Annons

Del 3: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Publicerad 28 december 2017

Relaterat

Del 3 Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
Skolvärlden ställde frågorna till Skolinspektionens generaldirektör, en minister, en yrkeslärare och andra personer i skolans värld. Här är deras svar.

Jonas Nilsson, förstelärare på Stordammens skola i Uppsala

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag anser att den fördjupade debatten om lärares arbetstid och belastning varit viktigast under året. Önskan om mindre administration inom yrket har i vissa kommuner lett till förenklad dokumentation och prat om effektivare arbetssätt. Syftet torde vara att lärare som upplever stress ska ges större marginaler och därmed hinna utföra en mer kvalitativ undervisning för att höja elevresultaten inom skolan. Det är nu viktigt att inte undervisningstiden utökas istället, för då tillkommer per automatik mångt fler andra arbetstimmar än de byråkratiska som skalas bort; planering, feedback och bedömning trollas inte fram ur intet, utan den ”lättade” bördan riskerar i så fall att blir en minusaffär för oss lärare. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?     
– I nästan alla mina artiklar återkommer jag till det jag saknar mest inom skolans värld; kompetensöverföring mellan kollegor. Under 2018 vill jag därför att skickliga lärare på allvar tar steget fram och visar upp goda metoder för ledarskap, undervisning och bedömning så att andra kan anamma dem. Allt för många lärare behåller sina styrkor för sig själva, vilket knappast gynnar eleverna i grannklassrummet. Så till alla skolchefer och rektorer runt om i landet: se till att lärare, som år efter år får sina klasser att blomstra, ges utrymme och mandat att dela med sig av sina kunskaper. Det är självklart inom andra organisationer och borde vara självklart även här.

 

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag tycker att #metoo-rörelsen har varit något av det viktigaste som hänt under 2018. Det är viktigt att fortsätta att prata om ämnet och att vi alla tar signaler i skolan på största allvar. Alla elever har rätt till en trygg skolgång utan kränkningar och trakasserier.
Det är också mycket glädjande att flera internationella kunskapsmätningar nu visar på att svenska elevers kunskapsresultat tycks vända i positiv riktning. Under 2017 kom resultaten från PIRLS och ICCS. Och under 2016 kom PISA och TIMSS Advanced – även de med positiva tendenser.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar att vi lyckas hejda lärarbristen och att vi får se en vändning i sökmönstret till lärarutbildningen. Vi vet att lärare är oerhört betydelsefulla. Av undervisningsrelaterade faktorer är läraren den enskilt viktigaste faktorn för elevers studieresultat. Jag önskar att alla elever får en utbildning av god kvalitet. Att fler elever får möta utbildade lärare och få chansen att utvecklas och lära så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.

 

Uwe Müller, yrkeslärare, fordonsteknik

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– När jag började på Särgymnasiet 2016 var det en ny värld för mig. Nu ser jag hur viktigt det är att vi har en skola som kan ta hand om elever som har utvecklingsstörningar på olika nivåer. Att kunna se hur dessa elever utvecklas när man arbetar med dem. Det är en mycket resurskrävande verksamhet, men det är mycket viktigt att den finns kvar. Vi gör en mycket viktig insats när vi försöker att anpassa särgymnasieelever till vårt samhällssystem. Jag är stolt och glad att kunna jobba inom särgymnasiet och hoppas att man från politikerhåll inser hur viktig den delen av skolsystemet är för vårt samhälle.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar mig att våra politiker börjar förstå att vi har en stor lärarbrist i vårt land. Att det är mycket viktigt att läraryrket får en rejäl uppvärdering och att politikerna arbetar med att skapa förutsättningar för att alla lärare skall bli behöriga och skall ha legitimation. Vi behöver ett skolsystem som är av hög kvalitet och inte så söndersplittrad med olika system som man vill starta.

 

John Steinberg, fil dr i pedagogik och författare

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Den svenska skolan är, i motsats till så gott som samtliga skolsystem i världen, mer relationsstyrd än regelstyrd. Relationer är centrala i frågan hur väl skolan fungerar som arbetsplats. Metoo-rörelsen är något som tog fart under hösten 2017 och kanske det som kan, på sikt, påverka värdegrundsarbete, relationer och bemötande allra mest. Det är en av de viktigaste händelserna under 2017. Det som kan påverka relationer mot större respekt, givande och tagande och samförstånd är det som har störst potential för att främja en skolmiljö som underlättar äkta möten, öppen dialog och nyfikenhet att söka kunskaper och förståelse. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Under 2018 må skolpolitiker och lärare förstå att lojaliteten ska ligga hos eleverna mer än hos läroplanen och styrdokumenten. Visst ska läroplanen ge riktlinjer, men viktigast är mötet mellan pedagog och barn/ungdom. Där hittar man rätt nivå, magin och äkthet. Med hopp och tilltro (och lämpliga studiestrategier) klarar man också kursen. Flummigt? Nej, det är det som de bästa pedagoger alltid har gjort. Må skolpolitiker lita på och underlätta för lärare att ha äkta möten med sina elever. Det är ”mötet” som ska vara i centrum, snarare än hundratals detaljrika mål.

 

Anne-Marie Körling, lärare och tidigare läsambassadör

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Läslyftet! Ingen fråga är så viktig som att elever får lära sig att läsa och att de kan fortsätta att läsa. Genom läslyftet har jag kommit i kontakt med engagerade lärare som vill och kan utveckla läsundervisningen så att den blir tillgänglig för alla elever i klassrummet. Hand i hand med Läslyftet är skolbiblioteket i fokus. Textsamtal och medvetenhet om hur vi kan tänka, lära och uppleva text betyder också att skolan har ett rikt och nyanserat utbud att utforska. Det handlar om att ge varje elev möjlighet att läsa för att tänka, kommunicera och för att lära. Glädjande nog visar PIRLS att vi tillsammans vänder utvecklingen vilket betyder att vi kan fortsätta att göra skillnad genom arbetet i skolan.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att skolan vågar och tar möjligheten att berätta om skolans inre arbete. Vi behöver stärka lärares och elevers röster om vad som sker av lärande i skolan. Det är så lätt att fångas i brist och ur den förklara allt det som inte hanns med. Det bidrar till stress. Undervisningen och elevernas lärande är uppdragets kärna. Lärare behöver tid för planering av undervisningen och tid för efterarbete och analys av det arbete som ägt rum. Det möjliggör utveckling av undervisningen. 
Och jag önskar mer tid för varje elev att läsa i skolan. Gärna en hel timme! Att de får läsa det de vill och att de får läsa för att de är intresserade samt medveten högläsning som ger eleverna litteratur de ännu inte kan läsa på egen hand.  

 

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag tror det viktigaste som har hänt svensk skola är de samtal som uppstått efter #Metoo-rörelsen. Det har förändrat hur vi samtalar och ser på sexuella trakasserier i samhället och det ger såklart efterdyningar i skolans värld och jag tror vi ännu inte sett slutet på #Metoo. Sen är jag glad att läskunskaperna ökade så mycket i senaste PIRLS, det är en stor seger för alla lärare som har kämpat hårt och eleverna som har ansträngt sig. Det viktigaste på mitt område är att vi äntligen ser ett trendbrott när det kommer till läraryrket. Allt fler lärare väljer också att stanna kvar i skolan och allt fler vill utbilda sig till lärare och lärarlönerna ökar kraftigt för första gången på flera år. Det är viktigt för att stärka läraryrkets attraktivitet på arbetsmarknaden,  

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Först och främst att skolan och våra lärare får arbetsro samt att eleverna får en trygg och bra skolgång. Eftersom det är ett valår 2018 så hoppas jag också på att alla vi som är politiker klarar av att föra ett vuxet samtal om skolan och inte gör skolan till en arena för partipolitisk strid. Sen hoppas jag såklart att så många som möjligt väljer att utbilda sig till lärare.

Nu är det din tur att tycka till. Hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Klicka här för att delta i enkäten.

Här kan du läsa del 1del 2, del 4del 5 och del 6 av årsenkäten.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons