Annons

Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Publicerad 23 februari 2017

Relaterat

Paddan är fullmatad med verktyg för att hjälpa lärarna i klassrummet.
Här är listan, som Skoldatateket i Stockholm har tagit fram, på några av de viktigaste digitala verktygen som kan stötta, motivera och kompensera i undervisningen.

1: VISUALISERANDE

"Många elever tycker att de förstår bättre om de kan se saker i 3D. Det kan handla om att vrida och vända på DNA-spiraler eller se sin teckning ”få liv". Utvecklingen av den här typen av appar är på stark frammarsch. Teknik som tidigare har varit dyr och otillgänglig blir mer och mer prisvärd och enkel att använda."
Appar: Quiver, AnimateAnything, Animal 4D+

2: LÄSA MED ÖRONEN

"Inlästa läromedel, inläst skönlitteratur och tillgång till talsyntes är bra för de elever som har svårt att ta till sig tryckt text. Här är det viktigt att tänka på vilket syfte man har med lästräningen. Handlar det om lästräning eller om kunskapsinhämtning?"
Appar: Legimus, Inläsningstjänst, IntoWords, Skolstil2

3: ALTERNATIVT BERÄTTANDE

"I läroplanen står det på ett flertal ställen att ord, ljud och bild ska samspela i skapandet av texter så egentligen är ordet ”alternativt” i rubriken inte helt relevant. Vi behöver ge eleverna möjlighet att visa sin kunskap på fler sätt än enbart genom text. Här är det bara fantasin som sätter gränserna. Det går att visa kunskap genom serier, filmer, ljudinspelningar, skapandet av egna böcker, att låta en ”avatar”/alterego vara ens ”berättar-jag” eller animera ett gosedjur. Eleverna kan med fördel använda pratbubblor och tankebubblor för att stötta metakognition – ett sätt att sätta sig in i vad någon annan säger eller tänker. Nya möjligheter fylls på allt eftersom ny teknik skapas."
Appar: BookCreator, Keynote, Prezi, Tellagami, Plotagon, Explain Everything, iMovieVideoscribe, Puppet Pals, Sock Puppets

4: SPELA IN LJUDFILER OCH DIKTERA TEXT

"Att spela in ljudfiler är ett bra sätt att avlasta arbetsminnet då eleverna slipper skriva och lyssna samtidigt vid genomgångar. Som pedagog kan man gärna säga till sina elever att det går bra att spela in lektionen så att de inte behöver fråga och på så sätt känna sig utpekade. Vid inlämningar av läxor och andra uppgifter kan det också vara bra att låta eleverna spela in ljudfiler och lämna in dessa. Det går även att producera skriven text via rösten om det är svårt att få ner sina tankar på pappret. Detta görs enklast via paddans egen dikteringsfunktion som aktiveras i inställningarna."
Appar/inställningar: bokmärken i Legimus, AudioNote, tangentbordets dikteringsfunktion

Gör alla elever delaktiga genom att använda appar som direkt i realtid kan ge feedback.

5: ANPASSAD STAVNINGSKONTROLL OCH RÄTTSTAVNING

"Vanliga ordbehandlingsprogram klarar oftast inte att rätta de fel man gör som elev med läs-och skrivsvårigheter. Dessutom upplever många att Ipadens autokorrigering är besvärande och sällan ersätter med det ord man tänkte skriva. Oribi Writer är Ipadens motsvarighet till Stava Rex och är en avancerad rättstavningsapp som även kan läsa upp orden, ge exempelmeningar och sätta in orden i en kontext."
Appar: Oribi Writer

6: TID, STRUKTUR OCH PLANERING

"Kalendrar, påminnelser och samlandet av dokument på ett ställe hjälper till att hålla ordning och är avgörande för att vissa elever ska kunna utföra sitt skolarbete eller hitta till lektionerna. Detta är bra för alla elever (och pedagoger)."

6A. VISUALISERA TID

"Om man vill slippa frågan "hur långt är det kvar" så kan man använda verktyg/appar för att visualisera tid. I Time Timer "krymper" tiden och många upplever det mer konkret när man ser hur mycket eller lite tid man har kvar. När Ipaden fungerar som tidshjälpmedel så är funktionen "dubbla fönster" smart att använda eftersom man då kan jobba med andra saker samtidigt som man ser hur tiden tickar ned."
Appar: Timstock, Time Timer

6B. TANKEKARTOR

"Användandet av tankekartor är ett utmärkt sätt att strukturera skolarbeten, samla sina tankar, ha som stöd vid en redovisning eller gemensamt starta upp ett arbetsområde. Många jobbar med tankekartor på papper vilket är bra, men att jobba med digitala tankekartor har flera fördelar. Det är lättare att flytta "bubblor", koppla ihop redan existerande tankar med nya och att lägga till bilder, länkar eller ljudfiler som minnesstöd. I en Ipad kan man även enkelt använda sig av den inbyggda dikteringsfunktionen och/eller emojisymboler om man tycker att det är knepigt att själv skriva sin text."
Appar: Popplet, Simple mind Pro+, Inspiration

6C. KALENDRAR OCH PÅMINNELSER

"Kalender- och påminnelseappar finns det många att välja på och här är det viktigt att eleven får möjlighet att testa olika. Fundera till exempel över om bildstöd eller färgkodning är något eleven blir hjälpt av eller om möjligheten att dela kalendern med andra är det som är viktigast. Att hitta kognitivt stöd som håller över tid är av stor vikt och får eleverna struktur på sin vardag ökar chanserna att de når en känsla av självständighet och en tillfredsställelse i att själva ha ”koll på läget”."
Appar: Niki Agenda, Skolfoto XL

7: BLANDA DIGITALT OCH ANALOGT OCH ANVÄNDA KROPPEN

"Om man har ”myror i baken” så kan det hjälpa att använda IKT för att skapa rörelse kring skolans aktiviteter.
Via QR-koder eller ”aurasmas” kan man till exempel göra interaktiva tipspromenader. I andra appar kan man jobba med händerna framför paddan och se aktiviteten på skärmen, till exempel programmera en liten figur att gå framåt med ”skumgummipluttar”.
På frammarsch är olika mätinstrument inom NO som man sedan kan jobba med digitalt, såsom vattenanalyser eller värmekameror. På detta sätt kan man ”röra sig” i en graf eller förändra värdena med kroppen."
Appar: Scan, QR-Reader for iPad, Aurasma, Tangram for Osmo, Osmo coding

8: SKAPA DELAKTIGHET

"Gör alla elever delaktiga genom att använda appar som direkt i realtid kan ge feedback och samla in svar. Det finns kostnadsfria webbresurser som kan användas för att skapa interaktiva frågesporter eller skapa snabba omröstningar. Att variera undervisningen och kanske lägga in ett tävlingsmoment i läxförhöret bidrar ofta till ökad arbetsglädje hos eleverna. Som lärare kan du även snabbt få feedback på hur din undervisning har fungerat."
Appar/webbresurser: Kahoot, Mentimeter, Plickers Padlet

9: FONOLOGISK MEDVETENHET

"SBU-rapporten ”Dyslexi hos barn och ungdomar” lyfter fram att det i forskning finns stöd för metoder som tränar fonologisk medvetenhet. Det finns många studier som visar på ett samband mellan språklig medvetenhet, där fonologisk medvetenhet är en stor del, och god läs- och skrivförmåga. Apparna vi föreslår här stöttar den fonologiska medvetenheten dels genom att man får skriva med ljudning där bokstävernas namn kopplas ihop med bokstävernas ljud (fonem), dels genom olika rim- och ordlekar enligt Bornholmsmodellen."
Appar: Bornholmslek, Skolstil2, IntoWords

10: BILDSTÖD

"Det finns appar för AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) som kan användas för personer som inte har något tal eller har svårt för att tala. Det talade språket underlättas eller ersätts med hjälp av olika bildsymboler. Att använda bildstöd kan även vara en hjälp till kommunikation och språkinlärning i mötet med nyanlända elever."
Appar: Svenska Avaz, Widgit Go

11: SKAPA EGET MATERIAL

"Om man som pedagog inte hittar den sortens app man vill jobba med (man kanske jobbar med modersmålsundervisning i något litet språk eller med ett tema som saknar material) så kan man skapa egna övningar med inslag av egna bilder (om man är noggrann med upphovsrätten) och egeninspelat tal. Det kan vara smart att dela med sig till kollegor för att spara arbetstid och uppmuntra till kollegialt lärande."
Appar: Memoria, Bitsboard

12: SLÅ UPP, FÖRKLARA OCH ÖVERSÄTTA

"De allra flesta är överens om att modern teknik fyller ett syfte inom denna kategori. Att ha tekniken nära till hands när man behöver slå upp ett ord, översätta en text eller räkna ut något ger ett stort pedagogiskt mervärde eftersom man slipper fastna i detaljer när man läser eller jobbar med en uppgift. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv så är det bra om verktygen/ apparna har uppläsningsfunktion, bildstöd eller möjligheten att tala in text."
Appar: Google translate, SAOL, NE, MyScript Calculator

13: SPARA OCH DELA

"Det är bra att ha en plan för var man ska spara sina elevers arbeten (eller sina egna) och även hur man delar med sig av material till exempelvis föräldrar eller kollegor. Det finns tyvärr inga enkla lösningar på detta och man måste vara noga med PUL (personuppgiftslagen). Får man snurr på det hela (och har alla avtal på plats) så underlättar det enormt att spara i "moln- tjänster" eftersom man aldrig behöver "glömma sin läxa" eller kånka runt på tunga dokumenthögar. När det gäller val av appar så är det smart att undersöka var man kan exportera sina böcker/ lmer/bilder. De appar som kan exportera till Ipadens "kamerarulle"/bilder är de som fungerar bäst att både dela och jobba vidare med."
Appar/molntjänster: OneDrive, Google Drive, iCloud

14: OCR-BEHANDLING (TILLGÄNGLIGGÖRA TEXT)

"Bilder och vissa PDF-filer är inte möjliga att läsa med talsyntes. Dessa kan ”OCR-behandlas” för att göra dem läsbara och redigerbara. Via OCR-omvandling kan även talsyntesen läsa upp text som man fotar själv (skyltar, matsedel, instruktioner etc.)."
Appar: IntoWords, Prizmo

15: TURTAGNING, GRUPPINDELNING OCH URVAL

"Att låta slumpen avgöra vem som blir utvald eller slumpvis fördela eleverna i mindre grupper kan vara både lustfyllt och tidsbesparande. Det finns också appar som underlättar vid turtagning och som kan användas då flera elever exempelvis ska samsas om en Ipad. Med hjälp av den här sortens appar kan tjat och argumentation begränsas och läraren kan i förväg förbereda aktiviteter eller mallar i apparna som sedan kan återanvändas. Även andra saker än namn kan givetvis slumpas fram, kanske ett engagerande sätt att välja en gemensam lek till rasten eller en högläsningsbok."
Appar/inställningar: Decide Now, Teacher's Pick, Tempo Tim

TÄNK PÅ DET HÄR!

"Det som är bra att ha i åtanke är att planera för elevernas olikheter redan från början så att anpassningar inte behöver bli kostsamma eller att eleverna tappar självförtroendet. Det är i mötet med miljön som behoven uppstår. Så kan vi skapa en lärandemiljö som passar många har vi vunnit mycket. Det är viktigt att erbjuda alternativa sätt att dels visa, dels ta till sig kunskap, gärna med så många sinnen inblandade som möjligt (multimodalitet)."

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Ny rapport

Örebro har sedan 2009 fördelat resurserna för att stötta de skolor som har störst behov.
– Det är ganska självklart, säger kommunalrådet Jessica Ekerbring (S).
Men en ny rapport från LR visar att det synsättet är ovanligt bland landets kommuner.

Annons
Annons
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.