Annons
 - Simon Bergström
Foto: Simon Bergström

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Publicerad 10 januari 2017

Relaterat

Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas? Skolvärlden ställde frågan till tio personer i skolans värld.

1) Är det ett problem att likvärdigheten minskar i svensk skola (som Pisa hävdar)?

2) Vilken är den viktigaste åtgärden för att öka likvärdigheten i skolan?

 

Marianne Dovemark, professor i pedagogik vid Göteborg universitet

1) Det är ett stort problem att likvärdigheten minskar. Vi ser idag att skolor saluför sig utifrån specifika kännetecken. Skolor skapar sina egna varumärken där fokus läggs på det unika. Detta gör att vi får homogena skolor, ’är du på ett visst vis passar du på den skolan, är du på ett annat vis passar du på en annan’. Barn och unga med olika socialt och kulturellt kapital hindras att mötas helt enkelt.

2) Slopa det fria skolvalet och systemet med friskolor.

 

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott

1) Det är ett stort problem. Likvärdigheten har gått från att varit en svensk paradgren till att minska så pass mycket att den svenska skolan nu Sverige är sämre än genomsnittet i OECD på att kompensera för elevers olika hemförhållanden. Det är anmärkningsvärt – och ett resultat av en politik som inte prioriterat att skapa en större jämlikhet i skolsystemet.

2) Det finns många frågor som är viktiga, men i grunden handlar det om att fördela resurser jämlikt. Det betyder mer resurser till de skolor och elever som behöver det mest. Vi tar nu ett större statligt ansvar för finansieringen genom att vikta flera statsbidrag socioekonomiskt, staten tecknar avtal och genomför aktiva insatser på de skolor som har allra tuffast förutsättningar, vi investerar i höjda lärarlöner i utsatta områden. Om bara några månader kommer Skolkommissionens slutförslag om hur vi på systemnivå kan göra förändringar får en mer jämlik skola, också där är frågorna om finansiering centrala.

 

Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola

1) Det är ett stort problem med minskad likvärdighet. Det betyder att föräldrars utbildningsbakgrund och familjers sociala, ekonomiska och kulturella kapital får allt större betydelse för hur elever presterar i skolan. Skolan förstärker den sociala reproduktionen av ojämlika villkor och skapar ökade skillnader i livschanser för den unga befolkningen i Sverige.

2) Pisa föreslår själv en rad åtgärder som utifrån internationella exempel kan bidra till ökad likvärdighet. Den viktigaste är att minska kamrateffekter genom kvotering av elever så att det blir socialt heterogena klasser/skolor istället för socialt homogena. En annan mer förbisedd didaktisk åtgärd är att öka förekomsten av kollaborativa lärandesituationer i skolan och minska betydelsen av läxläsning hemma (läxor ska vara till för att repetera befintliga kunskaper).

 

Eva Lundgren, undervisningsråd Skolverket

1) Enligt Pisas sätt att mäta har likvärdigheten i Sverige försämrats på de flesta områdena. Bland annat har spridningen mellan elever och betydelsen av elevernas familjebakgrund, samt betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. Detta är självklart bekymmersamt. Det svenska skolsystemet bygger på principen att det inte ska spela någon roll vad eleven har med sig hemifrån eller vilken skola han/hon går på. Alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan och skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag som ska utjämna för elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Pisa visar också exempel på flera länder som både förbättrat kunskapsresultaten och samtidigt ökat likvärdigheten. Sverige tillhör tyvärr inte de länderna. 

Det är inte helt enkelt att mäta likvärdighet

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte är helt enkelt att mäta likvärdighet och PISA mäter likvärdighet i naturvetenskap mellan åren 2006 - 2015 (detta för att naturvetenskap är huvudområde i Pisa 2015). Pisas data behöver kompletteras med svensk data, framförallt när det gäller skolsegregation, som mäter skillnader i skolors elevsammansättning oberoende av resultat på Pisa-provet, och mellanskolvariation, det vill säga skillnader i resultat mellan skolor, i synnerhet när vi ska jämföra oss med andra länder. Sverige och de nordiska länderna får alltid relativt låga mått på skolsegregation och mellanskolvariation på grund av senare skolstart än många andra länder. Således går de flesta 15-åringar i norden fortfarande i grundskolan, medan de går i gymnasiet i många andra länder. Samtidigt ger Pisas likvärdighetsindikatorer ett mer stabilt mått över tid jämfört med nationella prov och betyg. 

2) Utifrån det skolmarknadssystem vi har är det oerhört viktigt att huvudmännen fördelar resurser där de bäst behövs på både skol- och elevnivå. Staten kan bidra med statsbidrag till huvudmän och skolor, men det är huvudmännen som ansvarar för att administrera bidragen där de bäst behövs för att bidra till ökad likvärdighet. I vissa kommuner har skolor slagits samman för att motverka segregation, vilket kan vara en lösning. Nu väntar vi på Skolkommissionens slutbetänkande som kommer innehålla rekommendationer kring hur det fria skolvalet kan regleras för att öka likvärdigheten. 

 

Petra Angervall, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet

1) Med utgångspunkt i ett rättviseperspektiv ja. Frågan är komplex. Inom den pedagogiska forskningen står det klart att social bakgrund, utbildningsnivå har betydelse för hur barn klarar skolan. Den miljö barn växer upp i har alltså stor betydelse för hur väl de lyckas i skolan. Skolan har ett uppdrag att kompensera för detta.

2) Motivation, intressen samt prestationer påverkas också av utbildningssystemets karaktär. I sammanhållna system, där likvärdig utbildning ges för alla, påverkas alla barns ”lärande” positivt. Differentiering, segregering och individualisering påverkar alla barns lärande negativt. Dessutom kan skolans ”sammanhållning” påverka strukturella skillnader i samhället i stort (inte minst gällande språk, arbetsmarknad, etc.).

 

Christer Nylander (L), vice ordförande riksdagens utbildningsutskott

1) Jag tycker att varje elev ska få så stora möjligheter som möjligt att nå sin fulla potential. Därför är det viktigt för mig att likvärdigheten inte minskar. Skolans kompensatoriska kraft ska vara stark. Vi måste lyckas förbättra resultaten för alla grupper.

2) Tydligt kunskapsfokus, skickliga lärare och att man stöd sätts in så tidigt som möjligt för dem som behöver det.

 

Anneli Dyrvold, forskare i matematikdidaktik vid Umeå universitet

1) Ja. Det är ett problem både för individen och för samhället. För individen, på grund av att denne ges sämre möjligheter att nå goda skolresultat beroende på faktorer som hen inte, eller i väldigt låg utsträckning, kan påverka (såsom socialgrupp och vilken skola hen går i). För samhället, på grund av att vi riskerar att gå miste om stora bedrifter som kommande generationer kan åstadkomma. Elever som med rätt stöd kan åstadkomma mycket kan i stället få uppleva skolmisslyckanden, något som kan bli till hinder på många olika sätt. 

Omfördelning av resurser och lärare skulle kunna åstadkomma mycket

2) Jag kan ge exempel på några åtgärder som jag är övertygad om är viktiga men jag kan inte ange en som ’den viktigaste’. Om man utgår från det Pisa mätt så handlar det om vilken socioekonomisk bakgrund man kommer från, om man har utländsk bakgrund samt vilken skola man går i. Avseende de första två punkterna så är en viktig åtgärd att skolan kan kompensera för det stöd som eleven av olika orsaker inte får hemifrån. Det kan vara med läxhjälp, men även genom att eleven oavsett bakgrund bemöts med en förväntan om att hen kan utvecklas och lära. När det gäller den sista punkten så skulle omfördelning av resurser och lärare kunna åstadkomma mycket. Det borde vara meriterande och välbetalt att jobba på skolor där olika typer av utmaningar gör att resultaten är dåliga. Genom att satsa stort på dessa skolor med skolutvecklingsprojekt och exakt den personal som behövs kan vi lära mycket, åstadkomma mycket och vinna oerhört mycket. Den eftersträvade vinsten är rent mänsklig; att det ger en positiv ekonomisk utveckling är bara en biprodukt. Om jag ändå ska nämna en åtgärd som den viktigaste så är det att det förs en sådan politik att ordet ”skolsegregation” inte längre behövs i vår vokabulär.  

 

Joakim Lindgren, lektor i pedagogik vid Umeåuniversitet

1) Ja, och först och främst är det givetvis ett problem eftersom det innebär att det svenska samhället dagligen sviker löftet om att alla barn ska ges lika möjligheter till en bra utbildning. Det är också ett problem mot bakgrund av att det finns resurser; samtidigt som likvärdigheten minskat de senaste årtiondena har Sverige som land blivit avsevärt rikare mätt i bland annat BNP per capita.

2) Att användningen och fördelningen av resurser sker utifrån en demokratisk logik och inte utifrån marknadens logik. I detta ligger också att jag tror att problem med likvärdigheten i skolan inte enbart är en skolfråga utan måste lösas via samhällsförändringar som skapar ett mer jämlikt samhälle.  

 

Jonas Ivarsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet

1) Ja absolut. Socioekonomisk bakgrund ska inte bestämma vilka som klarar sig bäst i det svenska skolsystemet.  

2) Sluta betrakta skolan som en marknad och låt staten återta ansvaret. 

 

Camilla Waltersson Grönvall (M), ledamot av riksdagens utbildningsutskott
 

1) För Moderaterna är det en självklarhet att alla barn och elever ska ha lika goda förutsättningar att klara skolan med framgång. Därför tar vi signaler som visar på en minskad likvärdighet på stort allvar. Att likvärdigheten minskar är ett problem.

2) En stor brist i Sverige är att de elever som är i absolut störst behov av våra skickligaste lärare inte får möta dem. Vi behöver därför locka fler av våra skickligaste lärare till de skolor som har de största utmaningarna. Dessutom behöver Sverige en nolltolerans mot dåliga skolor. En sådan nolltolerans skulle - bättre än idag - bidra till att rikta stöd, hjälp och resurser till de skolor som är i störst behov av det. En nolltolerans mot dåliga skolor markerar också att vi inte längre accepterar skolor som sviker sitt uppdrag och inte ger eleverna en likvärdig utbildning. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

Debatt

"Alla som arbetar i skolans värld idag förtjänar en uppdaterad bild av vad som fungerar för att stoppa mobbning", skriver Carolina Engström och Jacob Flärdh på Friends.

Kommentera
Annons
Annons
Appar i klassrummet
Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Appar

Paddan är fullmatad med verktyg för att hjälpa lärarna i klassrummet.
Här är listan på några av de viktigaste digitala verktygen som kan stötta, motivera och kompensera i undervisningen.

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Appar

IKT-pedagogen Sara Lindqvist guidar dig genom de senaste årens explosion av utbildningsappar.

Annons
Granskning behörighet
Stora skillnader i andel behöriga lärare

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Behörighet

I teorin har alla elever rätt till välutbildade och behöriga lärare. I verkligheten är det inte så. I många kommuner är till och med majoriteten av lärarna i engelska, svenska och matematik inte behöriga i det ämne de undervisar i, visar Skolvärldens granskning.

Annons
Annons
Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Behörighet

Skillnaderna i andel behöriga lärare är enorm mellan kommunerna. Samtidigt kommer lärarbristen att förvärras.
– Vi har några tuffa år framför oss innan det vänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Annons
Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Behörighet

Ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott svarar på frågan:
Hur vill ni öka andelen legitimerade och behöriga lärare i allmänhet och i socialt utsatta skolor/områden i synnerhet?

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Hjärnan

Ny forskning visar hur fler lärare kan få barn att klara svåra utmaningar. Hjärnprofessorn Torkel Klingberg förklarar hur lärare kan förstå sina elever bättre, reder ut missförstånd kring inlärning och klargör varför kämparanda är en viktig faktor för elevernas utveckling.

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Syv

Många studie- och yrkesvägledare tycker att skolledningen kan bli bättre på att se syv som hela skolans ansvar.
I Timrå ingår kommunens studie- och yrkesvägledare sedan några år tillbaka i skolornas ledningsgrupper, något som gett positivt resultat.

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Slutreplik

Regeringen borde lägga fokus på att lösa frågetecken och utmaningar för att möjliggöra att digitala prov och extern rättning kan bli verklighet snabbare än 2022, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M).

Kommentera
Skolvärlden i Estland
Därför gör Estland Pisa-succé

Därför gör Estland Pisa-succé

Reportage

Vad är det som gör att Estland alltmer tar över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa

Kan Sverige snegla på Estland för att höja Pisa-resultaten? Daniel Pettersson manar till försiktighet i jakten på pedagogiska lösningar i andra länder. 
– Man måste ju ta hänsyn till samhälleliga och sociala sammanhang, säger han.

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Forskning

Glesbygdsskolor är bra på att ge elever i behov av stöd en inkluderande lärmiljö trots utmaningar som bristande resurser, få specialpedagoger och ständiga hot om nedläggning. Det visar en ny avhandling.

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Kränkningar

Trots att Skolverket avråder från vissa antimobbningsmetoder som visat sig ha direkt motsatt effekt fortsätter skolor att använda dem.

Våldet fortsätter att öka i skolan

Våldet fortsätter att öka i skolan

Arbetsmiljö

Antalet våldshandlingar i skolan fortsatte att öka under 2016.
– Ingen ska i sitt arbete behöva utsättas för våld eller hot, säger Anders Jansson på Arbetsmiljöverket.

Han får lärarpris för sina fältstudier

Han får lärarpris för sina fältstudier

Prisad

Biologiläraren Lennart Wallstedt drar helst med sig eleverna ut i skog och mark. Nu tilldelas han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris.

”Vi gör om utan hafs och slarv”

”Vi gör om utan hafs och slarv”

Replik

Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.

Kommentera
Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Lärare

Från de stora scenerna runt om i världen till klassrummet.
Den före detta Mando Diao-medlemmen Gustaf Norén har bestämt sig för att utbilda sig till musiklärare.
– De flesta musiker skulle må bra av att vara lärare, säger han till Skolvärlden.

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Nyanlända

Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill se ett tak för hur många nyanlända elever en kommun ska ta emot, och samtidigt göra det obligatoriskt för alla kommuner och skolor att öppna dörrarna för flyktingbarn.

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Fusk

Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

Slutreplik

”Vi i Byggnads behöver hjälp med att nå ett jämställt samhälle. Så jag håller fast vid att jag gärna ser att ni SYV:are lyfter frågan om bygg för era kvinnliga elever”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en slutreplik.

Kommentera
”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

Replik

Mitt jobb är inte att leverera någon lösning för Byggnads rekryteringsproblem. Mitt jobb är att tillgodose mina elevers behov av vägledning och förse dem med verktyg för att de ska kunna göra väl underbyggda val inför framtida studier och arbetsliv, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Kommentera
”Regeringen tar inte fusket på allvar”

”Regeringen tar inte fusket på allvar”

Debatt

Digitala prov och central rättning måste komma på plats snarast möjligt för att vi ska komma tillrätta med fusket på de nationella proven, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M) utbildningspolitisk talesperson.

Kommentera
Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Nationella prov

Nio av tio lärare anser att de nationella proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma eleverna.
Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för att dämpa betygsinflationen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skola stäms efter utebliven handskakning

Skola stäms efter utebliven handskakning

Diskriminering

En kvinnlig lärarvikarie ville inte ta en manlig kollega i hand, och fick sparken. Därför stäms skolan i Arbetsdomstolen.
– Är det omöjligt att skaka hand så måste det accepteras , säger Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Nyanlända

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

Lön

Lönespridningen bland lärare fortsätter att öka, visar Statskontorets senaste undersökning. En höjning som LR:s ordförande Åsa Fahlén tror kommer gagna hela lärarkollektivet.
– Ser man att det finns möjlighet till en god löneutveckling blir yrket också mer attraktivt, säger hon.

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Lärarbrist

Sex av tio lärare som lämnat yrket, kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön blir bättre.
Fredrik Lannergård gjorde slag i saken – och gick tillbaka till sin gamla arbetsplats.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Ny avhandling

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

Skolutveckling

Stödet till lärare ska tas till nya höjder. 
Skolverkets lansering av nationella skolutvecklingsprogram ska nu erbjuda fler insatser för en långsiktig och bättre utveckling av landets skolor.
Och lärarna kommer få större rätt att få tid för kompetensutveckling, lovar utbildningsminister Gustav Fridolin.

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Skolplikt

Nu tar Socialdemokraterna ett hårdare grepp om skolan och föreslår bland annat skolplikt fram till 18 års ålder. Men Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är besviken på det bristande lärarperspektivet.

Lärarnas arbetsmarknad
Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Speciallärare

Det är en stor brist på specialpedagoger och speciallärare i hela landet, visar en ny prognos från Arbetsförmedlingen.
– Jag blir mycket orolig, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) till Skolvärlden.

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Arbetsmarknad

Allt fler lärare slutar mitt under pågående termin. Det har lett till en ny situation på arbetsmarknaden och högre lärarlöner.
– Bristen har gjort att man rekryterar ännu tidigare än vad man gjort tidigare, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Antonia bytte skola mitt under terminen

Antonia bytte skola mitt under terminen

Arbetsmarknad

Lärarbristen har lett till en ny situation på arbetsmarknaden. I dag kan lärarna byta jobb när de vill och nya siffor visar att allt fler lärare slutar mitt under pågående termin.

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Lärarbristen

Nyutexaminerade lärare i hem- och konsumentkunskap ges ingångslöner på 40 000 kronor i månaden. Det här är en stor ämneslärarbrist det talas lite om.

Återvändande lärare
6 av 10 lärare kan återvända till yrket

6 av 10 lärare kan återvända till yrket

Lärarbrist

Sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket. Rimligare arbetsbelastning, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön är det som krävs för att få dem att återvända, enligt en undersökning från SCB.

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Kommentar

Bättre arbetsmiljö krävs för att lärare ska återvända till skolan, visar SCB:s undersökning.
– Huvudmännen måste rensa i lärarnas arbetsuppgifter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Lärarlönelyftet

Fler kommuner gör lokala satsningar på lönelyft för lärare som inte fått ta del av det statliga. Nu storsatsar även Södertälje på lärarlönerna och ger lyft till ytterligare 140 lärare. 
– För att höja våra elever ytterligare är det viktigt att vi är en attraktiv lärarkommun, säger Elof Hansjons, (S) ordförande i utbildningsnämnden.

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Regeringen vill se strängare regler för religiösa friskolor och göra granskningen skarpare.
– Det är svårt att granska frivilligheten i praktiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Jämställdhet

Regeringen vill skärpa formuleringarna i läroplanen, för att förbjuda könsuppdelade lektioner.
– Idrottslärare har kompetensen att lägga upp lektionen så att alla elever kan delta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Karriär

Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet

Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret.
Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
– Det är en jättebra fortbildning. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa, säger Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap som deltog i Läslyftet i fjol.