Annons
Foto: Simon Bergström

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Publicerad 10 januari 2017

Relaterat

Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas? Skolvärlden ställde frågan till tio personer i skolans värld.

1) Är det ett problem att likvärdigheten minskar i svensk skola (som Pisa hävdar)?

2) Vilken är den viktigaste åtgärden för att öka likvärdigheten i skolan?

 

Marianne Dovemark, professor i pedagogik vid Göteborg universitet

1) Det är ett stort problem att likvärdigheten minskar. Vi ser idag att skolor saluför sig utifrån specifika kännetecken. Skolor skapar sina egna varumärken där fokus läggs på det unika. Detta gör att vi får homogena skolor, ’är du på ett visst vis passar du på den skolan, är du på ett annat vis passar du på en annan’. Barn och unga med olika socialt och kulturellt kapital hindras att mötas helt enkelt.

2) Slopa det fria skolvalet och systemet med friskolor.

 

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott

1) Det är ett stort problem. Likvärdigheten har gått från att varit en svensk paradgren till att minska så pass mycket att den svenska skolan nu Sverige är sämre än genomsnittet i OECD på att kompensera för elevers olika hemförhållanden. Det är anmärkningsvärt – och ett resultat av en politik som inte prioriterat att skapa en större jämlikhet i skolsystemet.

2) Det finns många frågor som är viktiga, men i grunden handlar det om att fördela resurser jämlikt. Det betyder mer resurser till de skolor och elever som behöver det mest. Vi tar nu ett större statligt ansvar för finansieringen genom att vikta flera statsbidrag socioekonomiskt, staten tecknar avtal och genomför aktiva insatser på de skolor som har allra tuffast förutsättningar, vi investerar i höjda lärarlöner i utsatta områden. Om bara några månader kommer Skolkommissionens slutförslag om hur vi på systemnivå kan göra förändringar får en mer jämlik skola, också där är frågorna om finansiering centrala.

 

Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola

1) Det är ett stort problem med minskad likvärdighet. Det betyder att föräldrars utbildningsbakgrund och familjers sociala, ekonomiska och kulturella kapital får allt större betydelse för hur elever presterar i skolan. Skolan förstärker den sociala reproduktionen av ojämlika villkor och skapar ökade skillnader i livschanser för den unga befolkningen i Sverige.

2) Pisa föreslår själv en rad åtgärder som utifrån internationella exempel kan bidra till ökad likvärdighet. Den viktigaste är att minska kamrateffekter genom kvotering av elever så att det blir socialt heterogena klasser/skolor istället för socialt homogena. En annan mer förbisedd didaktisk åtgärd är att öka förekomsten av kollaborativa lärandesituationer i skolan och minska betydelsen av läxläsning hemma (läxor ska vara till för att repetera befintliga kunskaper).

 

Eva Lundgren, undervisningsråd Skolverket

1) Enligt Pisas sätt att mäta har likvärdigheten i Sverige försämrats på de flesta områdena. Bland annat har spridningen mellan elever och betydelsen av elevernas familjebakgrund, samt betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. Detta är självklart bekymmersamt. Det svenska skolsystemet bygger på principen att det inte ska spela någon roll vad eleven har med sig hemifrån eller vilken skola han/hon går på. Alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan och skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag som ska utjämna för elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Pisa visar också exempel på flera länder som både förbättrat kunskapsresultaten och samtidigt ökat likvärdigheten. Sverige tillhör tyvärr inte de länderna. 

Det är inte helt enkelt att mäta likvärdighet

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte är helt enkelt att mäta likvärdighet och PISA mäter likvärdighet i naturvetenskap mellan åren 2006 - 2015 (detta för att naturvetenskap är huvudområde i Pisa 2015). Pisas data behöver kompletteras med svensk data, framförallt när det gäller skolsegregation, som mäter skillnader i skolors elevsammansättning oberoende av resultat på Pisa-provet, och mellanskolvariation, det vill säga skillnader i resultat mellan skolor, i synnerhet när vi ska jämföra oss med andra länder. Sverige och de nordiska länderna får alltid relativt låga mått på skolsegregation och mellanskolvariation på grund av senare skolstart än många andra länder. Således går de flesta 15-åringar i norden fortfarande i grundskolan, medan de går i gymnasiet i många andra länder. Samtidigt ger Pisas likvärdighetsindikatorer ett mer stabilt mått över tid jämfört med nationella prov och betyg. 

2) Utifrån det skolmarknadssystem vi har är det oerhört viktigt att huvudmännen fördelar resurser där de bäst behövs på både skol- och elevnivå. Staten kan bidra med statsbidrag till huvudmän och skolor, men det är huvudmännen som ansvarar för att administrera bidragen där de bäst behövs för att bidra till ökad likvärdighet. I vissa kommuner har skolor slagits samman för att motverka segregation, vilket kan vara en lösning. Nu väntar vi på Skolkommissionens slutbetänkande som kommer innehålla rekommendationer kring hur det fria skolvalet kan regleras för att öka likvärdigheten. 

 

Petra Angervall, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet

1) Med utgångspunkt i ett rättviseperspektiv ja. Frågan är komplex. Inom den pedagogiska forskningen står det klart att social bakgrund, utbildningsnivå har betydelse för hur barn klarar skolan. Den miljö barn växer upp i har alltså stor betydelse för hur väl de lyckas i skolan. Skolan har ett uppdrag att kompensera för detta.

2) Motivation, intressen samt prestationer påverkas också av utbildningssystemets karaktär. I sammanhållna system, där likvärdig utbildning ges för alla, påverkas alla barns ”lärande” positivt. Differentiering, segregering och individualisering påverkar alla barns lärande negativt. Dessutom kan skolans ”sammanhållning” påverka strukturella skillnader i samhället i stort (inte minst gällande språk, arbetsmarknad, etc.).

 

Christer Nylander (L), vice ordförande riksdagens utbildningsutskott

1) Jag tycker att varje elev ska få så stora möjligheter som möjligt att nå sin fulla potential. Därför är det viktigt för mig att likvärdigheten inte minskar. Skolans kompensatoriska kraft ska vara stark. Vi måste lyckas förbättra resultaten för alla grupper.

2) Tydligt kunskapsfokus, skickliga lärare och att man stöd sätts in så tidigt som möjligt för dem som behöver det.

 

Anneli Dyrvold, forskare i matematikdidaktik vid Umeå universitet

1) Ja. Det är ett problem både för individen och för samhället. För individen, på grund av att denne ges sämre möjligheter att nå goda skolresultat beroende på faktorer som hen inte, eller i väldigt låg utsträckning, kan påverka (såsom socialgrupp och vilken skola hen går i). För samhället, på grund av att vi riskerar att gå miste om stora bedrifter som kommande generationer kan åstadkomma. Elever som med rätt stöd kan åstadkomma mycket kan i stället få uppleva skolmisslyckanden, något som kan bli till hinder på många olika sätt. 

Omfördelning av resurser och lärare skulle kunna åstadkomma mycket

2) Jag kan ge exempel på några åtgärder som jag är övertygad om är viktiga men jag kan inte ange en som ’den viktigaste’. Om man utgår från det Pisa mätt så handlar det om vilken socioekonomisk bakgrund man kommer från, om man har utländsk bakgrund samt vilken skola man går i. Avseende de första två punkterna så är en viktig åtgärd att skolan kan kompensera för det stöd som eleven av olika orsaker inte får hemifrån. Det kan vara med läxhjälp, men även genom att eleven oavsett bakgrund bemöts med en förväntan om att hen kan utvecklas och lära. När det gäller den sista punkten så skulle omfördelning av resurser och lärare kunna åstadkomma mycket. Det borde vara meriterande och välbetalt att jobba på skolor där olika typer av utmaningar gör att resultaten är dåliga. Genom att satsa stort på dessa skolor med skolutvecklingsprojekt och exakt den personal som behövs kan vi lära mycket, åstadkomma mycket och vinna oerhört mycket. Den eftersträvade vinsten är rent mänsklig; att det ger en positiv ekonomisk utveckling är bara en biprodukt. Om jag ändå ska nämna en åtgärd som den viktigaste så är det att det förs en sådan politik att ordet ”skolsegregation” inte längre behövs i vår vokabulär.  

 

Joakim Lindgren, lektor i pedagogik vid Umeåuniversitet

1) Ja, och först och främst är det givetvis ett problem eftersom det innebär att det svenska samhället dagligen sviker löftet om att alla barn ska ges lika möjligheter till en bra utbildning. Det är också ett problem mot bakgrund av att det finns resurser; samtidigt som likvärdigheten minskat de senaste årtiondena har Sverige som land blivit avsevärt rikare mätt i bland annat BNP per capita.

2) Att användningen och fördelningen av resurser sker utifrån en demokratisk logik och inte utifrån marknadens logik. I detta ligger också att jag tror att problem med likvärdigheten i skolan inte enbart är en skolfråga utan måste lösas via samhällsförändringar som skapar ett mer jämlikt samhälle.  

 

Jonas Ivarsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet

1) Ja absolut. Socioekonomisk bakgrund ska inte bestämma vilka som klarar sig bäst i det svenska skolsystemet.  

2) Sluta betrakta skolan som en marknad och låt staten återta ansvaret. 

 

Camilla Waltersson Grönvall (M), ledamot av riksdagens utbildningsutskott
 

1) För Moderaterna är det en självklarhet att alla barn och elever ska ha lika goda förutsättningar att klara skolan med framgång. Därför tar vi signaler som visar på en minskad likvärdighet på stort allvar. Att likvärdigheten minskar är ett problem.

2) En stor brist i Sverige är att de elever som är i absolut störst behov av våra skickligaste lärare inte får möta dem. Vi behöver därför locka fler av våra skickligaste lärare till de skolor som har de största utmaningarna. Dessutom behöver Sverige en nolltolerans mot dåliga skolor. En sådan nolltolerans skulle - bättre än idag - bidra till att rikta stöd, hjälp och resurser till de skolor som är i störst behov av det. En nolltolerans mot dåliga skolor markerar också att vi inte längre accepterar skolor som sviker sitt uppdrag och inte ger eleverna en likvärdig utbildning. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: ”Jag är trött på den negativa bilden av yrket”

Läraryrket målas ofta upp som krispräglat och det är nästan alltid problemen som lyfts fram. Det anser läraren Maria Wiman, som vill se en mer nyanserad offentlig debatt där flera röster får höras.
– Jag och mina kollegor känner inte igen oss i den bild som målas upp, säger hon.

Annons
Annons

Ny lönestatistik: ”Inte konstigt att lärare tjänar mer än rektor”

Lön

Lärarlönerna kommer ikapp och till och med går om skolledarnas löner, visar ny lönestatistik.
– Att några förstelärare tjänar mer än biträdande rektorer är inget konstigt, säger Magnus Blixt, tidigare lärare och numera rektor.

Annons

Krisläge för studenter – tvingas vänta ett år på praktikplats

VFU

Bristen på praktikplatser för blivande lärare är stor nationellt, men extra stor på vissa håll. På Campus Helsingborg får ett 30-tal lärarstudenter inte några praktikveckor och tvingas vänta i ett helt år.

De tände hoppet för barnens skolgång

Stöd

För två år sedan var det ingen som trodde på idén med ett skolresurscentrum i den fattiga rumänska byn Valsa Seaca. Nu köar barnen för att få plats.

Annons
Annons

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons