förmåner konkurrerar kommunerna om lärarna. Headhunting har blivit vardag.
– Det är bara att gratulera lärarkåren. Att söka efter personal på det här sättet är inte konstigt i någon annan bransch, säger Ann-Katrin Wijk på LR i Kalmar.

Undersökning: Pisaresultaten inte lärarnas fel

Undersökning: Pisaresultaten inte lärarnas fel

Pisa

Endast tre procent av befolkningen anser att de tidigare sjunkande Pisa-resultaten är lärarnas fel, visar en ny opinionsundersökning från Novus.
– Det är självklart glädjande att vi har allmänhetens förtroende, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund. 

Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkes-EM

Just nu pågår yrkes-EM i Göteborg inför storpublik. Bland alla 40 000 besökare finns lärarna Carl-Eric Spång och Andreas Markstedt på plats för att vara domare.

Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Undervisning

På Naverlönnskolan i Svedala tar eleverna ibland över klassrummet för att undervisa sina klasskompisar.
– Ambitionsnivån har höjts enormt och eleverna har fått ytterligare ett dragplåster för att höja sin kunskapsnivå, säger initiativtagaren Lars Ralevski, lärare i NO och matte. 

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Skolschema

Transport- och fordonstekniska gymnasiet i Stockholm slopade det traditionella skolschemat. I stället arbetar lärare och elever i boxar.

Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Yrkesutbildning

För lite och för dålig praktik som lärarna saknar förutsättningar att följa upp. Det är en del av kritiken mot yrkesprogrammens praktik i en ny rapport.

"Dåliga förutsättningar för läsning"

"Dåliga förutsättningar för läsning"

Yrkesutbildning

Förutsättningarna för läsundervisningen behöver förbättras. Det menar ”Årets svensklärare”, Martin Ahlstedt, som vill se förändringar i kunskapskraven.
– Tittar man på hur kunskapskraven är skrivna så är det lite väl enkelt att komma undan den ganska jobbiga litteraturbiten, säger han.

Timss
Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss

Timss-undersökningen visar att kunskapsskillnaderna mellan elever ökar, men det är svårt att locka och behålla rutinerade lärare till de skolor där behoven är störst.
– I Göteborg är situationen desperat, menar Gunnar Valinder, vid LR.

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Timss

Glädjen över Timss-undersökningens resultatvändning varade kort.
Nu slår forskaren Madeleine Löwing larm om att svenska elever saknar grundliga baskunskaper i matematik.
– Det går inte att pusta ut, det är en otroligt allvarlig situation, säger hon.

 

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Timss 2015

Sverige klättrar uppåt i Timss, den internationella jämförelsen av elevers kunskaper inom matematik- och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
Men samtidigt ökar skillnaderna mellan elever som har stöd hemifrån och de som inte har det.

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Timss 2015

Sverige ligger efter grannländerna, men klättrar för första gången i Timss.
– Jag hoppas att varje lärare ser att detta är deras arbetsseger, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

Särskilt stöd

Trendbrott i Timss men fortfarande är matematik det ämne där flest elever får underkänt. Specialpedagogiska skolmyndigheten menar att fler elever kan klara matten om matematiklärare och specialpedagoger samarbetar kring undervisningen.

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Timss 2015

Den senaste Timss-undersökningen visar att svenska fjärde- och åttondeklassare presterar bättre i naturvetenskap och matematik.
Ett betydande erkännande för lärarna, menar matematikläraren Mia Kempe.
– Det är viktigt för oss att de positiva sifforna kommer fram, annars känns det bara som att vi jobbar i motvind, säger hon.

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisa

Mer tid för lärare att vara lärare. Det är skolforskaren Daniel Petterssons recept för att höja det svenska Pisa-resultatet. Med en vecka kvar tills domen faller vill han också passa på att lugna lärarkåren.

”Inför syv redan på lågstadiet”

”Inför syv redan på lågstadiet”

Syv

Kostsamma skolavhopp och felval bland ungdomar ska minskas med hjälp av stärkt studie- och yrkesvägledning.
Syv:aren Karin Bolin vill att syv införs i betydligt tidigare ålder – redan på lågstadiet.
– Det grundar sig i att vi träffar många ungdomar som inte har ägnat en tanke åt framtiden, säger hon.

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Nyanlända

Efter massiv kritik från landets lärare backar regeringen.
Nu har regeringen kommit överens om en lagändring som ger ensamkommande flyktingbarn, som riskerat utvisning när de fyllt 18 år, rätt att stanna om de studerar på gymnasiet. 

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Syv

Det råder en enorm brist på studie- och yrkesvägledare.
Just nu saknar alla grundskolorna på Gotland en behörig syv:are.
– Min största rädsla och oro är att vi som är inne och jobbar ska gå på knäna, säger Carina Levander, studie- och yrkesvägledare vid Wisbygymnasiet Norr och IM-SPR.

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Undersökning

Matematiklyftet gillas bland lärarna. Större trygghet och bättre självförtroende i yrkesrollen är några av effekterna enligt Skolverkets undersökning.

Lärare tjänar mer än rektorer

Lärare tjänar mer än rektorer

Lön

Satsningen på karriärtjänster och lärarlönelyft har gjort att allt fler lärare nu får mer i lön.
Nästan 30 lärare i Falkenberg tjänar i dag mer än ett par av rektorerna. 

Smutskastning förstör skoldebatten

Smutskastning förstör skoldebatten

Debatt

”Per Kornhalls blogginlägg visar tydligt vilken lös grund hans idéer bygger på – och på den låga nivå han tyvärr har valt att lägga sig”, skriver Gabriel Heller Sahlgren som replik.

Kommentera
Fler vägar in ska rädda läraryrket

Fler vägar in ska rädda läraryrket

Läraryrket

Lärarbristen påskyndar att det måste bli fler vägar in i yrket.
Under ett panelsamtal diskuterade därför utbildningsministern, lärarfack och riksdagspartier om hur man ska skapa fler och bättre vägar in i läraryrket.
– Det är jätteviktigt att vi får in fler, sa Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Lärarbristen

Regeringen vill locka fler studenter till ämneslärarutbildningen för årskurs 7–9 genom en förnyad utbildning med större flexibilitet och fördjupade ämnesstudier. 

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Läsförståelse

Elever som arbetar och dramatiserar med en text ökar sin läsförståelse. Detta bekräftas av Martin Göthbergs, gymnasielärare i Mora, forskning. Ändå är det få skolor som aktivt arbetar med drama. 

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Mobbing

På Viskaforsskolan hade man stora problem med konflikter på internet.
Till slut fick rektorn Anette Lundgren nog och avbröt lektionerna –  för att prata med eleverna om nätetik.
– Någonstans måste vi sätta ner foten. Det får vara bra nu, säger hon.

Utvisningshoten pressar lärarna

Utvisningshoten pressar lärarna

Nyanlända 

Flera nyanlända elever väntas inom kort få utvisningsbeslut och många lärare vittnar om en nästintill hopplös situation.
– Detta hamnar i knät på personalen och skapar en trötthet som är mycket större än en vanlig höst i skolvärlden, säger Catharina Pålsson, rektor på Vuxenutbildningen i Höör.

Har Kornhall läst vår rapport?

Har Kornhall läst vår rapport?

Replik

”Per Kornhalls inlägg är en blandning av misstänkliggöranden och felaktiga tolkningar av rapporten”, skriver företrädare för tankesmedjan ECEPR.

Kommentera
”De drar undan mattan för hela analysen”

”De drar undan mattan för hela analysen”

Slutreplik

Det problematiska med detta är också att de gör det till en fråga om huruvida friskolor eller kommunala skolor är bättre. Det är bara intressant ur en marknadsföringssynvinkel”, skriver Per Kornhall i en slutreplik.

Kommentera
Så lyfter de undervisning för nyanlända

Så lyfter de undervisning för nyanlända

Nyanlända

Digitala verktyg ger både lärare och elever nya möjligheter. Det menar Anna Kaya och Hülya Basaran, som fick Guldäpple-juryns särskilda pris för sin digitalt präglade undervisning av nyanlända elever.

Betygsinflationen
Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Granskning

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, visar Skolvärldens granskning.
– Den individuellt satta lönen kan påverkas. Du är en dålig lärare om du sätter många F, säger läraren Niclas Wahlgren.

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Nationella prov

Ett sätt att hejda betygsinflationen är att skrota de nationella proven i dess nuvarande form. 
– Syftet med dem oklart. De borde ersättas av något nytt, kräver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Betygsinflation

Betygsinflationen är politiskt en het fråga. Gymnasieminister Anna Ekström (S) öppnar för att knyta betygen hårdare till de nationella proven.
Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra vill rätta de nationella proven centralt för en likvärdig bedömning.

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Motion

Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin på kritiken mot förslaget om mer rörelse i skolan.
– Det står redan i dag läroplanen att skolan ska sträva efter mer daglig rörelse hos eleverna. Hur det ska göras, det ska vi politiker inte bestämma.

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

Kritik

Lärare och rektorer ansvarar för elevernas hälsa dygnet runt sju dagar i veckan. Det är en tolkning av Skolinspektionens rapport om skolans arbete mot kränkningar på nätet.

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Betyg i åk 6

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Betyg

Nyttan av tidiga betyg är ifrågasatt från forskarhåll. En av dem som tvivlar är pedagogik-professorn Christian Lundahl. 

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Kritik 

Gustav Fridolin vill att elever ska motionera mer – under vanliga lektioner.
– Ett klockrent exempel på att inte förstå hur lärarvardagen ser ut, säger läraren Mikael Bruér.

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Lärarpoddar

Antalet poddar om skolan har ökat kraftigt under de senaste två åren. Nätet vimlar av samtal, diskussioner, reportage och funderingar om skolan och lärarens roll. Skolvärlden guidar dig igenom några av dem.

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet har på sina håll lett till infekterad stämning och lärare som säger upp sig. På fredagen träffades regering, fack och arbetsgivare för att utvärdera.
– Arbetsgivarna måste ta de besvikna lärarna på allvar, säger LR:s Svante Tideman.

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Nya siffror

Färsk statistik från Skolverket visar att antalet elever som går gymnasiets språkintroduktionsprogram har ökat med 77 procent, från 18 700 elever förra läsåret till 33 100 det här läsåret. 

Lärarutbildningen
Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Lärarutbildningen

Jan Björklund (L) och Helene Hellmark Knutsson (S) var stundtals eniga när de debatterade lärarutbildningens framtid på LR:s seminarium på onsdagen. Men i frågan om vilka som ska få examinera ämneslärare är de inte överens.

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Ny rapport

För lågt ställda krav, för lite undervisningstid och för lite kunskaper inom viktiga områden som metodik, specialpedagogik och betyg och bedömning. Det visar en ny undersökning om den svenska lärarutbildningen.

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Debatt

Efter åratal av larmrapporter om kunskapsras kan man fråga sig om vår demoraliserade yrkeskår fortfarande har någon moralisk auktoritet kvar, eller om vår värdegrund håller på att erodera. Det skriver ämnesläraren och lektorn Åke Strandberg, som ser accepterandet av lärarlönelyftet som ett dålig moralisk föredöme.

Kommentera
Stå upp för elever med hörselskada

Stå upp för elever med hörselskada

Debatt

Lärarna får inte resurser eller tillräcklig kompetens att anpassa undervisningen för inkluderade hörselskadade elever. Politiker, huvudmän och skolledare måste vakna och säkerställa de här elevernas behov, skriver Jonathan Wahlström, ordförande för Unga Hörselskadade.

Kommentera
Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Arbetsmiljö

I Uppsala pågår en konfliktfylld debatt efter att lärarnas vilrum på en skola omvandlats till ett bönerum.
– Det är lagkrav på att arbetsplatser ska ha vilrum, däremot finns det inga krav på att det ska finnas bönerum, säger Katarina Reineck, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Utredning

Välfärdsutredningens förslag på vinsttak för privata välfärdsföretag skulle förändra friskolornas situation. Men bland lärarna finns ingen oro.
– Det finns ingen rädsla bland mina medarbetare att förlora sina jobb, säger Andrés Jerez, Lärarnas Riksförbunds koncernombud för skolkoncernen Academedia.

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Ny undersökning

Matematikundervisningen på natur- och teknikprogrammen håller inte måttet, enligt Skolinspektionen.
– Faran är att eleverna inte lär sig att lösa verkliga problem, säger Guldäpplet-prisade matematikläraren Jonas Hall till Skolvärlden.

Lärarlönelyftet
Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Lärarlönelyftet

Läraren Jörgen Karlsson fick inte ta del av lärarlönelyftet – då valde han att säga upp sig.
– Det som gjort att jag tagit steget ut i det okända är att jag inte känner mig uppskattad av kommunen, säger han till Skolvärlden.

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Lärarlönelyftet

Gick du miste om lärarlönelyftet? Det behöver inte betyda att det är kört för all framtid. 
– Det är inte så att det bara är de som fick det här lönepåslaget nu som någonsin kommer att få det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Lärarlönelyftet

Genomförandet av lärarlönelyftet har mötts med misstro i lärarkåren.
På Skolforum bemötte Gustav Fridolin (MP) kritiken mot lönesatsningen.
– Om vi hade förutsett en del av detta, hade det varit skäl nog att låta bli? Nej, säger utbildningsministern.

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Debatt

Skollagen stödjer inte ritualer som att placera elever på givna platser och samla in mobiler innan en lektion. Öppnas lagen för enklare användning av ritualer i förebyggande syfte leder det till att studieron i Sveriges klassrum förbättras, skriver Svante Holmberg. 

Kommentera
Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Lärarlönelyft

I Ulricehamnn går 280 lärare miste om lärarlönelyftet, eftersom kommunen avstått från att söka statsbidraget. I Älvkarleby har lärarna fått sina pengar – men kommunen var för sent ute och nu tas pengarna från den egna skolbudgeten.
– Man kan inte skylla på annat än ren inkompetens, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Lärarlönelyftet

1,4 miljarder kronor. Så mycket har kommuner och fristående skolor begärt från Skolverket för att kunna höja lärarlönerna inom ramen för lärarlönelyftet.
– Jättepositivt att så många är med, säger Andreas Spång på Skolverket.

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Lärarlönelyftet

Eskilstuna kommun missade att ansöka i första omgången av lärarlönelyftet. Det innebär drygt tolv miljoner i förlorade pengar som redan har betalats ut till lärarna.