Annons

Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Publicerad 23 februari 2017

Relaterat

Paddan är fullmatad med verktyg för att hjälpa lärarna i klassrummet.
Här är listan, som Skoldatateket i Stockholm har tagit fram, på några av de viktigaste digitala verktygen som kan stötta, motivera och kompensera i undervisningen.

1: VISUALISERANDE

"Många elever tycker att de förstår bättre om de kan se saker i 3D. Det kan handla om att vrida och vända på DNA-spiraler eller se sin teckning ”få liv". Utvecklingen av den här typen av appar är på stark frammarsch. Teknik som tidigare har varit dyr och otillgänglig blir mer och mer prisvärd och enkel att använda."
Appar: Quiver, AnimateAnything, Animal 4D+

2: LÄSA MED ÖRONEN

"Inlästa läromedel, inläst skönlitteratur och tillgång till talsyntes är bra för de elever som har svårt att ta till sig tryckt text. Här är det viktigt att tänka på vilket syfte man har med lästräningen. Handlar det om lästräning eller om kunskapsinhämtning?"
Appar: Legimus, Inläsningstjänst, IntoWords, Skolstil2

3: ALTERNATIVT BERÄTTANDE

"I läroplanen står det på ett flertal ställen att ord, ljud och bild ska samspela i skapandet av texter så egentligen är ordet ”alternativt” i rubriken inte helt relevant. Vi behöver ge eleverna möjlighet att visa sin kunskap på fler sätt än enbart genom text. Här är det bara fantasin som sätter gränserna. Det går att visa kunskap genom serier, filmer, ljudinspelningar, skapandet av egna böcker, att låta en ”avatar”/alterego vara ens ”berättar-jag” eller animera ett gosedjur. Eleverna kan med fördel använda pratbubblor och tankebubblor för att stötta metakognition – ett sätt att sätta sig in i vad någon annan säger eller tänker. Nya möjligheter fylls på allt eftersom ny teknik skapas."
Appar: BookCreator, Keynote, Prezi, Tellagami, Plotagon, Explain Everything, iMovieVideoscribe, Puppet Pals, Sock Puppets

4: SPELA IN LJUDFILER OCH DIKTERA TEXT

"Att spela in ljudfiler är ett bra sätt att avlasta arbetsminnet då eleverna slipper skriva och lyssna samtidigt vid genomgångar. Som pedagog kan man gärna säga till sina elever att det går bra att spela in lektionen så att de inte behöver fråga och på så sätt känna sig utpekade. Vid inlämningar av läxor och andra uppgifter kan det också vara bra att låta eleverna spela in ljudfiler och lämna in dessa. Det går även att producera skriven text via rösten om det är svårt att få ner sina tankar på pappret. Detta görs enklast via paddans egen dikteringsfunktion som aktiveras i inställningarna."
Appar/inställningar: bokmärken i Legimus, AudioNote, tangentbordets dikteringsfunktion

Gör alla elever delaktiga genom att använda appar som direkt i realtid kan ge feedback.

5: ANPASSAD STAVNINGSKONTROLL OCH RÄTTSTAVNING

"Vanliga ordbehandlingsprogram klarar oftast inte att rätta de fel man gör som elev med läs-och skrivsvårigheter. Dessutom upplever många att Ipadens autokorrigering är besvärande och sällan ersätter med det ord man tänkte skriva. Oribi Writer är Ipadens motsvarighet till Stava Rex och är en avancerad rättstavningsapp som även kan läsa upp orden, ge exempelmeningar och sätta in orden i en kontext."
Appar: Oribi Writer

6: TID, STRUKTUR OCH PLANERING

"Kalendrar, påminnelser och samlandet av dokument på ett ställe hjälper till att hålla ordning och är avgörande för att vissa elever ska kunna utföra sitt skolarbete eller hitta till lektionerna. Detta är bra för alla elever (och pedagoger)."

6A. VISUALISERA TID

"Om man vill slippa frågan "hur långt är det kvar" så kan man använda verktyg/appar för att visualisera tid. I Time Timer "krymper" tiden och många upplever det mer konkret när man ser hur mycket eller lite tid man har kvar. När Ipaden fungerar som tidshjälpmedel så är funktionen "dubbla fönster" smart att använda eftersom man då kan jobba med andra saker samtidigt som man ser hur tiden tickar ned."
Appar: Timstock, Time Timer

6B. TANKEKARTOR

"Användandet av tankekartor är ett utmärkt sätt att strukturera skolarbeten, samla sina tankar, ha som stöd vid en redovisning eller gemensamt starta upp ett arbetsområde. Många jobbar med tankekartor på papper vilket är bra, men att jobba med digitala tankekartor har flera fördelar. Det är lättare att flytta "bubblor", koppla ihop redan existerande tankar med nya och att lägga till bilder, länkar eller ljudfiler som minnesstöd. I en Ipad kan man även enkelt använda sig av den inbyggda dikteringsfunktionen och/eller emojisymboler om man tycker att det är knepigt att själv skriva sin text."
Appar: Popplet, Simple mind Pro+, Inspiration

6C. KALENDRAR OCH PÅMINNELSER

"Kalender- och påminnelseappar finns det många att välja på och här är det viktigt att eleven får möjlighet att testa olika. Fundera till exempel över om bildstöd eller färgkodning är något eleven blir hjälpt av eller om möjligheten att dela kalendern med andra är det som är viktigast. Att hitta kognitivt stöd som håller över tid är av stor vikt och får eleverna struktur på sin vardag ökar chanserna att de når en känsla av självständighet och en tillfredsställelse i att själva ha ”koll på läget”."
Appar: Niki Agenda, Skolfoto XL

7: BLANDA DIGITALT OCH ANALOGT OCH ANVÄNDA KROPPEN

"Om man har ”myror i baken” så kan det hjälpa att använda IKT för att skapa rörelse kring skolans aktiviteter.
Via QR-koder eller ”aurasmas” kan man till exempel göra interaktiva tipspromenader. I andra appar kan man jobba med händerna framför paddan och se aktiviteten på skärmen, till exempel programmera en liten figur att gå framåt med ”skumgummipluttar”.
På frammarsch är olika mätinstrument inom NO som man sedan kan jobba med digitalt, såsom vattenanalyser eller värmekameror. På detta sätt kan man ”röra sig” i en graf eller förändra värdena med kroppen."
Appar: Scan, QR-Reader for iPad, Aurasma, Tangram for Osmo, Osmo coding

8: SKAPA DELAKTIGHET

"Gör alla elever delaktiga genom att använda appar som direkt i realtid kan ge feedback och samla in svar. Det finns kostnadsfria webbresurser som kan användas för att skapa interaktiva frågesporter eller skapa snabba omröstningar. Att variera undervisningen och kanske lägga in ett tävlingsmoment i läxförhöret bidrar ofta till ökad arbetsglädje hos eleverna. Som lärare kan du även snabbt få feedback på hur din undervisning har fungerat."
Appar/webbresurser: Kahoot, Mentimeter, Plickers Padlet

9: FONOLOGISK MEDVETENHET

"SBU-rapporten ”Dyslexi hos barn och ungdomar” lyfter fram att det i forskning finns stöd för metoder som tränar fonologisk medvetenhet. Det finns många studier som visar på ett samband mellan språklig medvetenhet, där fonologisk medvetenhet är en stor del, och god läs- och skrivförmåga. Apparna vi föreslår här stöttar den fonologiska medvetenheten dels genom att man får skriva med ljudning där bokstävernas namn kopplas ihop med bokstävernas ljud (fonem), dels genom olika rim- och ordlekar enligt Bornholmsmodellen."
Appar: Bornholmslek, Skolstil2, IntoWords

10: BILDSTÖD

"Det finns appar för AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) som kan användas för personer som inte har något tal eller har svårt för att tala. Det talade språket underlättas eller ersätts med hjälp av olika bildsymboler. Att använda bildstöd kan även vara en hjälp till kommunikation och språkinlärning i mötet med nyanlända elever."
Appar: Svenska Avaz, Widgit Go

11: SKAPA EGET MATERIAL

"Om man som pedagog inte hittar den sortens app man vill jobba med (man kanske jobbar med modersmålsundervisning i något litet språk eller med ett tema som saknar material) så kan man skapa egna övningar med inslag av egna bilder (om man är noggrann med upphovsrätten) och egeninspelat tal. Det kan vara smart att dela med sig till kollegor för att spara arbetstid och uppmuntra till kollegialt lärande."
Appar: Memoria, Bitsboard

12: SLÅ UPP, FÖRKLARA OCH ÖVERSÄTTA

"De allra flesta är överens om att modern teknik fyller ett syfte inom denna kategori. Att ha tekniken nära till hands när man behöver slå upp ett ord, översätta en text eller räkna ut något ger ett stort pedagogiskt mervärde eftersom man slipper fastna i detaljer när man läser eller jobbar med en uppgift. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv så är det bra om verktygen/ apparna har uppläsningsfunktion, bildstöd eller möjligheten att tala in text."
Appar: Google translate, SAOL, NE, MyScript Calculator

13: SPARA OCH DELA

"Det är bra att ha en plan för var man ska spara sina elevers arbeten (eller sina egna) och även hur man delar med sig av material till exempelvis föräldrar eller kollegor. Det finns tyvärr inga enkla lösningar på detta och man måste vara noga med PUL (personuppgiftslagen). Får man snurr på det hela (och har alla avtal på plats) så underlättar det enormt att spara i "moln- tjänster" eftersom man aldrig behöver "glömma sin läxa" eller kånka runt på tunga dokumenthögar. När det gäller val av appar så är det smart att undersöka var man kan exportera sina böcker/ lmer/bilder. De appar som kan exportera till Ipadens "kamerarulle"/bilder är de som fungerar bäst att både dela och jobba vidare med."
Appar/molntjänster: OneDrive, Google Drive, iCloud

14: OCR-BEHANDLING (TILLGÄNGLIGGÖRA TEXT)

"Bilder och vissa PDF-filer är inte möjliga att läsa med talsyntes. Dessa kan ”OCR-behandlas” för att göra dem läsbara och redigerbara. Via OCR-omvandling kan även talsyntesen läsa upp text som man fotar själv (skyltar, matsedel, instruktioner etc.)."
Appar: IntoWords, Prizmo

15: TURTAGNING, GRUPPINDELNING OCH URVAL

"Att låta slumpen avgöra vem som blir utvald eller slumpvis fördela eleverna i mindre grupper kan vara både lustfyllt och tidsbesparande. Det finns också appar som underlättar vid turtagning och som kan användas då flera elever exempelvis ska samsas om en Ipad. Med hjälp av den här sortens appar kan tjat och argumentation begränsas och läraren kan i förväg förbereda aktiviteter eller mallar i apparna som sedan kan återanvändas. Även andra saker än namn kan givetvis slumpas fram, kanske ett engagerande sätt att välja en gemensam lek till rasten eller en högläsningsbok."
Appar/inställningar: Decide Now, Teacher's Pick, Tempo Tim

TÄNK PÅ DET HÄR!

"Det som är bra att ha i åtanke är att planera för elevernas olikheter redan från början så att anpassningar inte behöver bli kostsamma eller att eleverna tappar självförtroendet. Det är i mötet med miljön som behoven uppstår. Så kan vi skapa en lärandemiljö som passar många har vi vunnit mycket. Det är viktigt att erbjuda alternativa sätt att dels visa, dels ta till sig kunskap, gärna med så många sinnen inblandade som möjligt (multimodalitet)."

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen

Hjärnforskning

Nya resultat från hjärnforskare kan hjälpa lärare att utveckla undervisningen – och bidra till en likvärdig skola. Men det är långt mellan laboratorium och klassrum.

Annons
Annons

Tunga instanser kritiserar läsa-skriva-räkna-garantin

Tidiga insatser

”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Annons

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons