Annons

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Publicerad 3 januari 2017

Relaterat

På Magelungen Karlaskolan i Göteborg lyckas man locka tillbaka hemmasittare och elever med NPF tillbaka till skolbänken.
Detta genom att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i undervisningen.
– Spelen är bra på att berätta vad spelarna ska göra och varför det skall göra det, den tydligheten eftersträvar jag i mina lektioner, säger läraren Adam Palmquist.

I dag finns det många ungdomar i Sverige som varken arbetar eller studerar. Enligt SVT Nyheter finns det minst 16 000 stycken unga hemmasittare bara i Stockholms kommun. Strategierna på hur man ska locka tillbaka dessa till skolbänken har genom åren varit många. På en skola i Göteborg kan man ha hittat ett sätt för hur man ska göra det lättare att fånga upp de ungdomar som inte går eller har hoppat av. Lösningen? Att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i klassrummet.

Läraren och IKT-pedagogen Adam Palmquist har under ett par år arbetat med något som heter Gamification och dess olika verktyg för att motivera och engagera elever som har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD, ADD, Autism) eller få hemmasittare till skolan och klassrummet.

För tre år sedan började han undervisa på Magelungen Karlaskolan i Göteborg. En skola för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd, och nästan samtliga av skolans elever har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller är hemmasittare. Resultaten har varit överväldigande och stora delar av de här eleverna, vissa har inte varit i klassrummet på flera år, har uppnått betyg och känner sig mer engagerade i skolan.

– Många tror att Gamification handlar om att spela spel på lektionerna, men det är en felaktig uppfattning. Det handlar om att ta verktygen och dynamiken från spelen och lyfta in dem i en klassrumskontext – till exempel kan metodens olika verktyg erbjuda överskådlighet, ge framåtsyftande återkoppling och eleven ägandeskap över sitt lärande, säger Adam Palmquist till Skolvärlden.

Spelen är bra på att berätta vad spelarna ska göra och varför de skall göra det

– Människan har i alla tider spelat spel och det finns en anledning till det – spelen är motiverande. Vår hjärna tycker om att stimuleras genom bekräftelse, utforskande och socialisation med andra människor och det är det spel gör och det är det som gamification tar fasta på. Och att det skall vara lustfyllt. Det är de tingen som gör att spelarna återvänder till spelen hela tiden. På samma sätt vill jag att eleverna ska återvända till lektionerna.

Eleverna kan följa sin kunskapsutveckling och hur långt de har kvar till slutmålet för ett arbetsområde genom något som Adam kallar kunskapsträd. Metoden framhäver att bryta ned stora kunskapsområden till mindre bitar så att eleverna har en överblick av sin utveckling och tillåts bygga vidare på sina nyförvärvade färdigheter. Med den strukturen vet Adam Palmquist att eleverna tar sig igenom kunskapskraven samtidigt som de får en tydlig bild av var de är och vart de är på väg i sin kunskapsinhämtning.

– Varje elev har en förloppsindikator och ett kunskapsträd som visar hur långt de har kvar på arbetsområdet. Indikatorn höjs efter varje avklarat moment, den sjunker aldrig, vilket är motiverande i sig. Den kan, och bör, också individanpassas. Säg att man till exempel jobbar med hemmasittare. Då kan deras stora problem vara att ta sig till skolan. Då kan förloppsindikatorn ge ett högre utslag bara för att de kommer till skolan, säger han och tillägger:

– Jag har haft problem genom åren där många elever av olika anledningar stannat hemma. Men med de här verktygen har jag lyckats få nästan alla att komma till skolan varje dag. Det känns oerhört bra. Verktygen gjorde att engagemanget ökade i hela gruppen, det smittade av sig på lektioner som inte var spelifierade. Det var jättehäftigt.

Gamification har gjort stor succé i Adam Palmquist klassrum. Metoden har lockat eleverna till lektionerna och dessutom har de ett större engagemang samtidigt som deras arbetsglädje ökar. Det bidrar till att eleverna har en känsla av att de lyckas vilket ökar trivseln på skolan.

– Metoden är lättanvänd men är samtidigt mångbottnad. Det finns likheter med den formativa bedömningen, båda metoderna har ett flertal verktyg som går att använda var för sig eller tillsammans. Verktygen från spelifieringen har rötter i kognitionsvetenskapen och psykologin. Det inte en påklistrad metod, ett utanpåverk, utan en metod som genomsyrar undervisningen, säger han.

En skärmdump av "Kunskapsträdet" som Adam använder sig av.

– Det skall vara lustfyllt att lära sig och förstå hur saker och ting hänger ihop. Jag ser det som att Gamification kan användas av de flesta i klassrummet. Ska skolan vara inkluderande så kan vi inte ha verktyg för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte resten av eleverna kan använda. Det är det som är styrkan med detta, det får effekter på alla elever.

Eftersom Adam Palmquist nästan uteslutande arbetar med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lyfter han fram tydligheten som enormt viktig.

– Spelen är bra på att berätta vad spelarna ska göra och varför de skall göra det, den tydligheten eftersträvar jag i mina lektioner. Jag berättar inte bara vad och varför eleverna skall arbeta med ett moment, utan också hur länge. Om jag har en 60-minuterslektion så kan jag dela upp den i olika tidsblock. Först ser eleverna att det är 20 minuter med genomgång, 30 minuter eget arbete och tio minuter av reflektion. Det här är en återkommande struktur som eleverna känner till, säger Adam Palmquist.

I somras fick han en förfrågan att komma och föreläsa under Almedalsveckan om hur han har arbetat med den här elevgruppen. Senare på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg fick Adam Palmquist förfrågan om han ville skriva en bok för Studentlitteratur om metoden. Det blev ett kvitto på att det han jobbar med var eftersökt.

Förloppsindikatorn visar hur långt eleverna har kvar på arbetsområdet.

Samtidigt uppger hela 90 procent av Sveriges lärarkår i en KIND-undersökning från 2015, som är en del av Karolinska institutet, att de är i behov av och vill ha mer kännedom om diagnoserna och hur de bäst kan undervisa den här gruppen elever. I samma rapport kommer det fram att 16 procent av eleverna i skolan har speciella behov – 10 procent av dessa har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– I och med den mer avancerade läroplanen där man sätter högre krav på bland annat planering, analysförmåga och reflekterande förmåga, blir funktionsnedsättningarna mer tydliga här. Jag tycker att den nya läroplanen är jättebra, men då skulle man också ha tänkt på att sätta in en större ansats på utbildning om de här funktionsnedsättningarna på lärarutbildningen.

– Men även om de nyexaminerade lärarna skulle få kännedom i detta så finns det fortfarande en stor lärarkår kvar som inte har kunskapen. Jag skulle vilja se ett rejält tag där fortbildning blir tydligare i de här frågorna.

I sommar släpps boken som skall rikta sig till lärarstudenter och för fortbildning av skolpersonal och beröra hur Gamification kan användas i skolan för att öka elevers engagemang och att hjälpa samt inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i klassrummet.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons