”Staten får inte abdikera”
Det största problemet med kommunaliseringen var att man inte hade med sig lärarna. Det säger utredaren Leif Lewin till Skolvärlden. Reformen har också bidragit till sänkta löner och att yrkets status sänkts, menar han.
Leif Lewins uppdrag har varit att utreda kommunaliseringsreformens effekter. Det ingick inte i uppdraget att lägga förslag på vem som bör vara huvman för skolan.
– Lärarna är skolans viktigaste resurs, skolpolitikens främsta uppgift är därför att ge lärarna bästa möjliga förutsättningar för sitt arbete. Oavsett huvudmannaskap är det statens uppgift att understödja lärarnas professionella utveckling genom kvalificerad utbildning, fortbildning och tydliga kunskapsmål. Staten får inte abdikera från skolans värld, sa Leif Lewin när utredningen presenterades.
Kommunaliseringen gjordes för att förbättra utvecklingen, men Leif Lewin menar att detta misslyckats. I stället har reformen bland annat lett till att studieresultaten försämrats och likvärdigheten minskat. Decentraliseringen blev större än vad som var tänkt och den nya styrningsformen – resultatstyrning istället för regelstyrning – blev mer resurskrävande än vad staten förutsåg.
– Lärarnas status har sänks samtidigt som lärarna har fått fler arbetsuppgifter. Lärarna är skolornas viktigaste resurs men kommunerna har inte i handling visat att de delat den uppfattningen. Lärarna har haft en mycket dålig löneutveckling, sa Leif Lewin.
I utredning slås det fast att flera reformer ägde rum under samma period.
– Det är svårt säga i vilken grad kommunaliseringen påverkat. Många faktorer har samverkat. Men den avgörande faktorn är att decentraliseringen genomfördes genom mål- och resultatstyrning. Båda verkade samtidigt, det är huvudförklaringen till att det blivit dåliga resultat i skolan.
Vilka är de viktigaste resultaten i utredningen?
– Det största problemet med kommunaliseringsprocessen var att man inte hade med lärarna. Det var en reform som gick emot de som skulle implementera den och det bäddade för ett implementeringsmisslyckande, man skapade ett misstroende i systemet. Sedan fick lärarna dåligt betalt och nya arbetsuppgifter, den kombinationen bäddade inte för att förtroendet skulle öka utan tvärt om.
Du lyfte att kommunaliseringen lett till lägre lön och lägre status för lärarna.
– Det är nödvändigt med en förbättrad lönesituation för lärarna. Det innebär ett erkännande och ett led i den viktiga sociala process som återskapat förtroende innebär, respekt och status skulle förbättras. Men jag har inte sagt att staten skulle ge högre löner än kommunerna, staten har vi ännu inte prövat. Det knyts väl vissa förhoppningar till det, men det vet vi inte.