kent_fredholm_sprak
Debatt

”Språklärarnas rätt till fortbildning måste stärkas”

Debatt. ”Skall Sverige framgent kunna utbilda ungdomar till kompetenta talare av flera språk måste riktade insatser sättas in för att förbättra språklärarnas arbetssituation och möjligheter till fortbildning”, skriver Kent Fredholm, ordförande för Språklärarnas Riksförbund.

De senaste veckorna har de moderna språkens ställning som skolämne återigen uppmärksammats. Styrelsen i Språklärarnas riksförbund delar analysen och välkomnar de åtgärder som Åsa Fahlén från Lärarnas riksförbund föreslår. En språkstrategi, där moderna språk som obligatoriskt ämne och med en tydlig och genomtänkt progression från grundskoleåren till akademisk utbildning ingår, får vårt fulla stöd. En sådan satsning på ämnet moderna språk kan dock enbart genomföras med kompetenta språklärare, som i en hållbar arbetsmiljö ges utrymme för utvecklande arbetssätt och ämnesfortbildning.

Situationen idag är ofta en annan, vilket också speglas i det låga antal lärarstudenter som söker till språklärarutbildningar.

När verksamma kollegor behöver bedriva språkundervisning i grupper med mer än 30 elever – ofta med elever på vitt skilda färdighetsnivåer i samma grupp –, när behöriga lärare utöver sitt arbetspensum får som extra arbetsuppgift att handleda obehöriga lärare och sätta betyg på de obehöriga kollegornas elever, ja, då åsidosätter skolledare och skolpolitiker medvetet undervisningskvaliteten, äventyrar lärarnas arbetsglädje och ork, och sätter elevernas lärande på spel.

En viktig pusselbit i arbetsglädjen är att lärare kan använda sin avtalsenliga rätt till god fortbildning inom sina ämnen. Som Lärarnas riksförbund tidigare har visat i rapporten Språk – så mycket mer än engelska (LR, 2016) tillhör Sveriges språklärare den grupp som har svårast att få ämnesfortbildning, samtidigt som språklärare har bland de största behoven och den största nyttan, med tanke på hur snabbt levande språk och därtill knutna kulturer förändras och utvecklas.

Varje år erbjuder Språklärarnas riksförbund på riksnivå och runtom i våra lokalföreningar högklassiga fortbildningar till självkostnadspris för att säkerställa att så många språklärare som möjligt kan delta. En viktig och stimulerande del är det kollegiala utbytet. Vi arbetar behovsorienterat och bredden på föreläsningar täcker områden som lärarna har efterfrågat, bl.a. bedömning, att inkludera digitala verktyg i undervisningen, att utveckla kommunikativa arbetssätt. Vi upplever dock att det blir allt svårare att nå ut till lärarna. Skolorna sparar in pengar och satsar hellre på fortbildningar som passar för alla (eller för ingen). Lärare får inte ledigt för fortbildningar, nekas vikarie, eller hänvisas till utbildningar på sin fritid utan att ges kompensation. Verkligheten är ofta att lärare betalar sin avtalsenliga rätt till fortbildning ur egen ficka och på sin lediga tid, på helger eller genom privata resor till målspråksländer. Att lärare alls engagerar sig på detta sätt visar hur angelägen fortbildningen är för yrkeskåren, men det är inte hållbart i längden.

Skall Sverige framgent kunna utbilda ungdomar till kompetenta talare av flera språk, i enlighet med EU:s ambition att alla medborgare skall kunna tala två främmande språk, måste riktade insatser sättas in för att förbättra språklärarnas arbetssituation och möjligheter till fortbildning. Språklärarnas riksförbund är gärna med i diskussionen kring hur språkens ställning kan stärkas, och uppmanar härmed engagerade skolpolitiker att delta i årets språkdagar 15-16 april.

Kent Fredholm, ordförande för Språklärarnas Riksförbund och Styrelsemedlemmar

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm