Annons

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Publicerad 3 januari 2017

Relaterat

På Magelungen Karlaskolan i Göteborg lyckas man locka tillbaka hemmasittare och elever med NPF tillbaka till skolbänken.
Detta genom att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i undervisningen.
– Spelen är bra på att berätta vad spelarna ska göra och varför det skall göra det, den tydligheten eftersträvar jag i mina lektioner, säger läraren Adam Palmquist.

I dag finns det många ungdomar i Sverige som varken arbetar eller studerar. Enligt SVT Nyheter finns det minst 16 000 stycken unga hemmasittare bara i Stockholms kommun. Strategierna på hur man ska locka tillbaka dessa till skolbänken har genom åren varit många. På en skola i Göteborg kan man ha hittat ett sätt för hur man ska göra det lättare att fånga upp de ungdomar som inte går eller har hoppat av. Lösningen? Att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i klassrummet.

Läraren och IKT-pedagogen Adam Palmquist har under ett par år arbetat med något som heter Gamification och dess olika verktyg för att motivera och engagera elever som har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD, ADD, Autism) eller få hemmasittare till skolan och klassrummet.

För tre år sedan började han undervisa på Magelungen Karlaskolan i Göteborg. En skola för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd, och nästan samtliga av skolans elever har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller är hemmasittare. Resultaten har varit överväldigande och stora delar av de här eleverna, vissa har inte varit i klassrummet på flera år, har uppnått betyg och känner sig mer engagerade i skolan.

– Många tror att Gamification handlar om att spela spel på lektionerna, men det är en felaktig uppfattning. Det handlar om att ta verktygen och dynamiken från spelen och lyfta in dem i en klassrumskontext – till exempel kan metodens olika verktyg erbjuda överskådlighet, ge framåtsyftande återkoppling och eleven ägandeskap över sitt lärande, säger Adam Palmquist till Skolvärlden.

Spelen är bra på att berätta vad spelarna ska göra och varför de skall göra det

– Människan har i alla tider spelat spel och det finns en anledning till det – spelen är motiverande. Vår hjärna tycker om att stimuleras genom bekräftelse, utforskande och socialisation med andra människor och det är det spel gör och det är det som gamification tar fasta på. Och att det skall vara lustfyllt. Det är de tingen som gör att spelarna återvänder till spelen hela tiden. På samma sätt vill jag att eleverna ska återvända till lektionerna.

Eleverna kan följa sin kunskapsutveckling och hur långt de har kvar till slutmålet för ett arbetsområde genom något som Adam kallar kunskapsträd. Metoden framhäver att bryta ned stora kunskapsområden till mindre bitar så att eleverna har en överblick av sin utveckling och tillåts bygga vidare på sina nyförvärvade färdigheter. Med den strukturen vet Adam Palmquist att eleverna tar sig igenom kunskapskraven samtidigt som de får en tydlig bild av var de är och vart de är på väg i sin kunskapsinhämtning.

– Varje elev har en förloppsindikator och ett kunskapsträd som visar hur långt de har kvar på arbetsområdet. Indikatorn höjs efter varje avklarat moment, den sjunker aldrig, vilket är motiverande i sig. Den kan, och bör, också individanpassas. Säg att man till exempel jobbar med hemmasittare. Då kan deras stora problem vara att ta sig till skolan. Då kan förloppsindikatorn ge ett högre utslag bara för att de kommer till skolan, säger han och tillägger:

– Jag har haft problem genom åren där många elever av olika anledningar stannat hemma. Men med de här verktygen har jag lyckats få nästan alla att komma till skolan varje dag. Det känns oerhört bra. Verktygen gjorde att engagemanget ökade i hela gruppen, det smittade av sig på lektioner som inte var spelifierade. Det var jättehäftigt.

Gamification har gjort stor succé i Adam Palmquist klassrum. Metoden har lockat eleverna till lektionerna och dessutom har de ett större engagemang samtidigt som deras arbetsglädje ökar. Det bidrar till att eleverna har en känsla av att de lyckas vilket ökar trivseln på skolan.

– Metoden är lättanvänd men är samtidigt mångbottnad. Det finns likheter med den formativa bedömningen, båda metoderna har ett flertal verktyg som går att använda var för sig eller tillsammans. Verktygen från spelifieringen har rötter i kognitionsvetenskapen och psykologin. Det inte en påklistrad metod, ett utanpåverk, utan en metod som genomsyrar undervisningen, säger han.

En skärmdump av "Kunskapsträdet" som Adam använder sig av.

– Det skall vara lustfyllt att lära sig och förstå hur saker och ting hänger ihop. Jag ser det som att Gamification kan användas av de flesta i klassrummet. Ska skolan vara inkluderande så kan vi inte ha verktyg för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte resten av eleverna kan använda. Det är det som är styrkan med detta, det får effekter på alla elever.

Eftersom Adam Palmquist nästan uteslutande arbetar med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lyfter han fram tydligheten som enormt viktig.

– Spelen är bra på att berätta vad spelarna ska göra och varför de skall göra det, den tydligheten eftersträvar jag i mina lektioner. Jag berättar inte bara vad och varför eleverna skall arbeta med ett moment, utan också hur länge. Om jag har en 60-minuterslektion så kan jag dela upp den i olika tidsblock. Först ser eleverna att det är 20 minuter med genomgång, 30 minuter eget arbete och tio minuter av reflektion. Det här är en återkommande struktur som eleverna känner till, säger Adam Palmquist.

I somras fick han en förfrågan att komma och föreläsa under Almedalsveckan om hur han har arbetat med den här elevgruppen. Senare på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg fick Adam Palmquist förfrågan om han ville skriva en bok för Studentlitteratur om metoden. Det blev ett kvitto på att det han jobbar med var eftersökt.

Förloppsindikatorn visar hur långt eleverna har kvar på arbetsområdet.

Samtidigt uppger hela 90 procent av Sveriges lärarkår i en KIND-undersökning från 2015, som är en del av Karolinska institutet, att de är i behov av och vill ha mer kännedom om diagnoserna och hur de bäst kan undervisa den här gruppen elever. I samma rapport kommer det fram att 16 procent av eleverna i skolan har speciella behov – 10 procent av dessa har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– I och med den mer avancerade läroplanen där man sätter högre krav på bland annat planering, analysförmåga och reflekterande förmåga, blir funktionsnedsättningarna mer tydliga här. Jag tycker att den nya läroplanen är jättebra, men då skulle man också ha tänkt på att sätta in en större ansats på utbildning om de här funktionsnedsättningarna på lärarutbildningen.

– Men även om de nyexaminerade lärarna skulle få kännedom i detta så finns det fortfarande en stor lärarkår kvar som inte har kunskapen. Jag skulle vilja se ett rejält tag där fortbildning blir tydligare i de här frågorna.

I sommar släpps boken som skall rikta sig till lärarstudenter och för fortbildning av skolpersonal och beröra hur Gamification kan användas i skolan för att öka elevers engagemang och att hjälpa samt inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i klassrummet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Annons
Annons

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Annons

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Svenska som andraspråk

Svenskämnena låser in eleverna

SVA

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Lärarna: Stödet för SVA minskar

SVA

Förutsättningarna för SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och skolor. Och nu, med lite distans till flyktingkrisen, upplever en del lärare att intresset från makthavarna svalnar.

Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Lista: Så mycket tjänar lärare i olika ålder

Lön

Så mycket tjänar grundskole- och gymnasielärarna från 18 till 68 år i kommunal sektor.

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons