Annons

Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Publicerad 23 februari 2017

Relaterat

Paddan är fullmatad med verktyg för att hjälpa lärarna i klassrummet.
Här är listan, som Skoldatateket i Stockholm har tagit fram, på några av de viktigaste digitala verktygen som kan stötta, motivera och kompensera i undervisningen.

1: VISUALISERANDE

"Många elever tycker att de förstår bättre om de kan se saker i 3D. Det kan handla om att vrida och vända på DNA-spiraler eller se sin teckning ”få liv". Utvecklingen av den här typen av appar är på stark frammarsch. Teknik som tidigare har varit dyr och otillgänglig blir mer och mer prisvärd och enkel att använda."
Appar: Quiver, AnimateAnything, Animal 4D+

2: LÄSA MED ÖRONEN

"Inlästa läromedel, inläst skönlitteratur och tillgång till talsyntes är bra för de elever som har svårt att ta till sig tryckt text. Här är det viktigt att tänka på vilket syfte man har med lästräningen. Handlar det om lästräning eller om kunskapsinhämtning?"
Appar: Legimus, Inläsningstjänst, IntoWords, Skolstil2

3: ALTERNATIVT BERÄTTANDE

"I läroplanen står det på ett flertal ställen att ord, ljud och bild ska samspela i skapandet av texter så egentligen är ordet ”alternativt” i rubriken inte helt relevant. Vi behöver ge eleverna möjlighet att visa sin kunskap på fler sätt än enbart genom text. Här är det bara fantasin som sätter gränserna. Det går att visa kunskap genom serier, filmer, ljudinspelningar, skapandet av egna böcker, att låta en ”avatar”/alterego vara ens ”berättar-jag” eller animera ett gosedjur. Eleverna kan med fördel använda pratbubblor och tankebubblor för att stötta metakognition – ett sätt att sätta sig in i vad någon annan säger eller tänker. Nya möjligheter fylls på allt eftersom ny teknik skapas."
Appar: BookCreator, Keynote, Prezi, Tellagami, Plotagon, Explain Everything, iMovieVideoscribe, Puppet Pals, Sock Puppets

4: SPELA IN LJUDFILER OCH DIKTERA TEXT

"Att spela in ljudfiler är ett bra sätt att avlasta arbetsminnet då eleverna slipper skriva och lyssna samtidigt vid genomgångar. Som pedagog kan man gärna säga till sina elever att det går bra att spela in lektionen så att de inte behöver fråga och på så sätt känna sig utpekade. Vid inlämningar av läxor och andra uppgifter kan det också vara bra att låta eleverna spela in ljudfiler och lämna in dessa. Det går även att producera skriven text via rösten om det är svårt att få ner sina tankar på pappret. Detta görs enklast via paddans egen dikteringsfunktion som aktiveras i inställningarna."
Appar/inställningar: bokmärken i Legimus, AudioNote, tangentbordets dikteringsfunktion

Gör alla elever delaktiga genom att använda appar som direkt i realtid kan ge feedback.

5: ANPASSAD STAVNINGSKONTROLL OCH RÄTTSTAVNING

"Vanliga ordbehandlingsprogram klarar oftast inte att rätta de fel man gör som elev med läs-och skrivsvårigheter. Dessutom upplever många att Ipadens autokorrigering är besvärande och sällan ersätter med det ord man tänkte skriva. Oribi Writer är Ipadens motsvarighet till Stava Rex och är en avancerad rättstavningsapp som även kan läsa upp orden, ge exempelmeningar och sätta in orden i en kontext."
Appar: Oribi Writer

6: TID, STRUKTUR OCH PLANERING

"Kalendrar, påminnelser och samlandet av dokument på ett ställe hjälper till att hålla ordning och är avgörande för att vissa elever ska kunna utföra sitt skolarbete eller hitta till lektionerna. Detta är bra för alla elever (och pedagoger)."

6A. VISUALISERA TID

"Om man vill slippa frågan "hur långt är det kvar" så kan man använda verktyg/appar för att visualisera tid. I Time Timer "krymper" tiden och många upplever det mer konkret när man ser hur mycket eller lite tid man har kvar. När Ipaden fungerar som tidshjälpmedel så är funktionen "dubbla fönster" smart att använda eftersom man då kan jobba med andra saker samtidigt som man ser hur tiden tickar ned."
Appar: Timstock, Time Timer

6B. TANKEKARTOR

"Användandet av tankekartor är ett utmärkt sätt att strukturera skolarbeten, samla sina tankar, ha som stöd vid en redovisning eller gemensamt starta upp ett arbetsområde. Många jobbar med tankekartor på papper vilket är bra, men att jobba med digitala tankekartor har flera fördelar. Det är lättare att flytta "bubblor", koppla ihop redan existerande tankar med nya och att lägga till bilder, länkar eller ljudfiler som minnesstöd. I en Ipad kan man även enkelt använda sig av den inbyggda dikteringsfunktionen och/eller emojisymboler om man tycker att det är knepigt att själv skriva sin text."
Appar: Popplet, Simple mind Pro+, Inspiration

6C. KALENDRAR OCH PÅMINNELSER

"Kalender- och påminnelseappar finns det många att välja på och här är det viktigt att eleven får möjlighet att testa olika. Fundera till exempel över om bildstöd eller färgkodning är något eleven blir hjälpt av eller om möjligheten att dela kalendern med andra är det som är viktigast. Att hitta kognitivt stöd som håller över tid är av stor vikt och får eleverna struktur på sin vardag ökar chanserna att de når en känsla av självständighet och en tillfredsställelse i att själva ha ”koll på läget”."
Appar: Niki Agenda, Skolfoto XL

7: BLANDA DIGITALT OCH ANALOGT OCH ANVÄNDA KROPPEN

"Om man har ”myror i baken” så kan det hjälpa att använda IKT för att skapa rörelse kring skolans aktiviteter.
Via QR-koder eller ”aurasmas” kan man till exempel göra interaktiva tipspromenader. I andra appar kan man jobba med händerna framför paddan och se aktiviteten på skärmen, till exempel programmera en liten figur att gå framåt med ”skumgummipluttar”.
På frammarsch är olika mätinstrument inom NO som man sedan kan jobba med digitalt, såsom vattenanalyser eller värmekameror. På detta sätt kan man ”röra sig” i en graf eller förändra värdena med kroppen."
Appar: Scan, QR-Reader for iPad, Aurasma, Tangram for Osmo, Osmo coding

8: SKAPA DELAKTIGHET

"Gör alla elever delaktiga genom att använda appar som direkt i realtid kan ge feedback och samla in svar. Det finns kostnadsfria webbresurser som kan användas för att skapa interaktiva frågesporter eller skapa snabba omröstningar. Att variera undervisningen och kanske lägga in ett tävlingsmoment i läxförhöret bidrar ofta till ökad arbetsglädje hos eleverna. Som lärare kan du även snabbt få feedback på hur din undervisning har fungerat."
Appar/webbresurser: Kahoot, Mentimeter, Plickers Padlet

9: FONOLOGISK MEDVETENHET

"SBU-rapporten ”Dyslexi hos barn och ungdomar” lyfter fram att det i forskning finns stöd för metoder som tränar fonologisk medvetenhet. Det finns många studier som visar på ett samband mellan språklig medvetenhet, där fonologisk medvetenhet är en stor del, och god läs- och skrivförmåga. Apparna vi föreslår här stöttar den fonologiska medvetenheten dels genom att man får skriva med ljudning där bokstävernas namn kopplas ihop med bokstävernas ljud (fonem), dels genom olika rim- och ordlekar enligt Bornholmsmodellen."
Appar: Bornholmslek, Skolstil2, IntoWords

10: BILDSTÖD

"Det finns appar för AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) som kan användas för personer som inte har något tal eller har svårt för att tala. Det talade språket underlättas eller ersätts med hjälp av olika bildsymboler. Att använda bildstöd kan även vara en hjälp till kommunikation och språkinlärning i mötet med nyanlända elever."
Appar: Svenska Avaz, Widgit Go

11: SKAPA EGET MATERIAL

"Om man som pedagog inte hittar den sortens app man vill jobba med (man kanske jobbar med modersmålsundervisning i något litet språk eller med ett tema som saknar material) så kan man skapa egna övningar med inslag av egna bilder (om man är noggrann med upphovsrätten) och egeninspelat tal. Det kan vara smart att dela med sig till kollegor för att spara arbetstid och uppmuntra till kollegialt lärande."
Appar: Memoria, Bitsboard

12: SLÅ UPP, FÖRKLARA OCH ÖVERSÄTTA

"De allra flesta är överens om att modern teknik fyller ett syfte inom denna kategori. Att ha tekniken nära till hands när man behöver slå upp ett ord, översätta en text eller räkna ut något ger ett stort pedagogiskt mervärde eftersom man slipper fastna i detaljer när man läser eller jobbar med en uppgift. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv så är det bra om verktygen/ apparna har uppläsningsfunktion, bildstöd eller möjligheten att tala in text."
Appar: Google translate, SAOL, NE, MyScript Calculator

13: SPARA OCH DELA

"Det är bra att ha en plan för var man ska spara sina elevers arbeten (eller sina egna) och även hur man delar med sig av material till exempelvis föräldrar eller kollegor. Det finns tyvärr inga enkla lösningar på detta och man måste vara noga med PUL (personuppgiftslagen). Får man snurr på det hela (och har alla avtal på plats) så underlättar det enormt att spara i "moln- tjänster" eftersom man aldrig behöver "glömma sin läxa" eller kånka runt på tunga dokumenthögar. När det gäller val av appar så är det smart att undersöka var man kan exportera sina böcker/ lmer/bilder. De appar som kan exportera till Ipadens "kamerarulle"/bilder är de som fungerar bäst att både dela och jobba vidare med."
Appar/molntjänster: OneDrive, Google Drive, iCloud

14: OCR-BEHANDLING (TILLGÄNGLIGGÖRA TEXT)

"Bilder och vissa PDF-filer är inte möjliga att läsa med talsyntes. Dessa kan ”OCR-behandlas” för att göra dem läsbara och redigerbara. Via OCR-omvandling kan även talsyntesen läsa upp text som man fotar själv (skyltar, matsedel, instruktioner etc.)."
Appar: IntoWords, Prizmo

15: TURTAGNING, GRUPPINDELNING OCH URVAL

"Att låta slumpen avgöra vem som blir utvald eller slumpvis fördela eleverna i mindre grupper kan vara både lustfyllt och tidsbesparande. Det finns också appar som underlättar vid turtagning och som kan användas då flera elever exempelvis ska samsas om en Ipad. Med hjälp av den här sortens appar kan tjat och argumentation begränsas och läraren kan i förväg förbereda aktiviteter eller mallar i apparna som sedan kan återanvändas. Även andra saker än namn kan givetvis slumpas fram, kanske ett engagerande sätt att välja en gemensam lek till rasten eller en högläsningsbok."
Appar/inställningar: Decide Now, Teacher's Pick, Tempo Tim

TÄNK PÅ DET HÄR!

"Det som är bra att ha i åtanke är att planera för elevernas olikheter redan från början så att anpassningar inte behöver bli kostsamma eller att eleverna tappar självförtroendet. Det är i mötet med miljön som behoven uppstår. Så kan vi skapa en lärandemiljö som passar många har vi vunnit mycket. Det är viktigt att erbjuda alternativa sätt att dels visa, dels ta till sig kunskap, gärna med så många sinnen inblandade som möjligt (multimodalitet)."

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Annons
Annons

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Annons
Annons

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Annons

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons