Annons
Foto: Simon Bergström

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Publicerad 10 januari 2017

Relaterat

Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas? Skolvärlden ställde frågan till tio personer i skolans värld.

1) Är det ett problem att likvärdigheten minskar i svensk skola (som Pisa hävdar)?

2) Vilken är den viktigaste åtgärden för att öka likvärdigheten i skolan?

 

Marianne Dovemark, professor i pedagogik vid Göteborg universitet

1) Det är ett stort problem att likvärdigheten minskar. Vi ser idag att skolor saluför sig utifrån specifika kännetecken. Skolor skapar sina egna varumärken där fokus läggs på det unika. Detta gör att vi får homogena skolor, ’är du på ett visst vis passar du på den skolan, är du på ett annat vis passar du på en annan’. Barn och unga med olika socialt och kulturellt kapital hindras att mötas helt enkelt.

2) Slopa det fria skolvalet och systemet med friskolor.

 

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott

1) Det är ett stort problem. Likvärdigheten har gått från att varit en svensk paradgren till att minska så pass mycket att den svenska skolan nu Sverige är sämre än genomsnittet i OECD på att kompensera för elevers olika hemförhållanden. Det är anmärkningsvärt – och ett resultat av en politik som inte prioriterat att skapa en större jämlikhet i skolsystemet.

2) Det finns många frågor som är viktiga, men i grunden handlar det om att fördela resurser jämlikt. Det betyder mer resurser till de skolor och elever som behöver det mest. Vi tar nu ett större statligt ansvar för finansieringen genom att vikta flera statsbidrag socioekonomiskt, staten tecknar avtal och genomför aktiva insatser på de skolor som har allra tuffast förutsättningar, vi investerar i höjda lärarlöner i utsatta områden. Om bara några månader kommer Skolkommissionens slutförslag om hur vi på systemnivå kan göra förändringar får en mer jämlik skola, också där är frågorna om finansiering centrala.

 

Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola

1) Det är ett stort problem med minskad likvärdighet. Det betyder att föräldrars utbildningsbakgrund och familjers sociala, ekonomiska och kulturella kapital får allt större betydelse för hur elever presterar i skolan. Skolan förstärker den sociala reproduktionen av ojämlika villkor och skapar ökade skillnader i livschanser för den unga befolkningen i Sverige.

2) Pisa föreslår själv en rad åtgärder som utifrån internationella exempel kan bidra till ökad likvärdighet. Den viktigaste är att minska kamrateffekter genom kvotering av elever så att det blir socialt heterogena klasser/skolor istället för socialt homogena. En annan mer förbisedd didaktisk åtgärd är att öka förekomsten av kollaborativa lärandesituationer i skolan och minska betydelsen av läxläsning hemma (läxor ska vara till för att repetera befintliga kunskaper).

 

Eva Lundgren, undervisningsråd Skolverket

1) Enligt Pisas sätt att mäta har likvärdigheten i Sverige försämrats på de flesta områdena. Bland annat har spridningen mellan elever och betydelsen av elevernas familjebakgrund, samt betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. Detta är självklart bekymmersamt. Det svenska skolsystemet bygger på principen att det inte ska spela någon roll vad eleven har med sig hemifrån eller vilken skola han/hon går på. Alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan och skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag som ska utjämna för elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Pisa visar också exempel på flera länder som både förbättrat kunskapsresultaten och samtidigt ökat likvärdigheten. Sverige tillhör tyvärr inte de länderna. 

Det är inte helt enkelt att mäta likvärdighet

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte är helt enkelt att mäta likvärdighet och PISA mäter likvärdighet i naturvetenskap mellan åren 2006 - 2015 (detta för att naturvetenskap är huvudområde i Pisa 2015). Pisas data behöver kompletteras med svensk data, framförallt när det gäller skolsegregation, som mäter skillnader i skolors elevsammansättning oberoende av resultat på Pisa-provet, och mellanskolvariation, det vill säga skillnader i resultat mellan skolor, i synnerhet när vi ska jämföra oss med andra länder. Sverige och de nordiska länderna får alltid relativt låga mått på skolsegregation och mellanskolvariation på grund av senare skolstart än många andra länder. Således går de flesta 15-åringar i norden fortfarande i grundskolan, medan de går i gymnasiet i många andra länder. Samtidigt ger Pisas likvärdighetsindikatorer ett mer stabilt mått över tid jämfört med nationella prov och betyg. 

2) Utifrån det skolmarknadssystem vi har är det oerhört viktigt att huvudmännen fördelar resurser där de bäst behövs på både skol- och elevnivå. Staten kan bidra med statsbidrag till huvudmän och skolor, men det är huvudmännen som ansvarar för att administrera bidragen där de bäst behövs för att bidra till ökad likvärdighet. I vissa kommuner har skolor slagits samman för att motverka segregation, vilket kan vara en lösning. Nu väntar vi på Skolkommissionens slutbetänkande som kommer innehålla rekommendationer kring hur det fria skolvalet kan regleras för att öka likvärdigheten. 

 

Petra Angervall, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet

1) Med utgångspunkt i ett rättviseperspektiv ja. Frågan är komplex. Inom den pedagogiska forskningen står det klart att social bakgrund, utbildningsnivå har betydelse för hur barn klarar skolan. Den miljö barn växer upp i har alltså stor betydelse för hur väl de lyckas i skolan. Skolan har ett uppdrag att kompensera för detta.

2) Motivation, intressen samt prestationer påverkas också av utbildningssystemets karaktär. I sammanhållna system, där likvärdig utbildning ges för alla, påverkas alla barns ”lärande” positivt. Differentiering, segregering och individualisering påverkar alla barns lärande negativt. Dessutom kan skolans ”sammanhållning” påverka strukturella skillnader i samhället i stort (inte minst gällande språk, arbetsmarknad, etc.).

 

Christer Nylander (L), vice ordförande riksdagens utbildningsutskott

1) Jag tycker att varje elev ska få så stora möjligheter som möjligt att nå sin fulla potential. Därför är det viktigt för mig att likvärdigheten inte minskar. Skolans kompensatoriska kraft ska vara stark. Vi måste lyckas förbättra resultaten för alla grupper.

2) Tydligt kunskapsfokus, skickliga lärare och att man stöd sätts in så tidigt som möjligt för dem som behöver det.

 

Anneli Dyrvold, forskare i matematikdidaktik vid Umeå universitet

1) Ja. Det är ett problem både för individen och för samhället. För individen, på grund av att denne ges sämre möjligheter att nå goda skolresultat beroende på faktorer som hen inte, eller i väldigt låg utsträckning, kan påverka (såsom socialgrupp och vilken skola hen går i). För samhället, på grund av att vi riskerar att gå miste om stora bedrifter som kommande generationer kan åstadkomma. Elever som med rätt stöd kan åstadkomma mycket kan i stället få uppleva skolmisslyckanden, något som kan bli till hinder på många olika sätt. 

Omfördelning av resurser och lärare skulle kunna åstadkomma mycket

2) Jag kan ge exempel på några åtgärder som jag är övertygad om är viktiga men jag kan inte ange en som ’den viktigaste’. Om man utgår från det Pisa mätt så handlar det om vilken socioekonomisk bakgrund man kommer från, om man har utländsk bakgrund samt vilken skola man går i. Avseende de första två punkterna så är en viktig åtgärd att skolan kan kompensera för det stöd som eleven av olika orsaker inte får hemifrån. Det kan vara med läxhjälp, men även genom att eleven oavsett bakgrund bemöts med en förväntan om att hen kan utvecklas och lära. När det gäller den sista punkten så skulle omfördelning av resurser och lärare kunna åstadkomma mycket. Det borde vara meriterande och välbetalt att jobba på skolor där olika typer av utmaningar gör att resultaten är dåliga. Genom att satsa stort på dessa skolor med skolutvecklingsprojekt och exakt den personal som behövs kan vi lära mycket, åstadkomma mycket och vinna oerhört mycket. Den eftersträvade vinsten är rent mänsklig; att det ger en positiv ekonomisk utveckling är bara en biprodukt. Om jag ändå ska nämna en åtgärd som den viktigaste så är det att det förs en sådan politik att ordet ”skolsegregation” inte längre behövs i vår vokabulär.  

 

Joakim Lindgren, lektor i pedagogik vid Umeåuniversitet

1) Ja, och först och främst är det givetvis ett problem eftersom det innebär att det svenska samhället dagligen sviker löftet om att alla barn ska ges lika möjligheter till en bra utbildning. Det är också ett problem mot bakgrund av att det finns resurser; samtidigt som likvärdigheten minskat de senaste årtiondena har Sverige som land blivit avsevärt rikare mätt i bland annat BNP per capita.

2) Att användningen och fördelningen av resurser sker utifrån en demokratisk logik och inte utifrån marknadens logik. I detta ligger också att jag tror att problem med likvärdigheten i skolan inte enbart är en skolfråga utan måste lösas via samhällsförändringar som skapar ett mer jämlikt samhälle.  

 

Jonas Ivarsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet

1) Ja absolut. Socioekonomisk bakgrund ska inte bestämma vilka som klarar sig bäst i det svenska skolsystemet.  

2) Sluta betrakta skolan som en marknad och låt staten återta ansvaret. 

 

Camilla Waltersson Grönvall (M), ledamot av riksdagens utbildningsutskott
 

1) För Moderaterna är det en självklarhet att alla barn och elever ska ha lika goda förutsättningar att klara skolan med framgång. Därför tar vi signaler som visar på en minskad likvärdighet på stort allvar. Att likvärdigheten minskar är ett problem.

2) En stor brist i Sverige är att de elever som är i absolut störst behov av våra skickligaste lärare inte får möta dem. Vi behöver därför locka fler av våra skickligaste lärare till de skolor som har de största utmaningarna. Dessutom behöver Sverige en nolltolerans mot dåliga skolor. En sådan nolltolerans skulle - bättre än idag - bidra till att rikta stöd, hjälp och resurser till de skolor som är i störst behov av det. En nolltolerans mot dåliga skolor markerar också att vi inte längre accepterar skolor som sviker sitt uppdrag och inte ger eleverna en likvärdig utbildning. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så vill Anna Ekström kopiera framgångslandet

Utbildning

Sverige har mycket att lära av Japan när det kommer till skola.
Det menar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström som imponeras över likvärdigheten i landets skolor.
– Jag gillar att man gör karriär som lärare genom att gå till skolor med större och större utmaningar, säger hon.

Annons
Annons

Föräldrarna: Skolan brister i stöd till barn med NPF

Elevhälsa

8 av 10 föräldrar till barn med NPF svarar i en ny undersökning att barnen inte får det stöd de behöver i skolan.
– Våra medlemmar larmar om att det går åt fel håll, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Annons

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

Rapport

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat. Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.

Två timmar mentorskap i veckan för nya lärare

Ny i yrket

Alla nya lärare i Mjölby kommun erbjuds ett gediget introduktionsprogram med två timmars avsatt tid för mentorskap varje vecka.

Annons
Annons

”Elever måste ta ansvar för studieron”

Ordning & reda

Skriv in i läroplanerna att elever ska visa respekt för sina lärare. Det förslår Skolkommissionen.
– Elever har ett ansvar att uppträda respektfullt mot lärare och för att anstränga sig för att skapa en god skolmiljö, säger Skolkommissionens yngsta ledamot Erik Blom.

Annons

Stora skillnader i lärarbrist mellan länen

Ojämlikt

Lärarbristen är fortsatt hög. Men de regionala skillnaderna är stora.
– Huvudmännen gör väldigt olika insatser, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Kommuner kritiseras: För dåliga på att locka lärare

Rapport

Kommunerna behöver bli bättre på att locka till sig behöriga och erfarna lärare på skolor med stora behov. Det visar en ny rapport av Skolinspektionen.

Miljardsatsning ska göra skolan mer jämlik

Utsatta skolor

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor.
– Detta är någonting vi verkligen behöver, säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Så stöttar du särskilt begåvade elever

Webb-tv

Särskilt begåvade elever har hög inlärningsförmåga och mår bra av utmaningar men det är inte ovanligt att de har svårt att klara skolan, för att de vill passa in eller för att de tappat lusten att lära.
– Sverige är ett u-land när det gäller att stötta de här eleverna, säger läraren och specialpedagogen Mona Liljedahl.

”Valfriheten ger lärarna makt”

Debatt

”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommentera

Kritik mot programmering på matten

Digitalisering

Programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte, befarar Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö.
– Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre, menar hon.

Formativ bedömning bra för elever men svårt för lärare

Forskning

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien

Nationella prov

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Debatt

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. 

Kommentera

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Nationella prov

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

”Detta grundar sig i ett systemfel”

Nationella prov

Debatten om att de nationella proven inte håller internationell standard har fått stort medhåll bland många av landets lärare.
Svante Tideman, vice ordförande för LR, kräver en förändring.
– Uppenbarligen är det inte är tillräckligt bra. Det här håller inte, säger han.

Mer än var tionde skola bryter mot NP-reglerna

Fusk

De allra flesta skolor hanterar de nationella proven på rätt sätt, visar Skolinspektionens oanmälda granskning.
Men på 15 procent av skolorna förekommer brister i hanteringen.

Kravet: Satsa en miljard på NPF-lyft

Satsa på en nationell utbildning för lärare och annan skolpersonal om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden kräver, tillsammans med en rad andra organisationer, att regeringen avsätter en NPF-miljard i höstens budget.

Regeringen föreslår obligatorisk prao

SYV

Regeringen vill återinföra obligatorisk prao i årskurs 8 och 9.
– Det kan bli bra men det gäller att se till att det blir en kvalitativ prao, säger vägledaren Lena Hartvigsson.

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Särskilt stöd

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

”Omöjligt att smörja lärare”

Mutor

Diskussionen om mutor går i skolavslutningstider medan elever delar ut glasskålar och delikatesskorgar till sina lärare.
– Det behöver inte vara olagligt för att vara olämpligt, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Hur kan vi vända på utvecklingen för lärarprofessionen?

Blogg

Menar man allvar med professionerna i skolan måste man våga släppa taget och ge dem reellt inflytande över kvaliteten i sin yrkesutövning, över vad som krävs för att bli lärare, lärarutbildningarna och fortbildningsstrukturer. Det skriver Per Kornhall i sin blogg.

M-förslaget: Filialer till populära skolor

Politik

Satsa på filialer till eftertraktade skolor i socioekonomiskt missgynnade förorter, för att locka elever från hela staden. Det föreslår Moderaterna i Stockholm.

­

Utredaren: Inför legitimation för yrkeslärare

Behörighet

Lärare i yrkesämnen ska omfattas av legitimationskravet. Det föreslår regeringens utredare Björn Åstrand.
Modersmålslärare ska däremot även fortsättningsvis vara undantagna kravet.

Avslutning i kyrkan ämne för forskning

Forskning

Varje år dyker den upp som en objuden gäst: debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Nu vill forskaren Viktor Aldrin ersätta åsikterna i ämnet med fakta – om åsikterna.

Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

Nyanlända

Mer lovskola, nationellt bedömningsstöd och inga fler F. Det är några av förslagen i utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
– Positivt överlag men det finns risker, säger Josefin Nilsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bra resultat när elever får lära elever

Metod

Läraren Amra Dzindo jobbar aktivt med lärosättet ”Barn lär barn”.
En metod som utgår från att elever i år 6 lär elever i lägre årskurser, och det har visat sig ge goda resultat.
– När eleverna förklarar för varandra förstår de själva bättre, säger hon.

”Ha ett riktigt skönt sommarlov, alla geniala och galna lärare”

Debatt

”Nu träder Sveriges lärare snart in i en välförtjänt viloperiod för att återhämta sig och jag vill önska alla kollegor runt om i landet en lång och glad sommar. Kom tillbaka starka och rustade inför höstterminen till världens viktigaste yrke så vi kan fortsätta att forma framtiden”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Syv

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Snabbspår för nyanlända lärare

Hinder på vägen i snabbspåret

Nyanlända

Genom snabbspåret för nyanlända lärare tar deltagarna ett första steg mot ett jobb som lärare i sitt nya land.
Men återstoden av vägen kan se väldigt olika ut – en del har målet inom räckhåll, för andra är vägen betydligt längre.
På Stockholms univer­sitet gör man det man kan för att lotsa de nyanlända lärarna hela vägen mot målet.

Språket placerar deltagarna i ”tomrummet”

Nyanlända

Många är nöjda med snabbspåret, säger Gunilla Oredsson Blomberg, samordnare för snabbspåret vid Stockholms universitet.
– Men syftet med satsningen är att få fler legitimerade lärare. Om bara några få når hela vägen fram kan man inte säga att satsningen varit lyckad.
Nu försöker man fylla ”tomrummet” som uppstått efter kursen.

Prisregn över Skolvärlden

Inom loppet av två veckor har Skolvärlden fått ta emot två prestigefyllda priser för sitt innehåll.
– Det är jättekul att våra artiklar och vårt arbete uppskattas. Det gör att vår ambition att skapa ännu bättre innehåll för svenska lärare och syvare fortsätter att växa, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Minimalt intresse för betyg i fjärde klass

Betyg

Endast tolv skolor har anmält intresse till att testa betyg i fyran. Betygsforskaren Alli Klapp är inte förvånad.
– Det behövs snarare fler utbildade lärare och fler specialpedagoger, inte mer betyg, säger hon.

Han tar över SPSM

Särskilt stöd

Fredrik Malmberg presenteras idag som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Ungefär hälften av landets skolor är otillräckliga när det kommer till särskilt stöd, säger han.

Lärarna vädjar om böcker på Facebook

Läromedel

Pengarna till läromedel räckte inte på skolan. Då gick lärarna ut på Facebook och vädjade bland kollegor att skänka böcker till dem.
– Vi har fått många reaktioner. Väldigt många känner igen sig, säger läraren Marie Persson.

Skolan med 25 elever och 25 olika lösningar

Särskilt stöd

På Pusselbitens skola har man lyckats skräddarsy verksamheten efter varje elevs behov.
– Vi kan tänka lite utanför boxen, säger Navid Ghannad, skolans ordförande.

UKÄ: Därför hoppar fler av utbildningen

Lärarutbildningen

Sverige behöver fler lärare. Men med fler platser på lärarutbildningen följer lägre betygsnivå på de antagna, och fler avhopp, enligt UKÄ:s nya årsrapport.

Här blir lärarna starkare med gemensam fortbildning

Ämnesfortbildning

För sällan eller kanske inte alls. En majoritet av lärarna får för lite ämnesfortbildning. I nordvästra Skåne går några kommuner mot strömmen – och arrangerar gemensamma studiedagar. 

”Ge lärare samma villkor att sätta rättvisa betyg”

"Snällbetyg"

Relationen mellan NP-resultat och betyg fortsätter väcka debatt. Gymnasieläraren Anna-Catherine Ernehall menar att innan man kan diskutera rättvisa och likvärdiga betyg måste man se till att lärare ges likvärdiga förutsättningar för arbetet med de nationella proven.

Heltidsmentorer frigör lärare: Fått nytändning

Arbetsmiljö

På Enskede gårds gymnasium i Stockholm får lärarna vara lärare, tack vare införandet av separata mentorer.
– Jag hinner ägna mig åt mina ämnen och mina elevers kunskapsutveckling, säger läraren Anna Graan.

Ha koll på lagen – och slipp oron för att bli anmäld

Våga vara lärare

Med bättre koll på juridiken slipper lärare onödig oro. Maria Refors Legge utbildar studenter på lärarutbildningen och tycker att alla lärare borde kunna lagen bättre – för sin egen skull.

”De som kommer hit sent har det tuffast”

Nyanlända elever

Resultatgapet mellan inrikes och utrikes födda elever har ökat drastiskt sedan 2008. En orsak är att de invandrade eleverna är äldre.
– Jag tror att vi måste våga prioritera och fundera på om vi använder tiden på bästa sätt, säger Ebba Östlin som utreder åtgärder för elever som kommit sent till Sverige.

Striden om de religiösa friskolorna

Religiösa friskolor

I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Drygt 70 av dem är religiösa. Det är om dem skoldebatten nu är som hetast.

”Svenska modellen är ovanlig i Europa”

Religiösa skolor

I bland annat Finland och Tyskland väljer föräldrarna religionsämne till sina barn utifrån sin egen religionstillhörighet.
– Det finns en gemensam läroplan som gäller för alla. Men den färgas av respektive bekännelse, säger universitetslektor Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås.

Lärares löneutveckling över snittet för 2017

Lärarlöner

Lärarnas löneutveckling de senaste tre månaderna ligger högre än snittökningen i landet.
– Den statliga insatsen är bra, men det krävs mer av de som i dagsläget är huvudmän, säger LR:s Åsa Fahlén.

Fyra krav som gör lärmiljön bättre

Lärmiljöer

Den typiska skolbyggnaden motarbetar skolans målsättningar, enligt arkitekten Anna Törnquist, som jobbat med lärmiljöer sedan 70-talet.

Fler nyanlända byter skola för att lära sig bättre svenska

Nyanlända

Byt skola och lär dig svenska bättre och fortare.
Så resonerar flera nyanlända elever i Blekinge som väljer skola utifrån var de tror att de har bäst chans att lära sig språket.

Så hjälper du elever med talrädsla

Talrädsla

Ta det i små, små steg under trygga förhållanden, ge eleverna konkreta verktyg och träna lyssnarna. Det är några saker du kan göra för att hjälpa talrädda elever, säger läraren Daniel Sundin. 
En sak ska du absolut inte göra: Låta eleven slippa undan.

Bästa läraren: Man kan inte tävla i lärarskap

Lärarpris

Mellanstadieläraren Joakim Björkman började lärarutbildningen som fyrtioåring – nu är han bäst i Sverige, eller kanske hela världen. I alla fall om Skolvärlden får tro 4A som nominerade honom till Lilla Aktuellts pris ”Min lärare” 2017. 

Så ska elever lära sig att granska källor

Källkritik

Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.
Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.                      

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons