Stor enkät: Så vill Skolsverige stärka elevhälsan

Sara Svanlund, 2:e vice ordförande Lärarnas Riksförbund

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Stärk och öronmärk resurser till elevhälsan. Tydligare styrning från staten. Garanterad lägstanivå av resurser inom skolornas elevhälsa.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Brister i likvärdighet gör elevhälsan ojämlik.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Högre personaltäthet, bättre arbetsmiljö och rimligare arbetsbörda skapar bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Bättre möjligheter till kompetensutveckling. Inom glesbygden är det en utmaning att bygga en organisation som skapar attraktiva tjänster.

* * *

Susann Magnusson, ordförande för Riksföreningen för skolsköterskor

Vad har du för förhoppningar på utredningen?

– Mer elevhälsopersonal där behoven är störst. Miniminivå som specificerar antal elever för en heltidstjänst. I dag uttrycker skollagen det för luddigt. Bättre möjligheter för fler sjuksköterskor att specialistutbildas och mer kunskap hos skol-personal om psykisk ohälsa.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Brister i likvärdighet och jämlikhet. Många barn skickas runt mellan olika vårdinstanser, den första linjens psykiska vård är otillräcklig, och har svårt att rekrytera. Gäller även BUP. I glesbygd har unga svårt att nå en ungdomsmottagning. Dåliga kunskaper om psykisk hälsa.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Skolor måste kunna erbjuda heltidstjänster och skolsköterskor ska i mindre omfattning behöva arbeta på  flera skolor. Högre löner samt goda möjligheter till kompetensutveckling och handledning.

* * *

Ebba Kock, ordförande för Sveriges Elevkårer

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– En tydlig definition av ”tillgänglig elevhälsa” enligt skollagen. Ett tydliggörande av hur rektorn ska styra elevhälsan samt hur elevhälsan och den övriga skol-organisationen ska samverka. Enklare och snabbare process för att utreda och tillgodose elevers rätt till särskilt stöd. 

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Dålig tillgänglighet till skolsköterska, kurator och psykolog. Bristen på personal gör att det främjande och förebyggande arbetet nedprioriteras. Det är särskilt allvarligt eftersom den psykiska ohälsan hos unga ökar.  Styrningen av arbetet är dålig. Ofta styrs den från den övriga skolan i stället för att elev-hälso-personalen samverkar med lärare och annan skolpersonal.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Styrningen från skolhuvudman och rektor viktig för att jobben som lärare och i elevhälsan ska vara attraktiva. Det måste finnas tid och resurser för att göra ett bra jobb. Viktigt att elevhälsan är prioriterad och inte en verksamhet som man bara satsar på när det finns tid och pengar.

* * *

Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att den säkerställer elevhälsans bemanning så att den har möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med tidiga insatser. Att den lyfter betydelsen av team-arbete mellan skolsköterska, psykolog, kurator, specialpedagog, logoped och arbetsterapeut och en stor utbildningssatsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Att den fasta bemanningen av elevhälsopersonal på skolan är för låg, och att det gör att den inte träffar eleverna tillräckligt. Kunskapen om neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar brister.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Tydligare kvalitetsmål. Högre bemanning vilket gör det möjligt att arbeta långsiktigt och inte bara lösa det mest akuta. Huvudmännen måste bli bättre på tillgängliga lärmiljöer för alla elever, och förstå vikten av att arbeta med universell utformning av skolorna.

* * *

Josef Milerad, ordförande för Svenska skolläkarföreningen, docent och universitetslektor

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att den leder till en bättre helhetssyn inom skolan och elevhälsan, så att det tas större hänsyn till medicinska och psykologiska faktorer som spelar stor roll för att eleven ska trivas och ha goda förutsättningar att lära.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Att elevhälsan inte i tillräckligt hög omfattning är kunskapsstyrd och baserar åtgärder och kontroller utifrån vad som bevisligen gagnar elevernas hälsa, välbefinnande och lärande. Allt för ofta utgår åtgärder från rektorernas eller skolchefernas subjektiva åsikter. Det blir ojämlikt och ineffektivt.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Större möjligheter att arbeta och utveckla verksamheten utifrån sin yrkesprofession utan att bli detaljstyrd av chefer som saknar rätt kunskaper. Oerhört viktigt att ge professionen fria händer att lösa problem och möjligheter att göra skillnad utifrån sin yrkeskompetens.

* * *

Josefine Johansson, professionsstrateg, Akademikerfacket SSR

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Precisering av vad skollagens formulering ”tillgång till”  elevhälsans olika professioner betyder mer exakt. Förtydligande av elevhälsans uppdrag för att motverka problematisk frånvaro. Förtydligande av hur elevhälsan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande på organisatorisk nivå för att elever ska nå kunskapsmålen.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Precisering av vad skollagens formulering ”tillgång till”  elevhälsans olika professioner betyder mer exakt. Förtydligande av elevhälsans uppdrag för att motverka problematisk frånvaro. Förtydligande av hur elevhälsan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande på organisatorisk nivå för att elever ska nå kunskapsmålen.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Jag har ingen information om att skolor skulle ha svårt att rekrytera och behålla kuratorer. Att se över löneläget är en sak eftersom skolkuratorer har fått stå tillbaka när många kommuner har svårt att rekrytera till socialtjänsten. Att underlätta nätverk mellan skolkuratorer är viktigt i både storstad och glesbyggd eftersom kuratorn ofta är ensam i sin profession på skolan. 

* * *

Johanna Jaara Åstrand ordförande Lärarförbundet

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Skärpning av lagstiftningen så att huvudmännen avsätter tillräckliga resurser för elevhälsa. Att skollagens formulering om krav på ”specialpedagogisk kompetens” ändras till krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare. Att elevhälsan får en tydligare inriktning mot stöd i den pedagogiska verksamheten och inte domineras av ett medicinskt perspektiv.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Elevhälsan brister i likvärdighet och jämlikhet. Förutsättningar för att arbeta systematiskt, förebyggande och hälsofrämjande saknas ofta. Samarbetet mellan lärare och elevhälsopersonal kan fungera dåligt på många skolor. I praktiken arbetar elevhälsan mest med problem som redan uppstått. Ofta är tillgången till elevhälsa på skolor otillräcklig. Vanligt att det saknas psykologkompetens, och när det finns arbetar den inte med förebyggande utan mer med akuta åtgärder.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Regering och riksdag  bör se till att de särskilda satsningar för att utbilda fler speciallärare och specialpedagoger som beslutats får genomslag, till exempel genom att förbättra förutsättningar för studiefinansiering och bättre möjligheter att kombinera studier med arbete.

* * *

Elinor Schad, vice ordförande för Psykologförbundet och fil dr i pedagogisk psykologi

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Att det blir obligatoriskt för skolor att ha en skolpsykolog på plats, och att den max ansvarar för 500 elever. Hårdare styrning  från staten för att komma tillrätta med bristerna i likvärdighet inom elevhälsan. Det måste bli tydligare vad skolans ska ha elevhälsan till och att den ska utgå från både elevernas och lärarnas behov.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Terminologin inom elevhälsan är för medicinsk vilket skapar förvirring och otydlighet. Skolan och elevhälsan behöver ett nytt gemensamt språkbruk som anknyter till läroplanen. Istället för att som idag tala så mycket om förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande kan det till exempel istället formuleras som ”skolutveckling utifrån läroplanen” och ”vardagsarbete utifrån skolans behov”. Exempel på skolutveckling utifrån läroplanen är arbete med fokus på ”värden och normer”, ”kunskaper”, eller ”elevernas ansvar och inflytande”.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Erbjuda goda möjligheter till specialistutbildning, för skolpsykologer inom pedagogisk psykologi. Tydliga lednings- och kvalitetssystem för att ge rätt förutsättningar. Bra elevhälsochefer från en av yrkesgrupperna i elevhälsan.

* * *

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– Alla skolor ska kunna erbjuda en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa enligt uppdraget i skollagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Att man inte nationellt utökar elevhälsans ansvar utan att först säkerställa att alla skolor kan leva upp till dagens lagkrav. Att man fortsätter på Skolkommissonens betänkande som är en bra start mot en mer likvärdig skola/elevhälsa. Ett nytt nationellt resursfördelningssystem i enlighet med Skolkommissionens förslag. Staten måste tillsammans med landets huvudmän arbeta fram en strategi för kompetensförsörjning inom skolan/elevhälsan. En nationell plan för hur elevhälsan bättre ska kunna samverka med primärvården.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Bristen på likvärdighet. Många huvudmän/skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav på grund av bristande resurstillförsel och för att det saknas rätt kompetenser.  Idag är det nästan omöjligt att till exempel rekrytera en skolläkare.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

– Bättre möjligheter till utbildning för elevhälsans kompetenser.

* * *

Jennie Gustafsson, ordförande för SVEA

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

– På kort sikt en öronmärkning av mer pengar till elevhälsan. Långsiktigt behövs en utredning som ser över en statlig finansiering och att man reformerar skolpengen för att utgå mer från faktiska behov än dagens per-capita-system. Det sätts en minimum nivå av elevhälsoteamets personalstyrka. Maxtak för antal elever per skolkurator, skolpsykolog och skolsköterska.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

– Den ökade psykiska ohälsan är en stor utmaning. Vården är överlag inte anpassad efter behov, elevhälsan är inget undantag. Skolan är generellt en plats där man accepterar och normaliserar kränkningar och trakasserier på ett sätt som inte görs på andra arbetsplatser. Det är dessutom den fysiska plats där det sker flest fall av sexuella trakasserier och kränkningar. Det här är en stor utmaning för elevhälsan, som idag inte klarar att arbeta främjande för en trygg arbetsmiljö. Här har givetvis hela skolans personal ett ansvar att ta eleverna på allvar och aldrig acceptera någon form av kränkning och trakasseri.

– Ett problem är att elevhälsan fysiska plats många gånger är felplacerad, eller att tiderna när man kan gå dit är väldigt begränsade.

– Vi upplever att många elever gärna vill vända sig till elevhälsan, men gör det inte för att de inte har tid med en. Elevhälsa har idag inte de resurser som krävs för att arbeta främjande, utan måste lägga ner de resurser de har på akuta fall.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

​​​​​​​– Det måste ges mer pengar till elevhälsan, men det är också viktigt att finansieringen är långsiktig så att man vet att det går att anställa ny personal.

– De måste också inse att en god elevhälsa är mycket viktigt för hela skolan. Elever måste må bra för att lyckas, så det är jätteviktigt att eleverna mår bra. Både för skolresultaten, men också för att rädda en ungdomsgeneration där den psykiska ohälsan breder ut sig. Det är också viktigt med en bra elevhälsa så att lärarna kan vara lärare, och inte outbildade psykologer. De måste också se skolan som en arbetsplats också för eleverna, och ta samma ansvar för deras arbetsmiljö som för arbetstagare på skolan.

– Det är viktigt att personalstyrkan i elevhälsan är tillräckligt stor för att kunna matcha elevernas behov, annars blir arbetsmiljön för personalen ohållbar.

* * *

Agneta Söder, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet

Vad har du för förhoppningar på utredningen? 

​​​​​​​– Mer krav på kunskap om autism i skolan. Till exempel behövs det speciallärare med inriktning mot autism. Idag ingår det 15 poäng autism i utbildningen till specialpedagog och -lärare men det är otillräckligt. Tydligare krav på samverkan med aktörer som kan autism för att skolan bättre ska bemöta och undervisa elever med funktionsnedsättningen. Tydlighet om vad som är tillräcklig bemanning inom elevhälsan och med rätt kompetenser utifrån skolans behov.

Vad ser du för utmaningar och problem med dagens elevhälsa?

​​​​​​​– Brister i likvärdighet och jämlikhet. Elever med autism kan om de ha tur ha en elevhälsa med rätt kompetens men andra kan hamna på en skola utan kunskaper. Det kan orsaka att elever på en skola utan den nödvändiga autismkompetensen inte kan nå kunskapsmålen eller i värsta fall inte ens klarar av att vistas i skolan.

– Elevhälsan på skolorna är inte tillgänglig i tillräckligt hög grad vare sig för elever eller lärare. Lagändringarna om extra anpassningar och särskilt stöd till elever har inte fungerat i praktiken. Ofta hamnar det på lärarna att göra extra anpassningar i klassrummet när de skulle behöva särskilt stöd.

– Stora brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och brist på speciallärare. Brist på helhetssyn och universella lösningar i hela skolmiljön vilket är avgörande för elever med autism. Skolans och elevhälsans arbete är inte jämställt. Flickor får generellt sämre stöd än pojkar. Elevhälsan är inte alltid del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Hur kan skolor och huvudmän bli bättre på att rekrytera och behålla personal i elevhälsan?

​​​​​​​– Elevhälsans sammansättning och tillräcklig bemanning bör spegla skolans elevunderlag vilket skapar förutsättningar att göra ett bra jobb. På vissa skolor kan det behövas socionomer. I vårt fall ser vi ett behov av att anställa arbetsterapeuter som komplement till specialpedagoger och speciallärare men också logopeder och fysioterapeuter.