Annons
 - Johan Hörberg
Foto: Johan Hörberg

Spelifierat lärande

Publicerad 25 september 2014

Fakta

Boktips

Interaktiva medier och lärandemiljöer
red. Elza Dunkels/Simon Lindgren (Gleerups 2014)

Lärare i den uppkopplade skolan
red. Annika Lantz-Andersson/Roger Säljö (Gleerups 2014)

Digital Game-Based Learning 
Marc Prensky (Paragon House, 2007)

Reality is broken 
Jane McGonigal (Penguin, 2011)

What Video Games Have to Teach Us About Learning and Literacy 
James Paul Gee (Palgrave MacMillan 2003)

Fakta

Sajter med pedagogiska spel

Utbildningsradion 
www.ur.se/Barn

Elevspel
www.elevspel.se

Pappas appar
www.pappasappar.se

Kunskapsstjärnan
www.kunskapsstjarnan.se/matematik.php

Matematikspel (eng) 
www.coolmath-games.com

Relaterat

Alltfler skolor ser spel som ett bättre sätt att locka elever till lärande.Men är spelifierad undervisning ett effektivt motmedel mot skolkrisen - eller snarare ett uttryck för densamma? 

”Motivation, motivation, mo-ti-va-tion. Det är i grunden vad allt handlar om. ”

Rektor Mikael Levy trycker sakta ut orden inför lärarna runt bordet och fortsätter: ”Om det här kan öka elevernas motivation…och det har ju många studier visat, då är det något vi ska pröva.”

Vi är på Lindåsskolan i Billdal söder om Göteborg, i ett mötesrum för att diskutera höstens pionjärförsök: att använda miljön i dataspelet Minecraft för undervisning i flera ämnen. Med är också projektets motor, Felix Gyllenstig Serrao, högstadielärare som också driver bloggen Spelläraren. Några frivilliga lärare ska guidas i hur Minecraft kan användas i olika ämnen. Mötet är steg på ny mark, och frågorna är flera.

- Man blir lite rädd…ja, att det blir negativa känslor från eleverna varje gång de behöver gå tillbaka och använda boken, säger en lärare.

- Jo, men böckerna måste förbli centrala, de måste samspela med datormiljön. Att först visa Minecraft gör det lättare för eleverna att ta in det, och då kan vi peka på att, ja, titta här, samma sak finns i boken också, svarar Felix Gyllenstig, och möts av välvilliga hummanden.

Pilotprojektet på Lindåsskolan är ett av många där spel eller spelmekanismer nu prövas för att stimulera och förbättra lärandet. Liknande försök finns på olika nivåer i Sverige, i olika ämnen och med både analoga och digitala skepnader.

Egentligen handlar det om två skilda men besläktade fenomen. Det ena: spelifierat lärande - gamification - är att använda mekanismer från spelvärlden, som poängsystem, rollfigurer eller klättringar till högre nivåer. Det kräver i sig inte bruk av spel, utan handlar om att tillföra undervisningen moment av tävling och stimulans. Betyg och guldstjärnor är också en slags spelifiering.

Den andra trenden är att utnyttja (kända) spel och spelmiljöer i skolan. Där behöver å andra sidan inte finnas spelifiering i form av tävlan eller poängjakt. Lindåsskolans test med Minecraft, spelad i edu-mode, är ett sådant exempel, en förflyttning av undervisningen till en välbekant och lättnavigerad virtuell miljö och utan andra hetsande tävlingsmoment än att uppfylla lärarens uppgifter.

Enligt Felix Gyllenstig Serrao har det flera fördelar att lära sig i en sådan integrerad miljö, inte minst att nå ämnesöverskridande kunskap.

- Om man har läst om en pyramid i en historielektion om Egypten kan man också använda pyramiden för att räkna ut arean och volymen. Att knyta ihop olika uppgifter så visar att all kunskap i grunden handlar om samma värld, berättar han när vi efter skolmötet träffas på ett kafé i centrala Göteborg.

Men är det nödvändigt att anpassa undervisningen till dataspelens kommersiella och ofta underhållningspräglade miljö? Är det inte en form av kapitulation för nöjesfältens logik? Ingår det inte i livets skolning att klara av saker som inte är ständigt lustbetonade?

- Nej, synen att man måste ha tråkigt för att lära sig är märklig. Samhället har förändrats, eleverna behöver mer motivation, och framför allt behöver vi lärare möta dem i miljöer de tycker är roliga för att kunna gå vidare.

- Lärarna har heller inte kunskapsmonopol längre. Dagens klassrum kräver ett nytt, mer demokratiskt förhållningssätt. Och att möta eleverna i miljöer de uppskattar skapar inre motivation.

Felix Gyllenstig Serrao berättar om en tidigare högstadieelev som hade svårt för för matematik, han räknade på fyrans nivå. Men när Felix förvandlat de negativa och positiva talen till figurer från dataspelet World of Warcraft och där tog ut varandra - då förstod eleven principen. Sen övergick de till att lösa uppgifter enligt samma mönster i en mattebok.

- När han hade klarat en sida stängde jag boken och visade att han just hade gjort ett avsnitt i en bok för årskurs 9.  Bara den synen jag fick från honom då, att han kunnat klara matten, den glädjen....ja, det var maffigt.

När ämnet spel för undervisning kommer på tal återkommer ett namn ständigt: Jonas Linderoth, spelforskare och docent i pedagogik i Göteborg. Under hans ledning hålls denna höst första gången en kurs i pedagogisk speldesign på Göteborg universitet.

- Spel handlar om teman och regelsystem, och de senare är bra för att rikta någons medvetande, görande och lärande åt ett visst håll. Här finns stora möjligheter, förklarar han.

Men Jonas Linderoth har också framträtt som en skoningslös kritiker av en alltför ohöljd entusiasm inför spel och spelifiering som pedagogiska hjälpmedel. I en av sina texter skriver han ”Det är inte ovanligt att spelbaserad undervisning ingår i framgångssagor framförda i det speciella tonläge som bara medelålders personer vilka vill låta ungdomliga kan åstadkomma”.

Han menar att spelandet i skolan har tvivelaktiga drivkrafter:

- Spelindustrin har vuxit kraftigt. I kombination med friskolereformen och ökade förhoppningar på IT-hjälpmedel har det skapats ett kommersiellt tryck för att ta in spel i skolan. Det är knappast en slump att privatägda skolor har lägre lärartäthet men samtidigt är betydligt mer datortäta. Det finns en risk att man sätter barnen i saccosäckar, stoppar Ipaddar i händerna på dem och kallar det modern undervisning.

Han menar också att datorspelens attraktionskraft är problematisk:

- Många spel bygger på flow, att man ska lyckas 70 procent av försöken, och känna att man rör sig framåt genom spelet. Sådant flow rimmar illa med den reflektion och eftertanke som lärandet ofta kräver.

Ulrika Ryan, adjunkt i Malmö och tidigare matematiklärare i Södra Sandby, har fått pris för sina framgångar med digitalt lärande i låg- och mellanstadiet och hon har medverkat i studien ”Matematik för den digitala generationen”. Hon betonar spelens förmåga i att engagera elever:

- Spelen har i allmänhet flera belöningsssystem, som snabbhet, att skaffa poäng och gå till högre nivåer, att ”levla”, och det är den den sistnämnda som är starkast. Det där är mycket starka drivkrafter som inte tas tillvara fullt ut i skolan.

Men Ulrika Ryan betonar att det inte bara är de digitala verktygens attraktionsförmåga som gör dem viktiga:

- En annan aspekt är att man kan laborera mer dynamiskt med matematiska begrepp. Att kunna se vad som händer med kurvor när man ändrar siffrorna ökar förståelsen för samband, säger hon.

Hon säger också att de digitala verktygens förmåga att ger omedelbar respons efter rätt eller fel svar kan vara bra för elevernas självförtroende:

- Matematik är ett ämne där självförtroendet lätt kan få törnar. I de digitala verktygen kan man pröva sig fram, få direkt respons och då upplevs korrigeringarna inte som misslyckande på samma sätt som röda bockar från läraren.

Men kan man rentav säga att elevernas uthållighet blir bättre med digitala mattespel?
- Det hjälper dem att fokusera, absolut, men jag vet inte om de kan behålla fokus i längre perioder.

Hur är då synen på spelifiering och lärande i spelmiljöer utanför de som redan övertygats om metodernas fördelar? Jag kör till Trelleborg på Skånes sydkust och möts av några höns som strövar omkring och pickar på parkeringsplatsen utanför Söderslättsgymnasiet. Björn Jensen, specialpedagog och matematiklärare på skolan har noterat det ökade intresset för IT-hjälpmedel med spelmoment och har själv använt småprogram för elever med svårt att läsa.

- Jodå, visst kan spel kan komplementera undervisningen och stimulera elever med speciellt stort behov av att få en klapp på axeln, säger han. Men man ska vara medveten om att spelvärldens tillverkare ligger långt ifrån traditionella läromedelsförlag, som är vana att anpassa hjälpmedel till läroplanens mål. Och ju mer man använder spel, desto mer tvingas vi köpa program från aktörer på marknaden med helt andra drivkrafter.

Han är också tveksam till att alltmer upprätta en kultur för lärande som bygger på belöningar.

- I grunden ligger lösningen för skolan inte i att försöka bli allt roligare och leverera belöningar. Det handlar i stället om att låta eleverna lära sig slita lite och sedan uppleva nöjet att ha lärt sig något. De som gjort den resan strålar det verkligen om. Det är en riktig belöning.

Björn Jensen menar också att det är fåfängt att konkurrera med de spel som eleverna har på fritiden:

- Att konkurrera om elevernas gunst på den kommersiella spelvärldens villkor är lönlöst. De hittar alltid häftigare spel och kickar utanför skolan.
Nyckeln till framgångsrikt lärande ligger i stället, enligt både Jensen och några kollegor på Söderslättsgymnasiet, i personliga möten mellan elev och lärare.

Men är det ändå inte bra om skolan anpassar sig till de villkor och redskap som finns i elevernas fritid?
- Nej, jag tror inte det. Fritid och skola är två parallella världar och så bör det vara. Många har redan idag svårt att hålla på gränserna mellan jobb, skola och fritid. I skolan ska vi etablera en miljö av förväntningar på prestationer. I grundskolan gäller det framför allt att nöta baskunskaper, helst utan tekniska distraktioner.

Spelifierat lärande, menar Björn Jensen, riskerar också att förflytta pedagogiken till ett område där ramarna etableras i datorn.

- Det är egentligen rakt motsatt väg till vart skolan bör gå. Makten och förtroendet bör återföras till lärarna. Då stärks skolan, samverkan och resultaten.

Gunilla Svingby, professor emerita i pedagogik på Malmö Högskola, har gjort flera studier om spel och lärande och är övertygad om att spel kan ha pedagogiskt värde:

- Många vetenskapliga studier har visat  att digitala spel kan ha positiva effekter på lärande och motivation, särskilt för svagpresterande elever. Ett exempel är den klassiska studien av Rosas mfl (2003) i chilenska skolor, där 1200 barn i första klass fick stöd av särskilt utvecklade pedagogiska spel. Eleverna presterade efter 30 timmar fördelade på 3 månader signifikant bättre resultat jämfört med en kontrollgrupp.

Hon framhåller också ett liknande projekt, Quest Atlantis, utvecklat av forskare och lärare i samarbete, och som i storskaliga försök visat påtagliga positiva resultat. Spelet bygger på den gamla berättelsen om det sjunkna Atlantis. Det pedagogiska syftet är att ge eleverna erfarenheten att världen har företeelser de tillsammans kan göra något åt. Spelet har sedan 2004 använts av tusentals spelare i ett flertal länder.

Samtidigt säger Gunilla Svingby att antalet studier med många elever tyvärr fortfarande är få.
- De flesta studier gäller mindre grupper av elever och studierna är kvalitativa och analyserande snarare än experimentella och signifikansprövande.

Vad säger hon om farhågan att spelen kommer att ersätta mänskliga möten och att eleverna ska lämnas ensamma med sitt spelande?
- Det är såklart inte meningen! Mänskliga möten krävs också. Det handlar givetvis inte om att ersätta läraren, utan om att utnyttja medel som kan förstärka lärandet. De flesta som finns i skolan upplever att lärarens tid inte räcker för att stödja alla elever på den nivå var och en behöver. Hur mycket tid kan varje elev få i ett klassrum med 25 elever om alla behöver hjälp? Men att utnyttja spelen bra kräver en genomtänkt pedagogik. Att låta eleverna arbeta i små grupper har visat sig öppna för givande diskussioner mellan eleverna och med läraren. Sådana kreativa möten i digital miljö är en outnyttjad resurs, tycker hon.

Gunilla Svingby menar att tvivlet på datorspel är begripligt, men riskerar att skolorna missar vad det egentligen handlar om:

- Spel har dålig klang, jag talar hellre om simulering. Och simuleringsverktyg kan göras för vilket ämne som helst. Det grundläggande är att man i spelen etablerar moment av ”hard fun”, det vill säga att man inte slås ut för gott, utan klarar utmaningar och får positiv förstärkning. Mängder av empiri visar att det kan ge stora pedagogiska vinster.

Jonas Linderoth på Göteborgs Universitet framhåller å sin sida risken för trivialisering och vad han kallar curlingpedagogik:
- Spelaren själv behöver inte välja ut relevant information, det gör spelet. Eleven motiveras visserligen och får en känsla av att vara smart, men det är en illusion av lärande i stället för gedigen kunskap. Det är ingen konst att motivera elever om man inte måste följa läroplanen.

Han menar också att mycket spelbaserat lärande inte tillför något jämfört med annan metodik.

- Triviala poänger ges uppblåsta, tidskrävande gestaltningar bara för att ge underhållningsvärde,
och att digitala experiment ofta är bättre på att roa men sämre på att lära ut finns det exempel på. Projektet ”Det Digitala Rummet” var ett sådant försök och där slog Skolverket snabbt ner som en hök. Man ska vara medveten om att mycket av diskursen om spel och lärande kommer från USA, där många skolor har en hög andel avhopp även bland yngre elever. Då blir spelen ett sätt att få elever att vara kvar i skolan överhuvudtaget.

Jonas Linderoth föredrar själv analoga spel, som brädspel, samt spel där man lär sig system och sammanhang, och han efterlyser framför allt bättre akademisk förankring inför satsningarna. Och han ser trots allt hoppfulla tecken.

- På sikt blir det bättre, av tre skäl. För det första växer brädspelskulturen kraftigt. För det andra är nästa generation lärare själva spelare, med mer kunskap, intresse och en realistisk syn på spelens möjligheter och begränsningar. Och för det tredje växer spel och spelifiering som akademiska fält.

Gunilla Svingby känner väl till Linderoths kritik:

- Jag tycker också att många kommersiella spel har problematiska förhållningssätt. Man lär sig av dem också, men kanske inte det skolan vill förmedla. Men det är viktigt att skilja mellan olika typer av spel. De flesta känner till kommersiella spel, primärt utvecklade för underhållning. Så någon måste hjälpa oss att utforma de pedagogiska spelen, och där finns fortfarande stora brister.

Felix Gyllenstig Serrao i Göteborg betonar att spelen kan skapa en ny anda av samverkan.

- Elever blir mer kreativa när man introducerar spel i klassrummet och vill hjälpa läraren att komma på nya sätt att använda spelen i undervisningen. Det sätter skolan i ett nytt, mer positivt ljus.

Men den pedagogiska spelindustrin är fortfarande trevande och matchar bara fläckvis det svenska språket och den svenska läroplanens mål. En period av entusiastiska försök, framgångar, bakslag och nya satsningar tycks ofrånkomlig.

Rektor Mikael Levy samlar ihop papperna i slutet av mötet med lärarna på Lindåsskolan i Billdal och sammanfattar:

- Vi får ju pröva. Det är vad vi kan göra. Om vi redan visste hur man gjorde hade det inte varit någon utmaning egentligen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Så visar du film i klassrummet – lagligt

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Upphovsrätt

Upphovsrätten för rörliga medier är snårig. Sex av tio lärare känner att de har dålig koll på vad som gäller. Skolvärlden hjälper dig att visa film lagligt.

Annons
Annons
Bred remisskritik mot betyg i fyran

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Skolpolitik

Förslaget att på försök införa betyg från årskurs fyra får kritik från flera remissinstanser i dagarna, bland annat från Skolverket och Lärarnas Riksförbund.

Annons
Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Timplan

Regeringen föreslår en återgång till stadieindelad timplan.
– Det här är ett sätt att se till att alla får en mer likvärdig utbildning, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Synskadade språkläraren Joakim visar att ingenting är omöjligt

Synskadade språkläraren Joakim visar att ingenting är omöjligt

Språk

Synskadad och lärare – är det ens möjligt? Frågar man Joakim Vasiliadis, språklärare på Katedralskolan i Lund, är ingenting omöjligt. Nyss har han släppt sin första lärobok på eget förlag.
– Det är det ultimata beviset för att jag kan göra vad som helst. Trots att jag inte kan se.

Annons
Annons
Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Arbetsmiljö

Ett av Moderaternas krav för att samverka med regeringen i skolfrågor är tydligare regler för sanktioner för de elever som inte sköter sig i klassrummet.
– Det ligger mycket i deras analys, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Annons
Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Utbildningspolitik

Idén om en blocköverskridande skolpolitik fick en knäck under helgens politikertal.
Regeringen lovar 3 600 nya platser på lärarutbildningarna.
– Kvantitet i stället för kvalitet, menar Camilla Waltersson Grönvall (M).

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

Debatt

Kära politiker som vill reformera skolan, sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö. Det är nyckeln till en bättre skola. Tänk om någon mer än jag och mina kollegor kunde se det, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Lärarlöner

Lärarlönelyftets tre miljarder per år beräknas räcka till 60 000 lärare. Rektorn Maria Jarlsdotter är kritisk.
– Vi har åtminstone tre lärare som lämnar oss på grund av det inte räckt till dem, säger hon.

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Lärarbrist

Direkt efter sommarlovet kliver 16 före detta gymnasieelever in i ett traineeprogram i skolorna i Malmö stad.
– Andra yrken har traineeprogram, varför skulle inte lärare ha det, säger Birgitta Spjuth, enhetschef.

 

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Lärarutbildning

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Vad tycker morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Student – så får du ut max av din utbildning

Student – så får du ut max av din utbildning

Lärarutbildning

I dagarna startar tusentals nya lärarstudenter på lärarutbildningarna runt om i landet. Studenten och LR:s studerandeförenings ordförande Isak Skogstad tipsar om hur man får ut maximalt av sin utbildning.

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

Debatt

Sociala medier har inneburit makten att agera som en journalist – att publicera sig, att synas framför hundratusentals läsare, lyssnare och tittare. Skolans, lärarnas, plikt är att rusta ungdomar så de kan hantera den makten, skriver Jack Werner.

Kommentera
Drömmen om läraryrket
Vägarna till läraryrket blir fler

Vägarna till läraryrket blir fler

Lärarutbildning

Vägarna till läraryrket blir fler, påskyndat av den stora lärarbristen. 
– Vi ska inte sänka kraven, men behöver sänka trösklarna in till läraryrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

Ny karriär

Susanna Lundh hade bra jobb som forskare men sadlade om. I dag är hon lärare i Husby i Stockholm.

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

Ny karriär

Efter 25 år som säljare satte sig Mats Aronzon i skolbänken för att bli lärare.
– Att se ett barn knäcka läskoden är mer värt än att göra en miljonaffär.

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

Ny karriär

Sanna Sender hade bra jobb som civilingenjör men sadlade om till lärare.
– Efter bara två dagar kände jag ”Å vad det här är kul!”.

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

Ny karriär

Som reporter på Dagens Nyheter hade Ann Persson många journalisters drömjobb. I dag undervisar hon nyanlända ungdomar på en gymnasieskola.

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Lärarutbildning

Hur många timmar i veckan som lärarstudenterna har lärarledd undervisning och hur mycket de får plugga på egen hand, varierar mellan lärosätena.

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Lärarbristen

En nybakad student är anställd som lärarvikarie. Det blev resultatet av lärarjakten på gymnasieungdomar i Lindesbergs kommun i våras.
– Det finns de som känner att det är tungjobbat med oerfarna kolleger, och det förstår vi och har respekt för, säger Åsa Jönsson, ansvarig för skolutveckling.

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Arbetsmiljö

En lista med 33 uppgifter – allt från att du ska vara klassföreståndare till att du ska stänga fönstret i klassrummet. Den har lärare på Sjumilaskolan i Göteborg fått skriva under – om de vill jobba kvar.

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Lärarutbildningen

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Upphovsrätt

Sex av tio lärare använder rörlig bild i undervisningen minst en gång i veckan, men varannan lärare säger sig sakna tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller.
Den vanligaste källan är video-tjänsten Youtube, en kanal där upphovsrätten ofta är oklar, och där klippen även varvas med reklam.

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

Upphovsrätt

SO-läraren Mikael Bruér använder rörlig bild från framförallt internet, SVT och UR, och gör egna videofilmer till eleverna som han lägger ut på sin Youtube-kanal.
– Mediesituationen har förändrats drastiskt de senaste åren. Vi förväntas använda digitala medier i stor utsträckning, men vi får ingen utbildning, säger han.

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Mobbning

Många barn är pirriga inför skolstart. För en del handlar det inte om förväntan. Fyra av tio barn på lågstadiet känner otrygghet någonstans på skolan.

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Lärarbristen

Det saknas 60 000 lärare fram till 2019. Men det finns gott om långsiktiga planer på hur fler ska lockas till och stanna inom yrket.
– Det är som om vi skulle bygga ut ladan samtidigt som det brinner på höskullen, säger Patrik Isestad (S), skolpolitiker i Nynäshamn.

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildning

I höst börjar utvärderingen av åtta lärarutbildningar.
– Vi ska testa den kommande modellen för att utvärdera kvalitén på högskoleutbildningar, säger projektledare Lee Gleichmann Linnarsson vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Pokémon Go skapar lärarstress

Pokémon Go skapar lärarstress

Digitalt

Populära Pokémon Go står redo att börja i skolan. Men digitala kulturfenomen riskerar att skapa lärarstress.
– Jag tror att vi måste fundera på om spel är det bästa sättet att nå kunskapsmålen, säger Håkan Fleischer, forskare i pedagogik.

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

Lärarbristen

I går publicerade regeringen en artikel om hur den akuta bristen i skolan ska lösas, bland annat genom lärarlönelyft och minskad administration.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, recenserar förslagen.

 

Lärarbristen
Nya siffror: 5 000 lärare saknas till skolstarten

Nya siffror: 5 000 lärare saknas till skolstarten

Lärarbristen

Lärarbristen blir allt mer akut och det är huggsexa om de befintliga lärarna. Enligt siffror som SVT tagit fram fanns det den sista juli 5 110 lediga lärartjänster i Platsbanken.

Sockrade erbjudanden om jobb inget för läraren Åsa

Sockrade erbjudanden om jobb inget för läraren Åsa

Lärarbristen

Trots erbjudanden om minskad arbetstid och högre lön väljer gymnasieläraren Åsa Olsson att stanna på sin arbetsplats.
– Men konkurrensen skapar ingen bra arbetsmiljö, säger hon.

Lärarbristen en positiv press på rektor

Lärarbristen

Jenny Nyberg saknar två lärare tills skolan börjar om några dagar.
– Som rektor måste man sälja in sin skola hos den lärare som söker tjänsten. Det är lärarnas marknad – och det är jättespännande tycker jag.

