Annons
 - Johan Hörberg
Foto: Johan Hörberg

Spelifierat lärande

Publicerad 25 september 2014

Fakta

Boktips

Interaktiva medier och lärandemiljöer
red. Elza Dunkels/Simon Lindgren (Gleerups 2014)

Lärare i den uppkopplade skolan
red. Annika Lantz-Andersson/Roger Säljö (Gleerups 2014)

Digital Game-Based Learning 
Marc Prensky (Paragon House, 2007)

Reality is broken 
Jane McGonigal (Penguin, 2011)

What Video Games Have to Teach Us About Learning and Literacy 
James Paul Gee (Palgrave MacMillan 2003)

Fakta

Sajter med pedagogiska spel

Utbildningsradion 
www.ur.se/Barn

Elevspel
www.elevspel.se

Pappas appar
www.pappasappar.se

Kunskapsstjärnan
www.kunskapsstjarnan.se/matematik.php

Matematikspel (eng) 
www.coolmath-games.com

Relaterat

Alltfler skolor ser spel som ett bättre sätt att locka elever till lärande.Men är spelifierad undervisning ett effektivt motmedel mot skolkrisen - eller snarare ett uttryck för densamma? 

”Motivation, motivation, mo-ti-va-tion. Det är i grunden vad allt handlar om. ”

Rektor Mikael Levy trycker sakta ut orden inför lärarna runt bordet och fortsätter: ”Om det här kan öka elevernas motivation…och det har ju många studier visat, då är det något vi ska pröva.”

Vi är på Lindåsskolan i Billdal söder om Göteborg, i ett mötesrum för att diskutera höstens pionjärförsök: att använda miljön i dataspelet Minecraft för undervisning i flera ämnen. Med är också projektets motor, Felix Gyllenstig Serrao, högstadielärare som också driver bloggen Spelläraren. Några frivilliga lärare ska guidas i hur Minecraft kan användas i olika ämnen. Mötet är steg på ny mark, och frågorna är flera.

- Man blir lite rädd…ja, att det blir negativa känslor från eleverna varje gång de behöver gå tillbaka och använda boken, säger en lärare.

- Jo, men böckerna måste förbli centrala, de måste samspela med datormiljön. Att först visa Minecraft gör det lättare för eleverna att ta in det, och då kan vi peka på att, ja, titta här, samma sak finns i boken också, svarar Felix Gyllenstig, och möts av välvilliga hummanden.

Pilotprojektet på Lindåsskolan är ett av många där spel eller spelmekanismer nu prövas för att stimulera och förbättra lärandet. Liknande försök finns på olika nivåer i Sverige, i olika ämnen och med både analoga och digitala skepnader.

Egentligen handlar det om två skilda men besläktade fenomen. Det ena: spelifierat lärande - gamification - är att använda mekanismer från spelvärlden, som poängsystem, rollfigurer eller klättringar till högre nivåer. Det kräver i sig inte bruk av spel, utan handlar om att tillföra undervisningen moment av tävling och stimulans. Betyg och guldstjärnor är också en slags spelifiering.

Den andra trenden är att utnyttja (kända) spel och spelmiljöer i skolan. Där behöver å andra sidan inte finnas spelifiering i form av tävlan eller poängjakt. Lindåsskolans test med Minecraft, spelad i edu-mode, är ett sådant exempel, en förflyttning av undervisningen till en välbekant och lättnavigerad virtuell miljö och utan andra hetsande tävlingsmoment än att uppfylla lärarens uppgifter.

Enligt Felix Gyllenstig Serrao har det flera fördelar att lära sig i en sådan integrerad miljö, inte minst att nå ämnesöverskridande kunskap.

- Om man har läst om en pyramid i en historielektion om Egypten kan man också använda pyramiden för att räkna ut arean och volymen. Att knyta ihop olika uppgifter så visar att all kunskap i grunden handlar om samma värld, berättar han när vi efter skolmötet träffas på ett kafé i centrala Göteborg.

Men är det nödvändigt att anpassa undervisningen till dataspelens kommersiella och ofta underhållningspräglade miljö? Är det inte en form av kapitulation för nöjesfältens logik? Ingår det inte i livets skolning att klara av saker som inte är ständigt lustbetonade?

- Nej, synen att man måste ha tråkigt för att lära sig är märklig. Samhället har förändrats, eleverna behöver mer motivation, och framför allt behöver vi lärare möta dem i miljöer de tycker är roliga för att kunna gå vidare.

- Lärarna har heller inte kunskapsmonopol längre. Dagens klassrum kräver ett nytt, mer demokratiskt förhållningssätt. Och att möta eleverna i miljöer de uppskattar skapar inre motivation.

Felix Gyllenstig Serrao berättar om en tidigare högstadieelev som hade svårt för för matematik, han räknade på fyrans nivå. Men när Felix förvandlat de negativa och positiva talen till figurer från dataspelet World of Warcraft och där tog ut varandra - då förstod eleven principen. Sen övergick de till att lösa uppgifter enligt samma mönster i en mattebok.

- När han hade klarat en sida stängde jag boken och visade att han just hade gjort ett avsnitt i en bok för årskurs 9.  Bara den synen jag fick från honom då, att han kunnat klara matten, den glädjen....ja, det var maffigt.

När ämnet spel för undervisning kommer på tal återkommer ett namn ständigt: Jonas Linderoth, spelforskare och docent i pedagogik i Göteborg. Under hans ledning hålls denna höst första gången en kurs i pedagogisk speldesign på Göteborg universitet.

- Spel handlar om teman och regelsystem, och de senare är bra för att rikta någons medvetande, görande och lärande åt ett visst håll. Här finns stora möjligheter, förklarar han.

Men Jonas Linderoth har också framträtt som en skoningslös kritiker av en alltför ohöljd entusiasm inför spel och spelifiering som pedagogiska hjälpmedel. I en av sina texter skriver han ”Det är inte ovanligt att spelbaserad undervisning ingår i framgångssagor framförda i det speciella tonläge som bara medelålders personer vilka vill låta ungdomliga kan åstadkomma”.

Han menar att spelandet i skolan har tvivelaktiga drivkrafter:

- Spelindustrin har vuxit kraftigt. I kombination med friskolereformen och ökade förhoppningar på IT-hjälpmedel har det skapats ett kommersiellt tryck för att ta in spel i skolan. Det är knappast en slump att privatägda skolor har lägre lärartäthet men samtidigt är betydligt mer datortäta. Det finns en risk att man sätter barnen i saccosäckar, stoppar Ipaddar i händerna på dem och kallar det modern undervisning.

Han menar också att datorspelens attraktionskraft är problematisk:

- Många spel bygger på flow, att man ska lyckas 70 procent av försöken, och känna att man rör sig framåt genom spelet. Sådant flow rimmar illa med den reflektion och eftertanke som lärandet ofta kräver.

Ulrika Ryan, adjunkt i Malmö och tidigare matematiklärare i Södra Sandby, har fått pris för sina framgångar med digitalt lärande i låg- och mellanstadiet och hon har medverkat i studien ”Matematik för den digitala generationen”. Hon betonar spelens förmåga i att engagera elever:

- Spelen har i allmänhet flera belöningsssystem, som snabbhet, att skaffa poäng och gå till högre nivåer, att ”levla”, och det är den den sistnämnda som är starkast. Det där är mycket starka drivkrafter som inte tas tillvara fullt ut i skolan.

Men Ulrika Ryan betonar att det inte bara är de digitala verktygens attraktionsförmåga som gör dem viktiga:

- En annan aspekt är att man kan laborera mer dynamiskt med matematiska begrepp. Att kunna se vad som händer med kurvor när man ändrar siffrorna ökar förståelsen för samband, säger hon.

Hon säger också att de digitala verktygens förmåga att ger omedelbar respons efter rätt eller fel svar kan vara bra för elevernas självförtroende:

- Matematik är ett ämne där självförtroendet lätt kan få törnar. I de digitala verktygen kan man pröva sig fram, få direkt respons och då upplevs korrigeringarna inte som misslyckande på samma sätt som röda bockar från läraren.

Men kan man rentav säga att elevernas uthållighet blir bättre med digitala mattespel?
- Det hjälper dem att fokusera, absolut, men jag vet inte om de kan behålla fokus i längre perioder.

Hur är då synen på spelifiering och lärande i spelmiljöer utanför de som redan övertygats om metodernas fördelar? Jag kör till Trelleborg på Skånes sydkust och möts av några höns som strövar omkring och pickar på parkeringsplatsen utanför Söderslättsgymnasiet. Björn Jensen, specialpedagog och matematiklärare på skolan har noterat det ökade intresset för IT-hjälpmedel med spelmoment och har själv använt småprogram för elever med svårt att läsa.

- Jodå, visst kan spel kan komplementera undervisningen och stimulera elever med speciellt stort behov av att få en klapp på axeln, säger han. Men man ska vara medveten om att spelvärldens tillverkare ligger långt ifrån traditionella läromedelsförlag, som är vana att anpassa hjälpmedel till läroplanens mål. Och ju mer man använder spel, desto mer tvingas vi köpa program från aktörer på marknaden med helt andra drivkrafter.

Han är också tveksam till att alltmer upprätta en kultur för lärande som bygger på belöningar.

- I grunden ligger lösningen för skolan inte i att försöka bli allt roligare och leverera belöningar. Det handlar i stället om att låta eleverna lära sig slita lite och sedan uppleva nöjet att ha lärt sig något. De som gjort den resan strålar det verkligen om. Det är en riktig belöning.

Björn Jensen menar också att det är fåfängt att konkurrera med de spel som eleverna har på fritiden:

- Att konkurrera om elevernas gunst på den kommersiella spelvärldens villkor är lönlöst. De hittar alltid häftigare spel och kickar utanför skolan.
Nyckeln till framgångsrikt lärande ligger i stället, enligt både Jensen och några kollegor på Söderslättsgymnasiet, i personliga möten mellan elev och lärare.

Men är det ändå inte bra om skolan anpassar sig till de villkor och redskap som finns i elevernas fritid?
- Nej, jag tror inte det. Fritid och skola är två parallella världar och så bör det vara. Många har redan idag svårt att hålla på gränserna mellan jobb, skola och fritid. I skolan ska vi etablera en miljö av förväntningar på prestationer. I grundskolan gäller det framför allt att nöta baskunskaper, helst utan tekniska distraktioner.

Spelifierat lärande, menar Björn Jensen, riskerar också att förflytta pedagogiken till ett område där ramarna etableras i datorn.

- Det är egentligen rakt motsatt väg till vart skolan bör gå. Makten och förtroendet bör återföras till lärarna. Då stärks skolan, samverkan och resultaten.

Gunilla Svingby, professor emerita i pedagogik på Malmö Högskola, har gjort flera studier om spel och lärande och är övertygad om att spel kan ha pedagogiskt värde:

- Många vetenskapliga studier har visat  att digitala spel kan ha positiva effekter på lärande och motivation, särskilt för svagpresterande elever. Ett exempel är den klassiska studien av Rosas mfl (2003) i chilenska skolor, där 1200 barn i första klass fick stöd av särskilt utvecklade pedagogiska spel. Eleverna presterade efter 30 timmar fördelade på 3 månader signifikant bättre resultat jämfört med en kontrollgrupp.

Hon framhåller också ett liknande projekt, Quest Atlantis, utvecklat av forskare och lärare i samarbete, och som i storskaliga försök visat påtagliga positiva resultat. Spelet bygger på den gamla berättelsen om det sjunkna Atlantis. Det pedagogiska syftet är att ge eleverna erfarenheten att världen har företeelser de tillsammans kan göra något åt. Spelet har sedan 2004 använts av tusentals spelare i ett flertal länder.

Samtidigt säger Gunilla Svingby att antalet studier med många elever tyvärr fortfarande är få.
- De flesta studier gäller mindre grupper av elever och studierna är kvalitativa och analyserande snarare än experimentella och signifikansprövande.

Vad säger hon om farhågan att spelen kommer att ersätta mänskliga möten och att eleverna ska lämnas ensamma med sitt spelande?
- Det är såklart inte meningen! Mänskliga möten krävs också. Det handlar givetvis inte om att ersätta läraren, utan om att utnyttja medel som kan förstärka lärandet. De flesta som finns i skolan upplever att lärarens tid inte räcker för att stödja alla elever på den nivå var och en behöver. Hur mycket tid kan varje elev få i ett klassrum med 25 elever om alla behöver hjälp? Men att utnyttja spelen bra kräver en genomtänkt pedagogik. Att låta eleverna arbeta i små grupper har visat sig öppna för givande diskussioner mellan eleverna och med läraren. Sådana kreativa möten i digital miljö är en outnyttjad resurs, tycker hon.

Gunilla Svingby menar att tvivlet på datorspel är begripligt, men riskerar att skolorna missar vad det egentligen handlar om:

- Spel har dålig klang, jag talar hellre om simulering. Och simuleringsverktyg kan göras för vilket ämne som helst. Det grundläggande är att man i spelen etablerar moment av ”hard fun”, det vill säga att man inte slås ut för gott, utan klarar utmaningar och får positiv förstärkning. Mängder av empiri visar att det kan ge stora pedagogiska vinster.

Jonas Linderoth på Göteborgs Universitet framhåller å sin sida risken för trivialisering och vad han kallar curlingpedagogik:
- Spelaren själv behöver inte välja ut relevant information, det gör spelet. Eleven motiveras visserligen och får en känsla av att vara smart, men det är en illusion av lärande i stället för gedigen kunskap. Det är ingen konst att motivera elever om man inte måste följa läroplanen.

Han menar också att mycket spelbaserat lärande inte tillför något jämfört med annan metodik.

- Triviala poänger ges uppblåsta, tidskrävande gestaltningar bara för att ge underhållningsvärde,
och att digitala experiment ofta är bättre på att roa men sämre på att lära ut finns det exempel på. Projektet ”Det Digitala Rummet” var ett sådant försök och där slog Skolverket snabbt ner som en hök. Man ska vara medveten om att mycket av diskursen om spel och lärande kommer från USA, där många skolor har en hög andel avhopp även bland yngre elever. Då blir spelen ett sätt att få elever att vara kvar i skolan överhuvudtaget.

Jonas Linderoth föredrar själv analoga spel, som brädspel, samt spel där man lär sig system och sammanhang, och han efterlyser framför allt bättre akademisk förankring inför satsningarna. Och han ser trots allt hoppfulla tecken.

- På sikt blir det bättre, av tre skäl. För det första växer brädspelskulturen kraftigt. För det andra är nästa generation lärare själva spelare, med mer kunskap, intresse och en realistisk syn på spelens möjligheter och begränsningar. Och för det tredje växer spel och spelifiering som akademiska fält.

Gunilla Svingby känner väl till Linderoths kritik:

- Jag tycker också att många kommersiella spel har problematiska förhållningssätt. Man lär sig av dem också, men kanske inte det skolan vill förmedla. Men det är viktigt att skilja mellan olika typer av spel. De flesta känner till kommersiella spel, primärt utvecklade för underhållning. Så någon måste hjälpa oss att utforma de pedagogiska spelen, och där finns fortfarande stora brister.

Felix Gyllenstig Serrao i Göteborg betonar att spelen kan skapa en ny anda av samverkan.

- Elever blir mer kreativa när man introducerar spel i klassrummet och vill hjälpa läraren att komma på nya sätt att använda spelen i undervisningen. Det sätter skolan i ett nytt, mer positivt ljus.

Men den pedagogiska spelindustrin är fortfarande trevande och matchar bara fläckvis det svenska språket och den svenska läroplanens mål. En period av entusiastiska försök, framgångar, bakslag och nya satsningar tycks ofrånkomlig.

Rektor Mikael Levy samlar ihop papperna i slutet av mötet med lärarna på Lindåsskolan i Billdal och sammanfattar:

- Vi får ju pröva. Det är vad vi kan göra. Om vi redan visste hur man gjorde hade det inte varit någon utmaning egentligen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Här tjänar lärare med leg minst 30 000

Här tjänar lärare med leg minst 30 000

Lönegolv

Kastellskolan i Härnösand inför en lägstalön på 30 000 kronor för alla legitimerade lärare.
– Det är brist på legitimerade lärare och vi vill vara en attraktiv arbetsgivare, säger rektor Malin Schéele.

Annons
Annons
Studie: Rätt digital teknik lyfter eleverna

Studie: Rätt digital teknik lyfter eleverna

Studie

Rätt använd digital teknik i undervisningen har förbättrat elevernas resultat i årskurs tre, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Annons
Lärare kan förlora loven med nytt arbetssätt

Lärare kan förlora loven med nytt arbetssätt

Ledighet

40 timmarsvecka och bara fem veckors sommarledigt. Det är ett förslag som snart kan bli verklighet för nyanställda lärare i Växjö kommun. 

LR kongress 2016
Åsa Fahlén tar över som ny ordförande

Åsa Fahlén tar över som ny ordförande

Ny ordförande

Efter en dramatisk omröstning valdes Åsa Fahlén till ny ordförande för Lärarnas Riksförbund på lördagen.
– Jätteroligt. Jag är stolt och ödmjuk över förtroendet, sa hon efter omröstningen på LR:s kongress i Stockholm.

Annons
Annons
...och nu tar Bo Jansson examen

...och nu tar Bo Jansson examen

Ny ordförande

Han har fått se lärarnas löneutveckling börja ta fart. Men är besviken över att arbetsmiljön och arbetsbelastningen ännu inte blivit bättre. Efter tre händelserika år lämnar Bo Jansson nu ordförandeposten i Lärarnas Riksförbund.
– Jag kommer sakna intensiteten och möjligheten att vara med och påverka, säger han.

Annons

Beslutat: Så vill LR förbättra skolan

Lärarnas Riksförbund

Nytt mål för lärarlönerna och ett statligt huvudansvar för skolan. Det är några av de viktigaste besluten som fattades under Lärarnas Riksförbunds kongress som ska göra den svenska skolan bättre.

Lärarna: Viktigaste frågan just nu

Lärarna: Viktigaste frågan just nu

Enkät

Vilken är den viktigaste frågan för lärare och Lärarnas Riksförbund de närmaste åren? Fem kongressdeltagare svarar.

”Det land som inte är vän med sina lärare kommer aldrig att lyckas”

”Det land som inte är vän med sina lärare kommer aldrig att lyckas”

Kongressen

Kunglig invigning av Lärarnas Riksförbunds kongress när prins Daniel hyllade landets lärare i sitt tal: ”Jag vill tacka er för att ni öppnar upp fönster för våra barn mot världen och mot framtiden.”

Lärarlönelyftet under lupp

Lärarlönelyftet under lupp

Lärarlönelyftet

Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att utvärdera reformen och se hur den genomförs av huvudmännen. 

Stora brister hos yrkesprogrammen

Stora brister hos yrkesprogrammen

Yrkesutbildning

Lågt lärarstöd och stökigt i klassrummen. Så ser situationen ut på de svenska yrkesprogrammen, enligt Skolinspektionen. 

Befarad fördubbling av it-notan

Befarad fördubbling av it-notan

It-strategin

Skolverkets en-till-en-policy för grundskolan riskerar att bli dubbelt så dyr som beräknat.
– Den största kostnaden blir lärarnas tid, menar Skolverket.

Större pedagogisk erfarenhet hos kommunala rektorer

Större pedagogisk erfarenhet hos kommunala rektorer

Ledarskap

Jobbar du på en kommunal skola? I så fall är chansen större att rektor har pedagogisk högskoleexamen.

Ja till hemliga adresser för lärare

Ja till hemliga adresser för lärare

Hemligt

Kommunalt anställda lärares personuppgifter föreslås bli sekretessbelagda. Lärarnas Riksförbund gör tummen upp.

Utökad satsning på specialpedagoger

Utökad satsning på specialpedagoger

Specialpedagogik

Nu införs statsbidrag för att kommunerna ska kunna anställa fler specialpedagoger. Det är en del i den utökade satsningen på specialpedagogiken.

”Anmärkningsvärt om politikerna inte följer förslagen”

”Anmärkningsvärt om politikerna inte följer förslagen”

Skolkommissionen

Kommissionen är enig om förslagen som lagts fram – nu ligger pressen på politikerna att göra verklighet av dem. ”Förslagen innebär ett stort steg i rätt riktning”, säger Lärarnas Riksförbunds ledamot i Skolkommissionen, Lars Hallenberg.

"Vill ha ännu mer statlig styrning"

Skolkommissionen

Förslagen på hur skolan ska förbättras har presenterats för regeringen. "Jag hade i många avseenden velat se mycket mer", säger läraren Mikael Bruér.

Elever på 100 skolor får betyg från fyran

Elever på 100 skolor får betyg från fyran

Betyg

Försöken med betyg från årskurs 4 inleds nästa höst. ”En sådan här studie kan ju visa vad det egentligen är som ger mest resultat på lärandet”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Dubbelt så många lärarstudenter behövs

Dubbelt så många lärarstudenter behövs

Lärarbristen

Alldeles för få påbörjar och ännu färre avslutar en lärarutbildning.
– Lösningen finns på högskolan men kanske framför allt i skolan, säger Annika Pontén, avdelningschef UKÄ.

”Kvalitetssäkra undervisningstiden i grundskolan”

”Kvalitetssäkra undervisningstiden i grundskolan”

Debatt

Skolinspektionen ska granska hur skolhuvudmännen lever upp till kravet på garanterad undervisningstid och i förekommande fall vidta åtgärder, skriver Annika Eclund, skolpolitisk talesperson (KD).

Kommentera
”Yrkes-SM är toppen för lärarna”

”Yrkes-SM är toppen för lärarna”

Yrkes-SM

Läraren Jimmy Åkesson är en beundrare av yrkes-SM. Han tror att tävlingsmomenten i skolan är viktiga för att sporra eleverna till att utvecklas.

Forskare: Släpp in eleverna i bedömningen

Forskare: Släpp in eleverna i bedömningen

Bedömning

Eleverna behöver vara del i bedömningsprocessen för att den ska kunna bli formativ på riktigt. Det menar skolforskaren Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Nationell skolutveckling
Förslaget: Inför fler karriärsteg för lärare

Förslaget: Inför fler karriärsteg för lärare

Skolkommissionen

Mer statlig styrning, fler karriärsteg för lärare och insatser för integrationen är huvuddragen i Skolkommissionens delbetänkande.

Så resonerar kommissionen om karriärstegen

Så resonerar kommissionen om karriärstegen

Skolkommissionen

Ett professionsprogram ska ge efterlängtad systematik till lärarkarriären, enligt Skolkommissionens delbetänkande.
– Det finns redan en lönespridning, men vi kanske kan upprätta bättre kriterier för den, säger Björn Åstrand, ledamot i Skolkommissionen och dekan för lärarutbildningen i Karlstad.

Delade meningar om Skolkommissionens delbetänkande

Delade meningar om Skolkommissionens delbetänkande

Skolkommissionen

Skolkommissionens delbetänkande om hur den svenska skolan ska förbättras emottogs inte enbart positivt.

Vi lärare vill inte ha mer politiska experiment

Vi lärare vill inte ha mer politiska experiment

Debatt

Det är inte underligt att vanliga lärare tröttnar på diskussionerna om skolan. Diskussionen hoppar från tuva till tuva. Problemet är att det är samma två tuvor, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Undersökning: Varannan vill förändra friskolereformen

Undersökning: Varannan vill förändra friskolereformen

Undersökning

En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att en majoritet av Sveriges väljare kräver ett nytt skolsystem – 54 procent anser att skolvalet behöver förändras.

Kaos bland lärarna efter nya betygsbeskedet

Kaos bland lärarna efter nya betygsbeskedet

Betyg

Lärare kan nu ha en generösare tolkning vid betygssättning. Men kritikerna menar att det leder till stor förvirring, mindre kunskap och samtidigt växer oron om att alla lärare inte hinner få informationen innan terminsavslutningen.

Läraren: ”Barnen orkar inte längre skoldagar”

Läraren: ”Barnen orkar inte längre skoldagar”

Lågstadiet

Moderaterna i Stockholm vill utöka skoldagarna i lågstadiet för att höja kunskapsresultaten.

De gör moderna språk levande

De gör moderna språk levande

Språklärare

Med en levande undervisning med rollspel, stadsvandringar och mingel ökar lärarna Eva Danielsson och Sofia Källström intresset för tyska språket – och gör samtidigt övergången från högstadiet till gymnasiet lättare.

De blev utsedda till årets yrkeslärare

De blev utsedda till årets yrkeslärare

Yrkeslärare

Under yrkes-SM i Malmö utsågs vinnarna av Årets Yrkeslärare. Vann gjorde Håkan Nilsson, Monica Nilsson och Michael Borgström.

Skolan där eleverna får välja sovmorgon

Skolan där eleverna får välja sovmorgon

Flextid

I tyska Aachen har en gymnasieskola infört flextid för eleverna. De får själva välja om de vill börja klockan åtta eller hellre komma en timme senare.

Lärare positiv till elevers flextid: ”Kräver struktur”

Lärare positiv till elevers flextid: ”Kräver struktur”

Flextid

Språkläraren Rosana Månsson i Ludvika ser både fördelar och fallgropar med ett flextidssystem för elever.

Ljuspunkter när lärare betygsätter skolan

Ljuspunkter när lärare betygsätter skolan

Arbetsmiljö

Allt färre lärare vill byta yrke. Nio av tio lärare tycker att det är arbetsro på lektionerna. Men stressen är utbredd och förtroendet för skolpolitiker fortsatt lågt. Det visar en ny undersökning från Skolverket.

Lärartipsen ska hjälpa studenterna in i klassrummet

Lärartipsen ska hjälpa studenterna in i klassrummet

Lärarstudenter

I boken ”Välkommen in i mitt klassrum” ger läraren Katja Hvenmark-Nilsson tips på hur man tar steget från studierna ut i verkligheten som nyutexaminerad lärare.

Hotat sommarlov för Katrineholms förstelärare

Hotat sommarlov för Katrineholms förstelärare

Semestertjänster

Katrineholms kommun överväger semestertjänster för sina förstelärare. Trots att sommarlovet är i antågande, är det ännu inte bestämt hur det blir.

100 000 i böter för Enköping

100 000 i böter för Enköping

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket hotar med vite på 100 000 kronor om Enköpings kommun inte tar tag i arbetsbelastningen på två skolor. 

Yrkesutbildning
Så vill LR förändra yrkesprogrammen

Så vill LR förändra yrkesprogrammen

Ny rapport

Krav på lärarleg och garanterad kompetensutveckling för lärarna, högskolebehörighet till eleverna. Det är några av förslagen i LR:s nya rapport om yrkesutbildningen.

Ministern om rapporten: ”En viktig signal”

Ministern om rapporten: ”En viktig signal”

Ny rapport

Gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic välkomnar rapporten ”13 steg mot en framgångsrik yrkesutbildning”.

Pressen på lärarna
Lista: Så många nyanlända elever tog din kommun emot

Lista: Så många nyanlända elever tog din kommun emot

Nyanlända

Flyktingkrisen pressar den svenska skolan. Vare sig lärare eller lokaler räcker till. Men så är det inte överallt. För samtidigt som kommuner som Askersund, Gullspång och Åsele tar emot många barn och ungdomar på flykt, finns det kommuner som tar emot mycket få, till exempel Danderyd, Vaxholm och Vellinge.

 

”Skolor ska inte kunna säga nej”

”Skolor ska inte kunna säga nej”

Nyanlända

Många nyanlända elever på kort tid sätter skolorna under stark press. Men långt ifrån alla.

 

Norbergs kommun: ”Befolkningsökningen är välkommen”

Norbergs kommun: ”Befolkningsökningen är välkommen”

Nyanlända

Norberg är en av de kommuner som under senare år tagit emot flest flyktingar i Sverige förhållande till antalet invånare.

Rektorn: ”Det råder undantagstillstånd”

Rektorn: ”Det råder undantagstillstånd”

Nyanlända

I Askersund samlas alla nyanlända elever i en speciell skola. – Det råder lite av undantagstillstånd här, säger tf rektor Göran Björnståhl på förberedelseskolan Slussen.

Så får de eleverna att komma in i sina klasser

Så får de eleverna att komma in i sina klasser

Nyanlända

Det är viktigt att nyanlända elever snabbt kommer ut i sina ordinarie klasser. – Det är bra för integrationen och språkutvecklingen, säger Viktoria Lundström som är biträdande rektor på Grönkullaskolan i Alvesta.

Anna Kaya: ”Måste satsa mer på fortbildning”

Anna Kaya: ”Måste satsa mer på fortbildning”

Nyanlända

Det stora antalet nyanlända elever ökar trycket på lärarna. – Det behöver satsas betydligt mer på fortbildning och kompetensutveckling av redan yrkesverksamma lärare, säger Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Så ska lärarna få det bättre

Så ska lärarna få det bättre

Läraryrket

Regeringen utser en utredare som ska komma med konkreta förslag inom fem olika områden.

Trappmodellen ger ökad trygghet i skolan

Trappmodellen ger ökad trygghet i skolan

Arbetsmiljö

Trappstegsmodellen har resulterat i mer ordning och studiero på Murgårdsskolan i Sandviken. De utökade regler som skolan infört mot stökiga elever har gett lärare redskap till att ingripa.

Kumlaanstalten
Skolan bakom murarna på Kumla

Skolan bakom murarna på Kumla

Kumlaanstalten

Björn, Annica och Christian har några av Sveriges mest omskrivna brottslingar som sina elever. Att undervisa på Kumlaanstalten är ett annorlunda lärarjobb – som samtidigt har likheter med det på en vanlig skola. Skolvärlden har fått göra ett unikt besök på anstalten.

Brå: ”Många ser tiden på anstalt som bra för studier”

Brå: ”Många ser tiden på anstalt som bra för studier”

Kumlaanstalten

Utbildning kan underlätta vägen till en vanlig tillvaro efter fängelsestraffet.

”Lärarna är den förlorade pusselbiten”

”Lärarna är den förlorade pusselbiten”

Studie

Suheer Sherif har studerat hur personer med utomeuropeisk bakgrund talar om sin framgångsrika skolgång och lärarens avgörande roll i deras liv. En resa hon själv gått igenom.

Stipendium
Lärarkollegorna fick stipendium till Frankrike

Lärarkollegorna fick stipendium till Frankrike

Stipendium

Ola Landén och lärarkollegan Andreas Lång fick i fjol ett stipendium för att åka till La Rochelle i Frankrike.

Här finns stipendier för lärare att söka

Här finns stipendier för lärare att söka

Stipendium

Varje år delar svenska fonder och stiftelser ut flera miljarder kronor i stipendier. 

Förstelärare kvar även utan statsbidrag

Karriär 

Tranemo kommuns förstelärartjänster permanentas - oavsett om kommunen får bidrag från staten eller inte.

Forskning: Lärare lägger 50 procent på administration

Forskning: Lärare lägger 50 procent på administration

Administration

Allt fler lärare ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration, det visar docent Anders Ivarsson Westerberg i sitt forskningsprojekt ”Begravd i papper”.

”Gympaläraren” är ett hån mot lärarkåren

”Gympaläraren” är ett hån mot lärarkåren

Debatt

SVT:s serie ”Gympaläraren” gav tittarna en helt felaktig bild av vad det innebär att undervisa i idrott och hälsa i dag. ”Gympaläraren” glömde helt bort att sätta in fysisk aktivitet i kontexten hälsa och livsstil, skriver debattörerna.

Kommentera
”M:s kovändning kommer resultera i mer avhopp”

”M:s kovändning kommer resultera i mer avhopp”

Debatt

Moderaternas kovändning inom skolfrågan är något som endast kommer att resultera i mer likriktning, fler avhopp och lägre studiemotivation, skriver Christopher Rydaeus, ordförande i Moderat skolungdom.

Kommentera
Marija har ersatt alla böcker med digitala läromedel

Marija har ersatt alla böcker med digitala läromedel

Läromedel

Digitala läromedel har helt ersatt läroböckerna i hennes kurser. Marija Gustafsson använder sig av film, tecknade serier och historier digitalt i undervisningen och har nått resultat och samtidigt dragit ner på arbetsstressen.

Per Måhl om nya betygsförslaget: Inte glasklart

Per Måhl om nya betygsförslaget: Inte glasklart

Bedömning

Betygssystemet ska förbättras. Bland annat ska lärarna få större utrymme att sätta betygen B och D, enligt ett förslag från Skolverket.
– Jag tycker inte att det är glasklart vad de menar, säger Per Måhl, lärare, författare och expert på betygsättning och bedömning.

Skolverket: Därför skickar vi ut facit först i efterhand

Skolverket: Därför skickar vi ut facit först i efterhand

Nationella prov

Många lärare har knappt med tid för att rätta de nationella proven – men Skolverket håller fast vid att bedömningsanvisningarna ska skickas ut i efterhand. ”Minimerar risken för fusk.”

Prisbelönta läraren: Så skapar du rika skoluppgifter

Prisbelönta läraren: Så skapar du rika skoluppgifter

Lärare

Mindre stress för lärarna och ett rikare innehåll för eleverna. Läraren Martin Fernström avslöjar hemligheten till hur man skapar uppgifterna som gör eleverna till riktiga proffs.

Lärare vinnare i moderat skuggbudget

Lärare vinnare i moderat skuggbudget

Skuggbudget

1,2 miljarder till bättre lärarutbildning ­– den viktigaste posten i Moderaternas skuggbudget för skolan.

Bibliotekarien: ”Var tredje skola saknar bemanning”

Bibliotekarien: ”Var tredje skola saknar bemanning”

Bibliotek

Regeringen ska stärka skolbiblioteken med 15 miljoner för att öka skolbibliotekens bemanning. Bibliotekarien Sofia Malmberg ser gåtor med satsningen.

Fritt fram för religiös skolavslutning

Fritt fram för religiös skolavslutning

Skolavslutning

Skolavslutningar i kyrkan ska få ha religiösa inslag, enligt en majoritet i utbildningsutskottet. 

Succé för matematik utanför klassrummet

Succé för matematik utanför klassrummet

Matematik

Att flytta matten ut från klassrummet har ökat elevernas intresse och motivation.
– Eleverna utför matematiken praktiskt utan att direkt ens tänka på det, säger Elisabet Bellander, förstelärare och initiativtagare till satsningen på ”karaktärsämnesmatte”, KaMa.

Reklamkampanj för miljoner ska locka fler lärare

Reklamkampanj för miljoner ska locka fler lärare

Lärarbristen

Regeringen ska locka fler till läraryrket med en reklamsatsning för 21 miljoner kronor.

SETT 2016
Nytt klassrum utvecklade Ingrid som lärare

Nytt klassrum utvecklade Ingrid som lärare

Arbetsmiljö

Har klassrumsmiljön egentligen någon betydelse? Under SETT 2016 berättade läraren Ingrid Palmqvist om hur steget ur det traditionella klassrummet har påverkat hennes professionella utveckling som lärare.

Så arbetar hon med ”21st century skills” i klassrummet

Så arbetar hon med ”21st century skills” i klassrummet

Pilotprojekt

På SETT 2016 presenterades ett konkret klassrumsexempel från SKL:s pilotprojekt om 21st century skills i samarbete med Stockholms universitet.
– Jag har aldrig sett elever i klass åtta jobba så fokuserat och tyst, säger Jenny Hägg, en av de inblandade lärarna.

Vad var bäst på SETT?

Vad var bäst på SETT?

Lärarenkät

Nio lärare berättar vad de tar med sig till sin egen skola efter att ha besökt SETT-mässan i Kista.

Lärarens förslag: Inför en ”examensvecka”

Lärarens förslag: Inför en ”examensvecka”

Nationella prov

Lärare och elever drabbas ofta av att grundskolans nationella prov tar upp alldeles för mycket tid. Nu vill läraren Gustav Forne samla dem under en vecka.

Betygen riskerar att påverkas av obehöriga sfi-lärare

Betygen riskerar att påverkas av obehöriga sfi-lärare

Bedömning

Fler än sex av tio sfi-lärare saknar behörighet. Något som riskerar att påverka bedömningen och betygsättningen av eleverna.

Här finns landets bästa skolor

Här finns landets bästa skolor

Ny jämförelse

SKL har rangordnat landets alla skolkommuner. Vellinge toppar listan, medan Färgelanda hamnar i botten.

Hot och våld

”Tillsätt en ordningskommission för den svenska skolan”

Debatt

Liberalerna avsätter 150 miljoner kronor i sin budget för att tillsätta en ordningskommission. ”En skola som präglas av stök och oordning leder till sämre skolresultat”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet, i en debattartikel.

Kommentera
"Direkt samband mellan stök och lägre resultat"

"Direkt samband mellan stök och lägre resultat"

Kommentar

Efter senaste dagarnas rapporter om hot och våld mot lärare föreslår Liberalerna att riksdagen tillsätter en ordningskommission med uppgift att motverka stöket i skolan.

Autismförbundet: Skolan bryter mot lagen

Autismförbundet: Skolan bryter mot lagen

Rapport

Drygt hälften av grundskoleeleverna med autism stannar hemma på grund av bristande stöd och lika många saknar godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Autism- och Aspergerförbundet menar att skolan bryter mot lagen.

Här är lärardialog lösningen på lärarkrisen

Här är lärardialog lösningen på lärarkrisen

Skoldialog

I Uppsala kommun pågår en spännande satsning för att råda bot på den växande lärarbristen. 

Varannan politiker vill ändra fria skolvalet

Varannan politiker vill ändra fria skolvalet

Fria skolvalet

Det fria skolvalet befinner sig i blåsväder. Nästan hälften av landets skolpolitiker vill se inskränkningar för att minska klyftorna mellan skolorna.

