Starkare opinion för statlig styrning
Opinionen har definitivt svängt när det gäller skolans huvudmannaskap. Frågan är sedan länge en fokusfråga för Lärarnas Riksförbund. Förbundet driver en massiv kampanj om en ökad statlig styrning och en satsning på en nationell kunskapsskola och får nu stöd från allt fler håll.
Ena dagen är det upprop i Dagens Nyheter för en statlig skola från tunga kulturpersonligheter. Andra dagen säger industriledaren Carl Bennet på S-kongressen att han kan betala mer bolagsskatt om lärarlönerna höjs med tio tusen kronor i månaden. Tunga samhällsdebattörer och media lyfter också skolan i ledarstick, debattartiklar och med tung nyhetsbevakning. Idag talar även samtliga riksdagspartier om en ökad nationell styrning av skolan.
Metta Fjelkner är glad att opinionsbildare går ut och driver debatten:
– Det är oerhört glädjande att fler vill kämpa och verka för det vi inom Lärarnas Riksförbund arbetar för. Det vill säga en likvärdig skola, en kunskapsskola som är nationell, säger hon apropå uppropet i DN och fortsätter:
– Jag skulle vilja uppmana andra som är intresserade av sina barns skola och intresserade av ett nationellt kunskapslyft att de följer efter och tar egna initiativ för att driva på frågan. För en sak är helt klar, vi ser en alltmer segregerad skola och vi har under lång tid sett en sjunkande lärarstatus. Äntligen finns det personer som kliver fram och tar ansvar och all heder till de opinionsbildare som nu intresserar sig för svenskt skolsystem.
På den socialdemokratiska kongressen argumenterade Metta Fjelkner tillsammans med Carl Bennet, som är styrelseordförande i Göteborgs universitet, Getinge, Lifco och Elanders:
– Sverige skulle kunna rustas med den kunskap som krävs i den internationella konkurrensen om man nöjer sig med att sänka bolagsskatten med två procent istället för fyra procent. Det ekonomiska utrymmet skulle kunna utnyttjas till en kunskapssatsning.
– Ska Sverige tala om att vara en kunskapsnation och att vi ska fortsätta bygga vårt välstånd på kunskap så måste man också vara beredd att investera i kunskap. Och också inse att kunskap inte är någon quick-fix utan det är någonting som man bygger långsiktigt och som måste byggas från början. Och det är i hela systemet som kunskap ska byggas – då behövs resurser, sa Metta Fjelkner.
I en diskussion om lärarnas löner och status i samhället berättade Carl Bennet att man i Singapore prioriterar lärarna oerhört högt och att lärarlönerna ligger i nivå med läkarlönerna.
– Jag skulle vara beredd att betala mer bolagsskatt om man höjde lärarlönerna med tio tusen kronor i månaden, avslutade Carl Bennet.
Lärarnas Riksförbund är väl förberedda i frågan om huvudmannaskapet. Förbundets kongress har de senast två gångerna också gett förbundets ledning i uppgift att driva frågan om huvudmannaskapet. Det görs nu på alla fronter. Förbundets krav bygger på ett samlat nationellt grepp om skolan och att den svenska grund- respektive gymnasieskolan ska ha var sitt nationellt resursfördelningssystem. Detta ska fördela och styra resurser dit de verkligen behövs.