Samtliga lärare lämnar skola i Lund

Samtliga lärare lämnar skola i Lund

Lärarbristen

Med några dagar kvar till läsårets början slutar alla fem lärare på Delfinskolan i Lund.
– Man måste bli bättre på att värna de lärare man har, trotjänarna som stannar, säger Eva Lundin, Lärarnas Riksförbunds kommunombud.

Bättre undervisning med bemannad skolbibbla

Bättre undervisning med bemannad skolbibbla

Skolbibliotek

Joakim Persson är läraren som ville jobba mer med läsning – och sadlade om till skolbibliotekarie.
– Jag får vara i skolmiljön och jag kan inspirera ungdomar – men jag lägger aldrig en värderande bedömning, säger han.

Fälld lärare kräver tillbaka återkallat leg

Fälld lärare kräver tillbaka återkallat leg

Lärarlegitimation

Den första lärare som fått sin legitimation återkallad på grund av oskicklighet, överklagar nu beslutet.

Anmälda kränkningar fortsätter att öka

Anmälda kränkningar fortsätter att öka

Kränkningar

Antalet anmälningar om kränkningar fortsätter att öka, precis som anmälningar om brister i särskilt stöd. Det visar ny statistik för första delen av 2016.

”Dags för blocken att enas om skolans framtid”

”Dags för blocken att enas om skolans framtid”

Debatt

Snart öppnar skolor runt om i landet. Unga vaknar återigen tidigt på morgonen och längtar tillbaka till sina vänner och engagerade lärare. Men enbart engagemang, intressanta lektioner och entusiastiska lärare räcker inte.

Kommentera
Vässa hjärnan med skolidrott

Vässa hjärnan med skolidrott

Idrott och hälsa

Med daglig skolidrott på schemat skulle barnen prestera bättre i skolan. Det menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som i sin nya bok ”Hjärnstark” beskriver hur konditionsträning ger ökad koncentration och inlärningsförmåga, bättre minne och högre intelligens.

Tre av fyra elever får inte stöd till läxhjälp

Tre av fyra elever får inte stöd till läxhjälp

Läxhjälp

Kommunerna är dåliga på att söka pengar för läxhjälp. Tre av fyra elever får inte del av det statliga stödet, visar en granskning av SVT Nyheter.

"Nolltolerans mot sexuella övergepp" får inte vara tomma ord

"Nolltolerans mot sexuella övergepp" får inte vara tomma ord

Debatt

Se till att skollagens ”Nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp” inte bara blir tomma ord, skriver psykologen och författaren Christer Olsson.

Kommentera
”Oacceptabelt att lärare hindras från att undervisa”

”Oacceptabelt att lärare hindras från att undervisa”

Turkiet

Lärarnas Riksförbund fördömer turkiska regeringens repression mot lärare.
– Vi har lämnat en protest och följer nu utvecklingen med oro, säger Svante Tideman, 1:e vice förbundsordförande.

21 000 lärare i Turkiet får sina licenser indragna

Turkiet

Skolan och lärarna är nya måltavlor när Erdogan rensar upp efter kuppförsöket i helgen.

Brev oväntad väg till integration

Brev oväntad väg till integration

Nyanlända

Några lär sig att i Sverige gifter sig inte barn när de är tio år. Andra lär sig vad det innebär att tvingas fly. När två lärare i Älvdalen lät sina elever brevväxla med flyktingbarn kunde de inte ana vad de satte igång.

Försök med kompletterande pedagogisk utbildning kartläggs

Försök med kompletterande pedagogisk utbildning kartläggs

Lärarutbildningen

UKÄ får regeringens uppdrag att utvärdera försöksverksamheternas genomförande och resultat.
– För mig är det jätteviktigt att få det här kunskapsunderlaget för att kunna göra justeringar. Vi behöver den här vägen in i läraryrket, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Fortsatt lärarbrist inför skolstarten

Lärarbristen

Rapporter om skolor som står utan lärare till hösten fyller lokalpress från norr till söder. 
– Man borde sett de kommande behoven för länge sedan, höjt lönerna och förbättrat arbetsmiljön, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Han vill hjälpa lärarna förstå SYV

Han vill hjälpa lärarna förstå SYV

Vägledning

I sin nya bok bjuder Leif Andergren in både vägledare och lärare att ta del av hans samtalsmodell.
– Lärare och SYV:are jobbar ju för elevernas bästa. Då är det bra om de förstår varandra.

Betala 99 000 kronor - få 1,9 på högskoleprovet

Fusk

Gruppen "HP-hjälpen" skickar reklamerbjudanden om hjälp att fuska på högskoleprovet - mot en kostnad. Ett resultat på 1,9 kostar 99 000 kronor.

Kris i svensk skola − digitala läromedel saknas

Kris i svensk skola − digitala läromedel saknas

Debatt

I den statliga nationella IT-strategi, som regeringen nyligen antagit, slås fast att alla elever och lärare ska ha tillgång till egen dator i skolan senast år 2020. Däremot är det sämre ställt med tillgång till digitala läromedel. Till och med riktigt illa. Vi är nu rejält omkörda av både Danmark och Finland, skriver Rolf Ekelund i en debattartikel.

Kommentera
Almedalen 2016
Viktigt att "reparera" för att höja elevernas resultat

Viktigt att "reparera" för att höja elevernas resultat

Elevstöd

Lina Axelsson Kihlbom vet hur man gör för att vända resultat på en skola: Genom att ändra i schemat och sätta in reparativa åtgärder för de elever som befinner sig ute på kanten.

Debatt: Tydliga mål ger bättre skolresultat

Debatt: Tydliga mål ger bättre skolresultat

Skolresultat

En diskussion om behovet av en skola med tydligare kunskapsfokus mynnade ut i enighet i Moderaternas tält i Almedalen.
– Det var en konstruktiv debatt utan pajkastning. Våra argument börjar verkligen sjunka in hos de politiska partierna, kommenterade Svante Tideman, LR:s vice ordförande som deltog i panelen.

”Lärarassistenter ska inte undervisa”

”Lärarassistenter ska inte undervisa”

Lärarassistenter

Elever får inte de undervisningstimmar de har rätt till. Mer än hälften av lärarna undervisar 75 elever eller fler. En tredjedel av lärarna har inte tid att äta lunch varje dag. Lärarassistenter är en del av lösningen, men det saknas enighet kring vad de ska göra – och hur.

Nyanlända elever
Förslaget: Här ska lärare kunna få 10 000 kr i lönebonus

Förslaget: Här ska lärare kunna få 10 000 kr i lönebonus

Nyanlända

Kortare sommarlov för nyanlända och högre lön till skickliga lärare i utanförskapsområden. Alliansens partiledare lanserar under Almedalsveckan flera reformer för att stärka skolan.

Nihad Bunar: Kollegialt lärande är modellen

Nihad Bunar: Kollegialt lärande är modellen

Nyanlända

70 procent av lärarna anser sig inte ha tillräcklig kompetens att undervisa nyanlända, enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund. Professorn Nihad Bunar menar att kollegialt lärande är vägen framåt.

Almedalen 2016
Gymnasielärare: Två av tre har funderat på att sluta

Gymnasielärare: Två av tre har funderat på att sluta

Gymnasiereform

Två av tre gymnasielärare har övervägt att sluta på grund av arbetsmiljön, lönen och bristen på vidareutbildning. Samtidigt lämnar var fjärde elev gymnasiet utan fullständiga betyg.
– Det är en mycket allvarlig situation, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Tre glada smileys för svensk skola

Tre glada smileys för svensk skola

Likvärdig skola

Så här ser Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och LO på svensk skolas framtid. Hoppfullt med glada smileys.
Men finansminister Magdalena Andersson (S) kunde inte lova mer pengar till att göra skolan mer likvärdig.

Näringslivet: Alla elever måste få syv

Näringslivet: Alla elever måste få syv

Vägledning

Bättre studie- och yrkesvägledning och högskolebehörighet på yrkesprogrammen ska stoppa eleverna från att hoppa av gymnasiet. Högre löner och lärarassistenter ska locka gymnasielärare att stanna. 
– Det är en riktig kris på gång. Nu måste det bli verkstad, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Applådvinnarna i Almedalens skoldebatt

Applådvinnarna i Almedalens skoldebatt

Skoldebatt

Begränsat vinstuttag, lärare ska få vara lärare och politiker ska sluta käbbla och fokusera framåt. Det var slutsatser som drog ner applåder under den stora skoldebatten i Almedalen.

Partiledarnas tal i Almedalen
Sjöstedt bröt mönstret – men skolan fick inte plats

Sjöstedt bröt mönstret – men skolan fick inte plats

Almedalstalet

Skolan fick inget utrymme i Jonas Sjöstedts Almedalstal, som bland annat handlade om ojämlikhet, återinförd förmögenhetsskatt och behovet av ett nytt pensionssystem.

Anna Kinberg Batra nämnde skola flest gånger

Anna Kinberg Batra nämnde skola flest gånger

Almedalstalet

21 gånger fanns ordet skola med i någon form när moderaternas partiledare, Anna Kinberg Batra, talade i Almedalen på lördagskvällen. Den i särklass största applåden fick hon dock för ett svenskt medlemskap i Nato från en publik dominerad av gotlänningar.

Isabella Lövin lämnade skolan utanför premiärtalet

Isabella Lövin lämnade skolan utanför premiärtalet

Almedalstalet

Miljöpartiets nya språkrör premiärtalade i Almedalen. Isabella Lövin framhöll Sverige som föredöme i världen, men skolfrågor fanns överhuvudtaget inte med i hennes manus.

Ingen plats för skolan i Jimmie Åkessons tal

Ingen plats för skolan i Jimmie Åkessons tal

Almedalstalet

Sverige behöver en ny vision och det är Sverigedemokraterna som står för den visionen. Det förklarade Jimmie Åkesson i sitt tal i Almedalen på torsdagskvällen. Skolan fick inte mycket plats och omnämndes bara i förbigående.

Talade om assistenter – men inom vården

Talade om assistenter – men inom vården

Almedalstalet

Lärarkåren går på knäna och det debatteras om assistenter som avlastning till kringsysslor. KD:s partiledare Ebba Busch Thor talade i Almedalen om assistenter för att avlasta och ge mer tid för professionen – men inom vården.

Löfven: Skolan för viktig att spekulera i

Löfven: Skolan för viktig att spekulera i

Almedalstalet

10 miljarder till skolan och 8 extra miljarder till kommunernas välfärdsbudget. I Stefan Löfvens tal från Almedalen är skolans upprustning en del av den uppdaterade svenska modellen.

Tre sekunder skola i Annie Lööfs Almedalstal

Tre sekunder skola i Annie Lööfs Almedalstal

Almedalstalet

Hårdare straff mot könsstympare och stenkastare och slopade arbetsgivaravgifter stod på Centerpartiets agenda i Almedalen. Skolan fick nöja sig med en kort trevare om starkare band mellan utbildning och yrkesliv.

Skolan i EU-skugga i Björklunds Almedalstal

Skolan i EU-skugga i Björklunds Almedalstal

Almedalstalet

Han hade tänkt att prata skola, men slopade sitt ursprungliga tal för att mana till ett starkare svenskt EU-engagemang. Jan Björklund (L) inledde det första partiledartalet från Almedalen med att prata brexit.

Förslag: Högre krav för att kunna bli lärare

Förslag: Högre krav för att kunna bli lärare

Lärarutbildning

Minska antalet lärosäten för utbildning till högstadielärare och gymnasielärare och höj kraven vid antagning till lärarutbildningen. Det är förslag som Liberalerna för fram i dag.

Specialläraren: Så nyttig är mobiltelefonen i klassrummet

Specialläraren: Så nyttig är mobiltelefonen i klassrummet

Digitalt

Den ger struktur, stöd för minnet och förenklar kommunikationen. För elever i behov av stöd kan mobilen vara ett mångsidigt hjälpmedel. Men det förutsätter att vuxna omkring eleven har kunskaper om vilka möjligheter som finns.

”Akut brist på modersmålslärare”

”Akut brist på modersmålslärare”

Modersmål

Låg status, brist på övergripande organisation och behov av lärarlegitimation för alla. Det är vardagen för modersmålslärarna Keya Izol, Sebüktay Kaan och Tareq Khan. Samtidigt är de stolta lärare som vill arbeta med språk som en viktig del av en persons identitet.

Lämplighetstest ska stoppa avhopp från lärarutbildningen

Lämplighetstest ska stoppa avhopp från lärarutbildningen

Lärarutbildning

I höst börjar de första årskullarna lärarstudenter som genomgått lämplighetstest.
– Vi är försiktigt positiva, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studentorganisation.

Dubblad elevfrånvaro ökar stressen för lärarna

Dubblad elevfrånvaro ökar stressen för lärarna

Skolk

Elevers frånvaro är dubbelt så stor som Skolinspektionen hävdar, enligt en ny rapport.
– Hög elevfrånvaro leder självklart till stress för lärarna som försöker ge alla elever bästa möjliga undervisning, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Lärarbristen når nya rekord

Lärarbristen når nya rekord

Lärarbrist

Bristen på utbildade lärare är större än någonsin, rapporterar Arbetsförmedlingen.
– Vi har i flera år påtalat yrkets sjunkande attraktivitet. Det här borde inte komma som någon nyhet för kommuner och friskolor, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Oenighet i HD om örfilad elev

Oenighet i HD om örfilad elev

Dom

En oenig Högsta domstolen dömde Svenljunga kommun till 5 000 kronor i skadestånd i ett uppmärksammat fall där en lärare örfilat en spottande sjuåring.
– Den här domen har ingen större påverkan, eftersom den inte var enhällig, säger Kristina Rollbäck, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund.

Gemensamt för problemskolor: Många outbildade lärare

Gemensamt för problemskolor: Många outbildade lärare

Skolsatsning

Tio skolor per halvår handplockas av Skolverket för att få hjälp att vända sina låga kunskapsresultat. Skolverket ser att många av skolorna har en sak gemensamt:
En stor andel outbildade lärare.

Mentorer på heltid minskar lärarnas stress

Mentorer på heltid minskar lärarnas stress

Arbetsmiljö

Sedan tre år arbetar Vretagymnasiet i Östergötland med heltidsmentorer. Nu följer två skolor i Linköpings kommun efter.
– Det är skönt att släppa utvecklingssamtal och föräldrakontakt och bara undervisa, säger Cecilia Andersson, lärare i svenska och historia.

Här satsar kommunen på eget lönelyft – utöver det statliga

Här satsar kommunen på eget lönelyft – utöver det statliga

Löner

Nybro kommun har bestämt sig för ett eget lönelyft, för lärare som inte får del av det statliga.
– Vi vill behålla goda pedagoger och höga resultat, säger Christina Davidsson, kommunalråd (C).

Fritt fram för fjärrundervisning i modersmål

Fritt fram för fjärrundervisning i modersmål

Fjärrundervisning

Från den första augusti är det fritt fram för fjärrundervisning i modersmål, enligt ett nytt riksdagsbeslut.

Lärare filmade stökiga elever

Lärare filmade stökiga elever

Mobiler i skolan

Läraren ville ha bevis på elevernas uppträdande – men fick i stället en tillrättavisning. ”Det är oacceptabelt att filma sin klass.”

”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

Intervju

Eleverna har lämnat skolan, fler och fler lärare och syvare går in i sommarlovet – och Åsa Fahlén har hunnit vara ordförande för Lärarnas Riksförbund i en månad. För Skolvärlden berättar hon om de viktigaste frågorna för henne att driva, hur läraryrket ska bli attraktivt och hur det känns att sluta undervisa.

Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Undersökning

Större klasser och mer undervisning i modulhus och andra temporära lokaler är konsekvenser av skolans akuta lokalbrist. På tre års sikt behöver över 80 procent av kommunerna fler skolor.

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ny rapport

De som invandrat till Sverige före skolstart når gymnasiebehörighet i nästan samma utsträckning som inrikes födda. Det visar en ny rapport som SCB tagit fram på uppdrag av regeringen.

Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

It-strategin

Programmering blir en del av läroplanen. Skolbibliotekens roll ska stärkas. Det är de två stora nyheterna i de nya styrdokumenten, om regeringen antar Skolverkets förslag.

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Skolmorden

Kommunens agerande efter svärdattacken på Kronan i Trollhättan uppfyllde alla lagkrav – men det saknas en djupare uppföljning av personalens hälsotillstånd. Det framgår av ny en granskning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Debatt

Vårt preliminära omdöme på de av Skolkommissionen föreslagna reformerna är att de för närvarande inte når målen för betyget E, skriver sju lärare på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

Kommentera
Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Replik

Skolkommissionen fick knappt ett E i betyg i en debattartikel av sju gymnasielärare. Lars Hallenberg, kanslichef på Lärarnas Riksförbund och en av ledamöterna i Skolkommissionen svarar i en replik: Efter "avslutad kurs" utgår jag från att betyget blir bättre.

Kommentera
Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Lärarbristen

Malmö och Lindesberg uppmanar nyblivna studenter att söka jobb på skolor. ”Att ta in personer utan utbildning är att skjuta legitimationsreformen i sank", säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO-basen pekar ut ny stridsfråga

LO tänker lägga sig i skoldebatten mer framöver.
– Vi har varit alldeles för tysta och passiva vad gäller förfallet i den svenska skolan, säger nyss omvalda ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Utbildningspolitik

Det är halvtid för regeringens skolpolitik – och flera av målen i regeringsförklaringen är uppfyllda. Men i frågan om att begränsa vinsterna för friskolorna är det dödläge.

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Arbetsmiljö

Respekt mellan lärare och elever är temat för en ny undersökning. Den visar att många elever tycker respekten mellan lärare och elever brister. Lärarna – de tycker tvärt om.
– Som lärare är det lätt att skylla på föräldrarna, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Även kommuner måste få driva resursskolor

Även kommuner måste få driva resursskolor

Debatt

Skolinspektionen anser att det bryter mot skollagen att kommuner anordnar resursskolor. Det märkliga är att fristående huvudmän får göra det. Lagen bör ändras för att vi ska få en likvärdig skola av hög kvalitet för alla, skriver Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Kommentera
"Försteläraridén är feltänkt"

"Försteläraridén är feltänkt"

Kritik

Det duger inte att analysera skolan som en helhet och sedan behandla den med patentlösningar.
– "Den svenska skolan" finns inte, däremot finns det 6 000 grund- och gymnasieskolor som alla fungerar olika bra, säger organisationsforskaren Jan Löwstedt.

Stor ökning av hot om böter för skolor

Stor ökning av hot om böter för skolor

Inspektion

Skolinspektionen har delat ut 146 förelägganden om vite bara sedan den 1 januari 2015 – en mångdubbling jämfört med föregående år.

Så skapar du punk i klassrummet

Så skapar du punk i klassrummet

Lärmiljö

En fungerande och effektiv återkoppling – till eleverna men också från eleverna – är en av nycklarna till att skapa en bra lärmiljö. Och det finns gott om enkel teknik till din hjälp, tipsar Johan Eriksson, SO-lärare och ”Årets skolpunkare”.

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Skolk

18 000 svenska elever var under höstterminen hemma från skolan upprepade gånger utan giltiga skäl. 1 700 elever var helt frånvarande under en månads tid eller mer, visar en rapport från Skolinspektionen.

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Lärarlunch

”Årets lärare” gav utbildningsminister Gustav Fridolin saker att tänka på under semestern, när de lunchade på utbildningsdepartementet.
– Känslan av att inte räcka till är lite stor ibland, säger Johanna Åkerfeldt, utsedd till "Årets lärare".
 

Academedia tillbaka på börsen

Academedia tillbaka på börsen

Friskolor

Idag tar Academedia klivet tillbaka in på börsen.
– Risken finns att vi får mer kortsiktig styrning, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud för Academedia.

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Debatt

Ilona Rinnes, universitetslektor vid Göteborgs universitet, om betyg: Vi kanske ska acceptera det faktum att det är omöjligt att uppnå total rättvisa och likvärdighet i bedömning.

Kommentera
Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Lärarutbildning

Pernilla Andersson utbildar sig till lärare vid Luleå tekniska universitet. Hon började studierna efter att hon hade fyllt 50 år.
– Åldern är bara en siffra. Det är verkligen mitt drömjobb, säger hon.

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Skolkonkurrens

Kritik mot skolan som låter elever rekrytera kompisar till skolan mot löfte om en egen smartphone.
"Missvisande och orättvis kritik" säger skolchefen till Skolvärlden.

Mindre stress utan mentorskap

Mindre stress utan mentorskap

Arbetsmiljö

Lektionstiden har minskat med tio procent och mentorskapet är borttaget. På Risbroskolan i Fagersta kan lärarna numera ägna mer tid åt undervisningen.
– Nu kan jag med gott samvete fokusera på att lära ut. Det är ju så här man vill att det ska vara, säger Daniel Sundh, lärare i tyska och engelska.

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Arbetstid

Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet, tycker att Risbroskolan i Fagersta borde bli en förebild för andra skolor.
– Detta är ett gott exempel på hur det går att göra så att lärarna kan fokusera på sin huvuduppgift – pedagogiken.

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor

En ny forskningsrapport visar att friskolor etablerar sig på platser i bägge ändar av den socioekonomiska skalan. I områden med många högutbildade – och i utsatta områden. 

Hot och våld mot lärare
9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

Våld och hot

Över 90 procent av lärarstudenterna tycker inte att de fått tillräcklig handledning och utbildning i att hantera hot och våld i skolan, visar Skolvärldens undersökning.

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

Lärarutbildning

Fredrik Stillerud har ett år kvar på sin lärarutbildning.
– Jag önskar att vi skulle få med oss mer verktyg från lärarutbildningen vad gäller hantering av konflikter. Nu handlar det mest om mobbning och psykisk ohälsa, säger han.

Studenternas kommentarer om utbildning i att hantera hot och våld

Lärarutbildning

”Hot från elever nämns inte och är heller inte populärt att ta upp.” Läs studenternas kommentarer om att de inte får utbildning i att hantera våld och hot.

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

Elevvåld

En 17-årig pojke som hotade och pressade en annan elev på pengar stängdes av från sin gymnasieskola i Stockholm. Men det var fel, slår förvaltningsrätten fast i en dom.
– Det blir svårt att göra akuta avstängningar om den här domen slås fast. I så fall måste lagstiftningen ändras, säger Lotta Edholm (L), vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad.

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Sekretess

Medan hemadresser och telefonnummer blir sekretessbelagda, riskerar lärares mejladresser att bli offentliga.

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Gymnasieutredningen

Liberalerna vill återgå till timplan och ämnesbetyg för att höja resultaten på gymnasiet. Dessutom vill de införa en skriftlig examen och höja antagningskraven till de teoretiska programmen.
– Det är lite att börja i fel ände. Det räcker inte med att höja kraven, vi måste se till att få en bra grundskola för alla, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Replik

Vinster i skolan bör återinvesteras, men aktie- och riskkapitalbolag bör överhuvudtaget inte användas som driftsformer för skolverksamhet, skriver debattörerna.

Kommentera
Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Lärarpris

Matte- och NO-läraren Camilla Askebäck Diaz är utsedd till Sveriges bästa lärare 2016.
– Mina elever ska lära sig att lära. Vad som än kastas åt dem i framtiden så ska de ha en strategi för att ta sig an saker som de inte vet någonting om, säger hon.

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Lovskolor

Moderaterna satsar hårt på att profilera sig som skolparti. I sitt sommartal sa partiledaren Anna Kinberg Batra att M vill införa ett aktivt skolval och obligatoriska lovskolor i landets samtliga kommuner.