Hot och våld
Hälften av alla lärare utsätts för våld

Hälften av alla lärare utsätts för våld

Lärarvåld

Nästan varannan lärare uppger att de utsatts för våld eller hot på sin arbetsplats. Även anmälningarna om hot och våld i landets klassrum ökar stort.

Anmälda fall mot lärare ökade med 57 procent

Arbetsmiljö

Antalet anmälda fall av hot och våld mot skolpersonal i Stockholm ökade med 57 procent under 2015. Samtidigt är var tredje svensk lärare rädd att bli anmäld av en elev eller förälder.

Emma misshandlades på skolan av sin elev

Emma misshandlades på skolan av sin elev

Våld mot lärare

Emma Edeslätt var rädd i flera veckor efter att ha blivit sparkad av en elev. Läraryrket finns med på listan över de mest våldsutsatta jobben.

Miljonsatsning bakom nytt läsprojekt

Miljonsatsning bakom nytt läsprojekt

Läsprojekt

Läsrörelsen ska tillsammans med David Lagercrantz driva läsprojektet ”Berättelser som förändrar”. 

Många hoppar av ämneslärarutbildningen

Många hoppar av ämneslärarutbildningen

Lärarutbildningen

Många studenter väljer att hoppa av lärarutbildningen, och särskilt drabbad är ämneslärarutbildningen. Det visar ny statistik från Universitetskanslerämbetet.

Starkt stöd för att stärka språkens ställning i skolan

Starkt stöd för att stärka språkens ställning i skolan

Moderna Språk

LR:s rapport om hur språkens ställning i den svenska skolan sjunker har väckt stora reaktioner. 

Skickliga lärare dragplåster för populära skolor

Skickliga lärare dragplåster för populära skolor

Gymnasieskolan

Erfarna lärare är bra dragplåster för skolor med högt söktryck. Men det riskerar samtidigt att späda på skillnaderna mellan skolor och kommuner, konstaterar Skolverket i en ny rapport om gymnasieskolan.

Splittringar kring utredningen om nyanlända lärare

Splittringar kring utredningen om nyanlända lärare

Utredning

Reaktionerna var blandade när regeringens utredare presenterade förslagen på hur nyanlända lärare kan tas till vara i skolan. 

”Gympaläraren” fångar PREST-ämnenas själ

”Gympaläraren” fångar PREST-ämnenas själ

Debatt

Teorin måste vävas ihop med praktiken på ett naturligare sätt än vad många PREST-ämneslärare lyckas med i dag.

Kommentera
”Vi rektorer borde prata mer om hemmasittare”

”Vi rektorer borde prata mer om hemmasittare”

Intervju

Bloggande rektorn Sirkka Persson önskar att skolledare var bättre på – och hade mer tid till – att dela erfarenheter med varandra.

Akut kris för moderna språk i svenska skolan

Akut kris för moderna språk i svenska skolan

Moderna språk

Sämre snittlön. Undervisningsgrupper med elever från olika steg eller årskurser. En extrem brist på studenter som vill bli ämneslärare i tyska, spanska och franska. De moderna språkens ställning i den svenska skolan är bekymmersam, visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

Unikt projekt: Nyanlända nior undervisas med förskoleklass

Unikt projekt: Nyanlända nior undervisas med förskoleklass

Nyanlända

Från en flyktingförläggning till ett klassrum i Huddinge. De nyanlända lärarna Hana Kret och Reza Orya Rezvani har nu fått börja utbilda ensamkommande ungdomar på Glömstaskolan i ett alldeles unikt undervisningsprojekt.

Här är den läxfria skolan: ”Läromålen ska nås på skolan”

Här är den läxfria skolan: ”Läromålen ska nås på skolan”

Läxor

I stället för att lärarna ska rätta och komma på läxor stöttar de eleverna på skolan med deras skolarbete.

Fokus på språk – så in i Norden

Fokus på språk – så in i Norden

Språkdagarna

Vinsten av flerspråkighet. Det är det övergripande temat för de nordiska språkdagarna som Språklärarnas riksförbund anordnar nästa vecka.
– Vi behöver åstadkomma en attitydförändring gällande språk och rikta strålkastarna mot hur illa det faktiskt är i dag, säger Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund.

Här är snabbspår redan på gång

Här är snabbspår redan på gång

Nyanlända

Fem nyanlända lärare ska få plats i Sollentuna kommun, inom ramarna för regeringens snabbspår för lärare. Planen är att vara igång redan innan sommaren.

Vårbudget 2016
400 miljoner mindre till skollokaler

400 miljoner mindre till skollokaler

Vårbudgeten

Det blir mindre pengar till upprustning av skollokaler men 40 miljoner mer för fler behöriga sfi-lärare. Det är ett par av nyheterna i regeringens vårändringsbudget för 2016 som berör skolan.

”Obegripligt att spara på specialpedagogik”

”Obegripligt att spara på specialpedagogik”

Kommentarer

Både opposition och lärarfack är kritiska till att regeringens vårbudget innebär besparingar på skolan och uppskjutna satsningar.

Grattis gymnasielärare, ni är mest jämställda!

Grattis gymnasielärare, ni är mest jämställda!

Jämställdhet

Gymnasielärare är mest jämlika, förskollärare minst. Det visar ny statistik från SCB.
– Men som manlig språklärare är jag en del av ett utdöende släkte, säger Robin Smith, gymnasielärare i svenska och engelska.

Lärare inget rekommenderat yrkesval

Lärare inget rekommenderat yrkesval

Ny rapport

Endast fem procent av de tillfrågade i Manpowers senaste undersökning rekommenderar gymnasister att söka sig till läraryrket, trots att det beräknas vara ett stort bristyrke under lång tid framåt.

"Att kunna skriva är att lyckas i alla ämnen"

"Att kunna skriva är att lyckas i alla ämnen"

Skrivning

I Norge är skrivande en nyckelkompetens som förenar alla skolämnen.
– Svenska forskare tycker att skrivande är lika viktigt som läsande, men det finns inte som enskilt ämne i läroplanen, säger svenskläraren Gustaf Skar, projektledare på norska Skrivesenteret. 

Från VM i Kanada till yrkeslärare i Dalarna

Från VM i Kanada till yrkeslärare i Dalarna

Yrkes-SM

Camille Brinkemar är yrkesläraren som vet vad som krävs för att nå världseliten. Nu börjar jakten på nya medaljer i yrkes-SM. Ämnet: Fordonslackering.

Ingenjörer ska lösa lärarbristen i Luleå

Ingenjörer ska lösa lärarbristen i Luleå

Lärarbristen

Luleå kommun och Teknologkåren vid LTU gör en ny satsning för att hantera lärarbristen. Lösningen? Ingenjörsstudenter som korttidsvikarier i matte och no-ämnena.

Lärarstudenter fokuserar på arbetsmiljön

Lärarstudenter fokuserar på arbetsmiljön

Lärarstudenter

Med nya styrelsen på plats vill Lärarnas Riksförbunds studerandeförening ägna det kommande året åt arbetsmiljön.
– Den hamnar i skymundan när lönedebatten pågått så länge, säger ordföranden Isak Skogstad.

Otydliga krav tvingar elever att spela duktiga

Otydliga krav tvingar elever att spela duktiga

Bedömning

Elever bryr sig mer om uppförande än om kunskap. Lärare hinner inte se vad eleverna verkligen kan. Skolans fokus på bedömning slår fel, enligt en ny avhandling.

8 av 10 kommuner: Lärarbristen är akut

8 av 10 kommuner: Lärarbristen är akut

Kommuner

Lärare, skollokaler och språkkunniga. Avsaknaden av dessa växer sig större som en följd av höstens flyktingkris. Nu larmar kommunerna om mer hjälp för att klara den stora utmaningen, visar Aftonbladets enkät med 133 av landets kommuner.

Så kan pollenallergi påverka eleverna

Så kan pollenallergi påverka eleverna

Pollenallergi

Pollenallergi drabbar ungefär var fjärde elev, men också deras skolresultat. – Det kan ge problem med inlärning och koncentration, säger David Lindvall, vid Unga Allergiker.

Kränkningsrisk vid var tredje idrottsgymnasium

Granskning

Skolinspektionen kritiserar landets idrottsgymnasium för brister i arbetet mot kränkningar och hård jargång.
– Macho och kränkningar har ingen plats i skolan, säger idrottsläraren Daniel Gomejzon.

Zlatan ska bli lärare  efter fotbollskarriären

Zlatan ska bli lärare efter fotbollskarriären

Lärarstudent

Ena foten i fotbollseliten och den andra i klassrummet. Jämsides med fotbollsvardagen i allsvenska Malmö FF utbildar sig målvakten Zlatan Azinovic till att bli lärare.

Svagt skolstöd för elever som ”vuxit ur” sin diagnos

Svagt skolstöd för elever som ”vuxit ur” sin diagnos

Särskilt stöd

Även barn som ”vuxit” ur sin autismdiagnos får för lite stöd i skolan. Det visar en ny avhandling från Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet.

Betyg
Gymnasieministern: ”Det är en katastrof”

Gymnasieministern: ”Det är en katastrof”

Rättsosäkra betyg

Tre elever lämnade in exakt samma uppgift men fick olika betyg.
– Det är en katastrof, säger gymnasieminister Aida Hadzialic (S).
Nu vill både S och M ändra hur betygen sätts.

17-åriga Minous öppna brev till lärarna

17-åriga Minous öppna brev till lärarna

Öppet brev

Minou Hellgren är 17 år och går andra året på gymnasiet i Simrishamn. När hon såg hur ledsen hennes skolkamrat blev av en lärares behandling ilsknade hon till. Läs Minous öppna brev till alla lärare.

Japansk matematik ska minska rädslan att svara fel

Japansk matematik ska minska rädslan att svara fel

Didaktik

Japansk matematisk didaktik stimulerar samtal och matematisk medvetenhet bättre än typiskt svensk matematikundervisning, enligt forskare vid Högskolan i Gävle.

Nyanlända elever
Experten: ”Ge eleverna större möjligheter”

Experten: ”Ge eleverna större möjligheter”

Nyanlända

Enligt Skolverkets nya rapport behöver nyanlända bättre vägar in i gymnasieskolan. – Det är en välkomnad rapport, tycker Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Lärarbrist i gymnasiets språkintroduktion

Lärarbrist i gymnasiets språkintroduktion

Nyanlända

Ökningen av nyanlända barn har gjort det svårt för skolor och kommuner att samtidigt utöka gymnasieprogrammet språkintroduktion, det visar en ny rapport från Skolverket. 

Mittuniversitetet startar ny ämneslärarutbildning

Trendbrott

Efter fem års uppehåll på grund av svagt intresse startar Mittuniversitetet upp en utbildning till ämneslärare på gymnasiet igen.
– Vi uppfattar att trenden har vänt, läraryrket har blivit attraktivare, säger Peter Degerman, programansvarig.

Så berörs lärarna av digitaliseringen

Så berörs lärarna av digitaliseringen

IT

En-till-en-satsning för elever i grundskolan genomförd inom tre år. Mer kompetensutveckling för lärare och rektor. Det är två delar i den nya nationella strategi för skolans digitalisering som Skolverket i dag överlämnade till regeringen.
– En-till-en är en knäckfråga, säger läraren Helena Kvarnsell.

Fridolin kan inte lova öronmärkta pengar för en-till-en-verktyg

Fridolin kan inte lova öronmärkta pengar för en-till-en-verktyg

Digitalisering

”Äntligen”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (Mp) till Skolvärlden om att den svenska skolan får en ny digitaliseringsstrategi. Men han lovar inga öronmärkta pengar till en-till-en-verktyg.

Två av tre lärare störs av mobiltelefoner i klassrummet

Två av tre lärare störs av mobiltelefoner i klassrummet

IT

69 procent av gymnasielärarna säger att arbetet i klassrummet varje dag störs av elevernas användning av mobiler och sociala medier.
Nu betonar Skolverket rektorernas ansvar för att ta fram ordningsregler.

Strategin som ska stoppa Pisa-raset

Strategin som ska stoppa Pisa-raset

Läsförståelse

Sverige vända den negativa trenden i Pisa-mätningarna. I nästa veckas vårbudget presenterar regeringen en strategi för hur man ska kunna förbättra läsförståelsen i skolan.

Skolans lösning på lärarstressen

Skolans lösning på lärarstressen

Arbetsmiljö

Här är projektet som bryter mot det traditionella skolupplägget. Träkvista skola har med arbetsmodellen ”sammanhållen tid” utvecklat lektioner som har förbättrat miljön både för lärare och elever.

Skolstress bakom sömnstörningar

Skolstress bakom sömnstörningar

Hälsa

Mer än hälften av niondeklassarna sover mindre än vad som är hälsosamt, visar ny studie från Högskolan i Borås. Skolstress och sociala medier är de största orsakerna till sömnbristen.

Annons
Annons
Annons