Annons
 - Johan Hörberg
Foto: Johan Hörberg

Spelifierat lärande

Publicerad 25 september 2014

Fakta

Boktips

Interaktiva medier och lärandemiljöer
red. Elza Dunkels/Simon Lindgren (Gleerups 2014)

Lärare i den uppkopplade skolan
red. Annika Lantz-Andersson/Roger Säljö (Gleerups 2014)

Digital Game-Based Learning 
Marc Prensky (Paragon House, 2007)

Reality is broken 
Jane McGonigal (Penguin, 2011)

What Video Games Have to Teach Us About Learning and Literacy 
James Paul Gee (Palgrave MacMillan 2003)

Fakta

Sajter med pedagogiska spel

Utbildningsradion 
www.ur.se/Barn

Elevspel
www.elevspel.se

Pappas appar
www.pappasappar.se

Kunskapsstjärnan
www.kunskapsstjarnan.se/matematik.php

Matematikspel (eng) 
www.coolmath-games.com

Relaterat

Alltfler skolor ser spel som ett bättre sätt att locka elever till lärande.Men är spelifierad undervisning ett effektivt motmedel mot skolkrisen - eller snarare ett uttryck för densamma? 

”Motivation, motivation, mo-ti-va-tion. Det är i grunden vad allt handlar om. ”

Rektor Mikael Levy trycker sakta ut orden inför lärarna runt bordet och fortsätter: ”Om det här kan öka elevernas motivation…och det har ju många studier visat, då är det något vi ska pröva.”

Vi är på Lindåsskolan i Billdal söder om Göteborg, i ett mötesrum för att diskutera höstens pionjärförsök: att använda miljön i dataspelet Minecraft för undervisning i flera ämnen. Med är också projektets motor, Felix Gyllenstig Serrao, högstadielärare som också driver bloggen Spelläraren. Några frivilliga lärare ska guidas i hur Minecraft kan användas i olika ämnen. Mötet är steg på ny mark, och frågorna är flera.

- Man blir lite rädd…ja, att det blir negativa känslor från eleverna varje gång de behöver gå tillbaka och använda boken, säger en lärare.

- Jo, men böckerna måste förbli centrala, de måste samspela med datormiljön. Att först visa Minecraft gör det lättare för eleverna att ta in det, och då kan vi peka på att, ja, titta här, samma sak finns i boken också, svarar Felix Gyllenstig, och möts av välvilliga hummanden.

Pilotprojektet på Lindåsskolan är ett av många där spel eller spelmekanismer nu prövas för att stimulera och förbättra lärandet. Liknande försök finns på olika nivåer i Sverige, i olika ämnen och med både analoga och digitala skepnader.

Egentligen handlar det om två skilda men besläktade fenomen. Det ena: spelifierat lärande - gamification - är att använda mekanismer från spelvärlden, som poängsystem, rollfigurer eller klättringar till högre nivåer. Det kräver i sig inte bruk av spel, utan handlar om att tillföra undervisningen moment av tävling och stimulans. Betyg och guldstjärnor är också en slags spelifiering.

Den andra trenden är att utnyttja (kända) spel och spelmiljöer i skolan. Där behöver å andra sidan inte finnas spelifiering i form av tävlan eller poängjakt. Lindåsskolans test med Minecraft, spelad i edu-mode, är ett sådant exempel, en förflyttning av undervisningen till en välbekant och lättnavigerad virtuell miljö och utan andra hetsande tävlingsmoment än att uppfylla lärarens uppgifter.

Enligt Felix Gyllenstig Serrao har det flera fördelar att lära sig i en sådan integrerad miljö, inte minst att nå ämnesöverskridande kunskap.

- Om man har läst om en pyramid i en historielektion om Egypten kan man också använda pyramiden för att räkna ut arean och volymen. Att knyta ihop olika uppgifter så visar att all kunskap i grunden handlar om samma värld, berättar han när vi efter skolmötet träffas på ett kafé i centrala Göteborg.

Men är det nödvändigt att anpassa undervisningen till dataspelens kommersiella och ofta underhållningspräglade miljö? Är det inte en form av kapitulation för nöjesfältens logik? Ingår det inte i livets skolning att klara av saker som inte är ständigt lustbetonade?

- Nej, synen att man måste ha tråkigt för att lära sig är märklig. Samhället har förändrats, eleverna behöver mer motivation, och framför allt behöver vi lärare möta dem i miljöer de tycker är roliga för att kunna gå vidare.

- Lärarna har heller inte kunskapsmonopol längre. Dagens klassrum kräver ett nytt, mer demokratiskt förhållningssätt. Och att möta eleverna i miljöer de uppskattar skapar inre motivation.

Felix Gyllenstig Serrao berättar om en tidigare högstadieelev som hade svårt för för matematik, han räknade på fyrans nivå. Men när Felix förvandlat de negativa och positiva talen till figurer från dataspelet World of Warcraft och där tog ut varandra - då förstod eleven principen. Sen övergick de till att lösa uppgifter enligt samma mönster i en mattebok.

- När han hade klarat en sida stängde jag boken och visade att han just hade gjort ett avsnitt i en bok för årskurs 9.  Bara den synen jag fick från honom då, att han kunnat klara matten, den glädjen....ja, det var maffigt.

När ämnet spel för undervisning kommer på tal återkommer ett namn ständigt: Jonas Linderoth, spelforskare och docent i pedagogik i Göteborg. Under hans ledning hålls denna höst första gången en kurs i pedagogisk speldesign på Göteborg universitet.

- Spel handlar om teman och regelsystem, och de senare är bra för att rikta någons medvetande, görande och lärande åt ett visst håll. Här finns stora möjligheter, förklarar han.

Men Jonas Linderoth har också framträtt som en skoningslös kritiker av en alltför ohöljd entusiasm inför spel och spelifiering som pedagogiska hjälpmedel. I en av sina texter skriver han ”Det är inte ovanligt att spelbaserad undervisning ingår i framgångssagor framförda i det speciella tonläge som bara medelålders personer vilka vill låta ungdomliga kan åstadkomma”.

Han menar att spelandet i skolan har tvivelaktiga drivkrafter:

- Spelindustrin har vuxit kraftigt. I kombination med friskolereformen och ökade förhoppningar på IT-hjälpmedel har det skapats ett kommersiellt tryck för att ta in spel i skolan. Det är knappast en slump att privatägda skolor har lägre lärartäthet men samtidigt är betydligt mer datortäta. Det finns en risk att man sätter barnen i saccosäckar, stoppar Ipaddar i händerna på dem och kallar det modern undervisning.

Han menar också att datorspelens attraktionskraft är problematisk:

- Många spel bygger på flow, att man ska lyckas 70 procent av försöken, och känna att man rör sig framåt genom spelet. Sådant flow rimmar illa med den reflektion och eftertanke som lärandet ofta kräver.

Ulrika Ryan, adjunkt i Malmö och tidigare matematiklärare i Södra Sandby, har fått pris för sina framgångar med digitalt lärande i låg- och mellanstadiet och hon har medverkat i studien ”Matematik för den digitala generationen”. Hon betonar spelens förmåga i att engagera elever:

- Spelen har i allmänhet flera belöningsssystem, som snabbhet, att skaffa poäng och gå till högre nivåer, att ”levla”, och det är den den sistnämnda som är starkast. Det där är mycket starka drivkrafter som inte tas tillvara fullt ut i skolan.

Men Ulrika Ryan betonar att det inte bara är de digitala verktygens attraktionsförmåga som gör dem viktiga:

- En annan aspekt är att man kan laborera mer dynamiskt med matematiska begrepp. Att kunna se vad som händer med kurvor när man ändrar siffrorna ökar förståelsen för samband, säger hon.

Hon säger också att de digitala verktygens förmåga att ger omedelbar respons efter rätt eller fel svar kan vara bra för elevernas självförtroende:

- Matematik är ett ämne där självförtroendet lätt kan få törnar. I de digitala verktygen kan man pröva sig fram, få direkt respons och då upplevs korrigeringarna inte som misslyckande på samma sätt som röda bockar från läraren.

Men kan man rentav säga att elevernas uthållighet blir bättre med digitala mattespel?
- Det hjälper dem att fokusera, absolut, men jag vet inte om de kan behålla fokus i längre perioder.

Hur är då synen på spelifiering och lärande i spelmiljöer utanför de som redan övertygats om metodernas fördelar? Jag kör till Trelleborg på Skånes sydkust och möts av några höns som strövar omkring och pickar på parkeringsplatsen utanför Söderslättsgymnasiet. Björn Jensen, specialpedagog och matematiklärare på skolan har noterat det ökade intresset för IT-hjälpmedel med spelmoment och har själv använt småprogram för elever med svårt att läsa.

- Jodå, visst kan spel kan komplementera undervisningen och stimulera elever med speciellt stort behov av att få en klapp på axeln, säger han. Men man ska vara medveten om att spelvärldens tillverkare ligger långt ifrån traditionella läromedelsförlag, som är vana att anpassa hjälpmedel till läroplanens mål. Och ju mer man använder spel, desto mer tvingas vi köpa program från aktörer på marknaden med helt andra drivkrafter.

Han är också tveksam till att alltmer upprätta en kultur för lärande som bygger på belöningar.

- I grunden ligger lösningen för skolan inte i att försöka bli allt roligare och leverera belöningar. Det handlar i stället om att låta eleverna lära sig slita lite och sedan uppleva nöjet att ha lärt sig något. De som gjort den resan strålar det verkligen om. Det är en riktig belöning.

Björn Jensen menar också att det är fåfängt att konkurrera med de spel som eleverna har på fritiden:

- Att konkurrera om elevernas gunst på den kommersiella spelvärldens villkor är lönlöst. De hittar alltid häftigare spel och kickar utanför skolan.
Nyckeln till framgångsrikt lärande ligger i stället, enligt både Jensen och några kollegor på Söderslättsgymnasiet, i personliga möten mellan elev och lärare.

Men är det ändå inte bra om skolan anpassar sig till de villkor och redskap som finns i elevernas fritid?
- Nej, jag tror inte det. Fritid och skola är två parallella världar och så bör det vara. Många har redan idag svårt att hålla på gränserna mellan jobb, skola och fritid. I skolan ska vi etablera en miljö av förväntningar på prestationer. I grundskolan gäller det framför allt att nöta baskunskaper, helst utan tekniska distraktioner.

Spelifierat lärande, menar Björn Jensen, riskerar också att förflytta pedagogiken till ett område där ramarna etableras i datorn.

- Det är egentligen rakt motsatt väg till vart skolan bör gå. Makten och förtroendet bör återföras till lärarna. Då stärks skolan, samverkan och resultaten.

Gunilla Svingby, professor emerita i pedagogik på Malmö Högskola, har gjort flera studier om spel och lärande och är övertygad om att spel kan ha pedagogiskt värde:

- Många vetenskapliga studier har visat  att digitala spel kan ha positiva effekter på lärande och motivation, särskilt för svagpresterande elever. Ett exempel är den klassiska studien av Rosas mfl (2003) i chilenska skolor, där 1200 barn i första klass fick stöd av särskilt utvecklade pedagogiska spel. Eleverna presterade efter 30 timmar fördelade på 3 månader signifikant bättre resultat jämfört med en kontrollgrupp.

Hon framhåller också ett liknande projekt, Quest Atlantis, utvecklat av forskare och lärare i samarbete, och som i storskaliga försök visat påtagliga positiva resultat. Spelet bygger på den gamla berättelsen om det sjunkna Atlantis. Det pedagogiska syftet är att ge eleverna erfarenheten att världen har företeelser de tillsammans kan göra något åt. Spelet har sedan 2004 använts av tusentals spelare i ett flertal länder.

Samtidigt säger Gunilla Svingby att antalet studier med många elever tyvärr fortfarande är få.
- De flesta studier gäller mindre grupper av elever och studierna är kvalitativa och analyserande snarare än experimentella och signifikansprövande.

Vad säger hon om farhågan att spelen kommer att ersätta mänskliga möten och att eleverna ska lämnas ensamma med sitt spelande?
- Det är såklart inte meningen! Mänskliga möten krävs också. Det handlar givetvis inte om att ersätta läraren, utan om att utnyttja medel som kan förstärka lärandet. De flesta som finns i skolan upplever att lärarens tid inte räcker för att stödja alla elever på den nivå var och en behöver. Hur mycket tid kan varje elev få i ett klassrum med 25 elever om alla behöver hjälp? Men att utnyttja spelen bra kräver en genomtänkt pedagogik. Att låta eleverna arbeta i små grupper har visat sig öppna för givande diskussioner mellan eleverna och med läraren. Sådana kreativa möten i digital miljö är en outnyttjad resurs, tycker hon.

Gunilla Svingby menar att tvivlet på datorspel är begripligt, men riskerar att skolorna missar vad det egentligen handlar om:

- Spel har dålig klang, jag talar hellre om simulering. Och simuleringsverktyg kan göras för vilket ämne som helst. Det grundläggande är att man i spelen etablerar moment av ”hard fun”, det vill säga att man inte slås ut för gott, utan klarar utmaningar och får positiv förstärkning. Mängder av empiri visar att det kan ge stora pedagogiska vinster.

Jonas Linderoth på Göteborgs Universitet framhåller å sin sida risken för trivialisering och vad han kallar curlingpedagogik:
- Spelaren själv behöver inte välja ut relevant information, det gör spelet. Eleven motiveras visserligen och får en känsla av att vara smart, men det är en illusion av lärande i stället för gedigen kunskap. Det är ingen konst att motivera elever om man inte måste följa läroplanen.

Han menar också att mycket spelbaserat lärande inte tillför något jämfört med annan metodik.

- Triviala poänger ges uppblåsta, tidskrävande gestaltningar bara för att ge underhållningsvärde,
och att digitala experiment ofta är bättre på att roa men sämre på att lära ut finns det exempel på. Projektet ”Det Digitala Rummet” var ett sådant försök och där slog Skolverket snabbt ner som en hök. Man ska vara medveten om att mycket av diskursen om spel och lärande kommer från USA, där många skolor har en hög andel avhopp även bland yngre elever. Då blir spelen ett sätt att få elever att vara kvar i skolan överhuvudtaget.

Jonas Linderoth föredrar själv analoga spel, som brädspel, samt spel där man lär sig system och sammanhang, och han efterlyser framför allt bättre akademisk förankring inför satsningarna. Och han ser trots allt hoppfulla tecken.

- På sikt blir det bättre, av tre skäl. För det första växer brädspelskulturen kraftigt. För det andra är nästa generation lärare själva spelare, med mer kunskap, intresse och en realistisk syn på spelens möjligheter och begränsningar. Och för det tredje växer spel och spelifiering som akademiska fält.

Gunilla Svingby känner väl till Linderoths kritik:

- Jag tycker också att många kommersiella spel har problematiska förhållningssätt. Man lär sig av dem också, men kanske inte det skolan vill förmedla. Men det är viktigt att skilja mellan olika typer av spel. De flesta känner till kommersiella spel, primärt utvecklade för underhållning. Så någon måste hjälpa oss att utforma de pedagogiska spelen, och där finns fortfarande stora brister.

Felix Gyllenstig Serrao i Göteborg betonar att spelen kan skapa en ny anda av samverkan.

- Elever blir mer kreativa när man introducerar spel i klassrummet och vill hjälpa läraren att komma på nya sätt att använda spelen i undervisningen. Det sätter skolan i ett nytt, mer positivt ljus.

Men den pedagogiska spelindustrin är fortfarande trevande och matchar bara fläckvis det svenska språket och den svenska läroplanens mål. En period av entusiastiska försök, framgångar, bakslag och nya satsningar tycks ofrånkomlig.

Rektor Mikael Levy samlar ihop papperna i slutet av mötet med lärarna på Lindåsskolan i Billdal och sammanfattar:

- Vi får ju pröva. Det är vad vi kan göra. Om vi redan visste hur man gjorde hade det inte varit någon utmaning egentligen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning behörighet
Stora skillnader i andel behöriga lärare

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Behörighet

I teorin har alla elever rätt till välutbildade och behöriga lärare. I verkligheten är det inte så. I många kommuner är till och med majoriteten av lärarna i engelska, svenska och matematik inte behöriga i det ämne de undervisar i, visar Skolvärldens granskning.

Annons
Annons
Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Behörighet

Skillnaderna i andel behöriga lärare är enorm mellan kommunerna. Samtidigt kommer lärarbristen att förvärras.
– Vi har några tuffa år framför oss innan det vänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Annons
Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Behörighet

Ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott svarar på frågan:
Hur vill ni öka andelen legitimerade och behöriga lärare i allmänhet och i socialt utsatta skolor/områden i synnerhet?

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Slutreplik

Regeringen borde lägga fokus på att lösa frågetecken och utmaningar för att möjliggöra att digitala prov och extern rättning kan bli verklighet snabbare än 2022, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M).

Kommentera
Annons
Annons
Skolvärlden i Estland
Därför gör Estland Pisa-succé

Därför gör Estland Pisa-succé

Reportage

Vad är det som gör att Estland alltmer tar över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Annons
Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Forskning

Glesbygdsskolor är bra på att ge elever i behov av stöd en inkluderande lärmiljö trots utmaningar som bristande resurser, få specialpedagoger och ständiga hot om nedläggning. Det visar en ny avhandling.

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Kränkningar

Trots att Skolverket avråder från vissa antimobbningsmetoder som visat sig ha direkt motsatt effekt fortsätter skolor att använda dem.

Våldet fortsätter att öka i skolan

Våldet fortsätter att öka i skolan

Arbetsmiljö

Antalet våldshandlingar i skolan fortsatte att öka under 2016.
– Ingen ska i sitt arbete behöva utsättas för våld eller hot, säger Anders Jansson på Arbetsmiljöverket.

Han får lärarpris för sina fältstudier

Han får lärarpris för sina fältstudier

Prisad

Biologiläraren Lennart Wallstedt drar helst med sig eleverna ut i skog och mark. Nu tilldelas han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris.

”Vi gör om utan hafs och slarv”

”Vi gör om utan hafs och slarv”

Replik

Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.

Kommentera
Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Lärare

Från de stora scenerna runt om i världen till klassrummet.
Den före detta Mando Diao-medlemmen Gustaf Norén har bestämt sig för att utbilda sig till musiklärare.
– De flesta musiker skulle må bra av att vara lärare, säger han till Skolvärlden.

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Nyanlända

Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill se ett tak för hur många nyanlända elever en kommun ska ta emot, och samtidigt göra det obligatoriskt för alla kommuner och skolor att öppna dörrarna för flyktingbarn.

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Fusk

Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

Slutreplik

”Vi i Byggnads behöver hjälp med att nå ett jämställt samhälle. Så jag håller fast vid att jag gärna ser att ni SYV:are lyfter frågan om bygg för era kvinnliga elever”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en slutreplik.

Kommentera
”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

Replik

Mitt jobb är inte att leverera någon lösning för Byggnads rekryteringsproblem. Mitt jobb är att tillgodose mina elevers behov av vägledning och förse dem med verktyg för att de ska kunna göra väl underbyggda val inför framtida studier och arbetsliv, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Kommentera
”Regeringen tar inte fusket på allvar”

”Regeringen tar inte fusket på allvar”

Debatt

Digitala prov och central rättning måste komma på plats snarast möjligt för att vi ska komma tillrätta med fusket på de nationella proven, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M) utbildningspolitisk talesperson.

Kommentera
Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Nationella prov

Nio av tio lärare anser att de nationella proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma eleverna.
Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för att dämpa betygsinflationen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skola stäms efter utebliven handskakning

Skola stäms efter utebliven handskakning

Diskriminering

En kvinnlig lärarvikarie ville inte ta en manlig kollega i hand, och fick sparken. Därför stäms skolan i Arbetsdomstolen.
– Är det omöjligt att skaka hand så måste det accepteras , säger Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Nyanlända

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

Lön

Lönespridningen bland lärare fortsätter att öka, visar Statskontorets senaste undersökning. En höjning som LR:s ordförande Åsa Fahlén tror kommer gagna hela lärarkollektivet.
– Ser man att det finns möjlighet till en god löneutveckling blir yrket också mer attraktivt, säger hon.

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Lärarbrist

Sex av tio lärare som lämnat yrket, kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön blir bättre.
Fredrik Lannergård gjorde slag i saken – och gick tillbaka till sin gamla arbetsplats.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Ny avhandling

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

Skolutveckling

Stödet till lärare ska tas till nya höjder. 
Skolverkets lansering av nationella skolutvecklingsprogram ska nu erbjuda fler insatser för en långsiktig och bättre utveckling av landets skolor.
Och lärarna kommer få större rätt att få tid för kompetensutveckling, lovar utbildningsminister Gustav Fridolin.

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Skolplikt

Nu tar Socialdemokraterna ett hårdare grepp om skolan och föreslår bland annat skolplikt fram till 18 års ålder. Men Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är besviken på det bristande lärarperspektivet.

Lärarnas arbetsmarknad
Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Speciallärare

Det är en stor brist på specialpedagoger och speciallärare i hela landet, visar en ny prognos från Arbetsförmedlingen.
– Jag blir mycket orolig, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) till Skolvärlden.

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Arbetsmarknad

Allt fler lärare slutar mitt under pågående termin. Det har lett till en ny situation på arbetsmarknaden och högre lärarlöner.
– Bristen har gjort att man rekryterar ännu tidigare än vad man gjort tidigare, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Antonia bytte skola mitt under terminen

Antonia bytte skola mitt under terminen

Arbetsmarknad

Lärarbristen har lett till en ny situation på arbetsmarknaden. I dag kan lärarna byta jobb när de vill och nya siffor visar att allt fler lärare slutar mitt under pågående termin.

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Lärarbristen

Nyutexaminerade lärare i hem- och konsumentkunskap ges ingångslöner på 40 000 kronor i månaden. Det här är en stor ämneslärarbrist det talas lite om.

Återvändande lärare
6 av 10 lärare kan återvända till yrket

6 av 10 lärare kan återvända till yrket

Lärarbrist

Sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket. Rimligare arbetsbelastning, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön är det som krävs för att få dem att återvända, enligt en undersökning från SCB.

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Kommentar

Bättre arbetsmiljö krävs för att lärare ska återvända till skolan, visar SCB:s undersökning.
– Huvudmännen måste rensa i lärarnas arbetsuppgifter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Lärarlönelyftet

Fler kommuner gör lokala satsningar på lönelyft för lärare som inte fått ta del av det statliga. Nu storsatsar även Södertälje på lärarlönerna och ger lyft till ytterligare 140 lärare. 
– För att höja våra elever ytterligare är det viktigt att vi är en attraktiv lärarkommun, säger Elof Hansjons, (S) ordförande i utbildningsnämnden.

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Regeringen vill se strängare regler för religiösa friskolor och göra granskningen skarpare.
– Det är svårt att granska frivilligheten i praktiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Jämställdhet

Regeringen vill skärpa formuleringarna i läroplanen, för att förbjuda könsuppdelade lektioner.
– Idrottslärare har kompetensen att lägga upp lektionen så att alla elever kan delta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Karriär

Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet

Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret.
Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
– Det är en jättebra fortbildning. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa, säger Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap som deltog i Läslyftet i fjol.