Statsbidrag minskar likvärdigheten

Staten satsar varje år stora summor på riktade statsbidrag vars syfte är att höja kvaliteten på undervisningen, öka lärarnas kompetens och i förlängningen förbättra eleverna kunskapsresultat. Nu har Riksrevisionen granskat hur Lärarlyftet II, Matematiklyftet, karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare och Arbetsplatsförlagt lärande kommer eleverna till del. 

– Det viktigaste resultatet är att om man tittar på meritvärdet i årskurs nio så är det skolor med högre kunskapsresultat som i högre utsträckning tar del av statsbidragen, säger Anna Weinholt, projektledare på Riksrevisionen. 

Riksrevisionens slutsats är att bidragen inte går till de skolor som har störst behov av insatser och man drar slutsatsen att systemet inte fungerar tillräckligt effektivt och inte bidrar i tillräckligt hög grad till en likvärdig utbildning för eleverna.

– Syftet med de riktade bidragen är att höja kvalitet i verksamheten. Så i praktiken innebär det här att skolorna inte får samma förutsättningar och det befäster de skillnader som redan finns, säger Anna Weinholt.

Det är första gången man granskar statsbidragens utnyttjande på skolnivå. Skolverket har tidigare granskat statsbidragen på kommunnivå, något som visade på stora skillnader mellan huvudmännen.  Stora huvudmän är bättre på att utnyttja bidragen än mindre, kommunala bättre än fristående.

– Det kan vara så att man inte har de ekonomiska resurser som krävs, ofta kräver de statliga satsningarna medfinansiering och det slår hårdare mot mindre huvudmän. Administrationen blir också mer betungande för en liten huvudman. Skillnaderna kan också bero på hur pådrivande skolorna själv är, en engagerad rektor kan påverka om huvudmannen är med eller ej.

Det är huvudmannen som ansöker om bidragen och fördelar resurserna till sina skolenheter. 

– Huvudmännen skulle kunna vara bättre på att fördela utifrån behov. Men i praktiken kan det finnas trösklar som man inte tar sig över och istället fördelar man kanske utifrån vilka skolor som visar intresse. Det ser olika ut hos olika huvudmän, säger Anna Weinholt och fortsätter.

– Huvudmannen ingen skyldighet att fördela statsbidragen utifrån behov. Däremot står det i skollagen att de egna kommunala medlen ska fördelas kompensatoriskt. 

Det är regeringen som utformar statsbidragen. 

– Just nu finns inga skrivningar om att bidragen ska riktas, utan de som söker får oftast bidraget beviljat. Och vi menar att eftersom det ser ut så slår det snett. Vi rekommendera regeringen att överväga om de riktade bidragen ska utformas och riktas till de skolor som har större behov.

Riksrevisionen önskar också att statsbidragen utforma så att de inte missgynnar huvudmän med mindre ekonomiska och administrativa resurser.

– Vi har också en rekommendation till Skolverket om att bättre följa upp konsekvenserna på skolnivå och att de ska rikta sina informationsinsatser till de huvudmän som idag inte tar del av insatserna. 

Lärarnas Riksförbund ser Riksrevisionens granskning är en stark varningsklocka.

– Staten måste ta ett tydligare och mer övergripande ansvar för att skollagens mål om en likvärdig skola ska kunna förverkligas, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson. 

Lärarnas Riksförbund anser att regelverket för statsbidragen behöver ses över, i väntan på en större parlamentarisk utredning om skolans styrning och finansiering.

– De statliga bidragen är mycket bra i syfte att höja kvalitén, men det bygger på att alla kommuner och huvudmän också ansöker om dem. Statsbidragen är rätt tänkta som en kvalitetsinsats, men de får inte bygga på en slags frivillighet från huvudmännens sida, säger Bo Jansson.