”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

I SOU 2019:4 Framtidsval- karriärvägledning för individ och samhälle föreslås ett paket med fem förslag som sammantaget ska leda till en stärkt studie- och yrkesvägledning. Att man sätter ned foten och vill ta ett krafttag kring denna oftast förbisedda men viktiga del av skolväsendet är mycket välkommet. Men som studie- och yrkesvägledare (syv/syvare) i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig när vi kommer till punkten som berör det föreslagna kunskapsområdet framtidsval på 80 timmar i högstadiet, som syv ska undervisa i.

Fler utbildade studie- och yrkesvägledare behövs, men finns ej

Redan i dag råder det brist på utbildade studie- och yrkesvägledare och cirka 475 extra syvare kommer att behövas enligt utredningen. Fler utbildningsplatser löser per automatik inte problemet med för få anställda syvare. Visst blir det fler som kommer in på utbildningen och som på sikt kommer att vara utbildade, men det dröjer och frågan är om det blir tillräckligt antal och om kommunerna kommer att anställa i den mån det behövs. Ingen kan heller veta om söktrycket kommer att bestå, då innehållet i syv-tjänsterna inom grundskolan förändras avsevärt.

Som syv måste man hålla sig á jour med vad som händer både på utbildnings- och arbetsmarknaden. Låses man upp på flera schemapositioner i veckan så minskar möjligheten att delta i fortbildning. Det blir en kvalitetsförsämring i den information vi ska förmedla. Samverkan med andra syvare lokalt och regionalt minskar också då gemensamma mötestider blir svåra att hitta.

Försämrad tillgänglighet och relation till elever

Som syv behöver vi vara tillgängliga och då framförallt i samband med tex. gymnasievalet och stundande praoperiod. Då går det inte att vara upplåst på ett antal schemapositioner i veckan för undervisning. Många av eleverna ”vaknar inte upp” på riktigt förrän valet verkligen står för dörren och många elever kräver två eller ännu fler samtal.  Om man undervisar i klass vecka efter vecka så är risken stor att man måste tillrättavisa vissa elever gång efter annan, vilket tär på den goda relation som man behöver ha i samtalen. Dessa elever är inte sällan de elever som man kan behöva träffa flera gånger. Som syv är man givetvis professionell i sitt bemötande, men för eleven kan relationen ha skurit sig. 

Vilka signaler sänder det till elever och vårdnadshavare att framtidsval är ett kunskapsområde, inte ämne, som saknar betyg och behörig lärare som undervisar, när detta på alla andra lektioner är viktigt? Att försöka motivera de elever som är omotiverade att närvara, delta och bidra till undervisning utan betyg kan säkerligen vara svårt även för en utbildad pedagog.

Studie- och yrkesvägledare är inte lärare

Det finns en överhängande risk att de syvare som inte önskar undervisa en stor del av sin tid, lämnar grundskolan. Risk finns också att om förslaget godkänns så genomförs det alltför snabbt, innan vi hunnit få ut alla nya ”extra” syvare på arbetsmarknaden, vilket i så fall kan leda till ökad arbetsbörda och/eller en mycket stor andel outbildade på syv-tjänsterna.

Likaså finns en risk att kommunerna inte ser i vilken ofantlig stor utsträckning som syv-tjänsterna måste utökas utan bara tillsätter ”lite” extra procent. Då får vi inte en kvalitativ vägledning, utan istället vägledare som går på knäna i bästa fall och blir sjukskrivna eller flyr yrket i värsta fall. Fler samarbeten mellan syv och lärare är välkomna.

Att vi syvare önskar få tid i klass när det behövs är självklart, men lösningen heter inte 80 timmar framtidsval där syv ensam ansvarar för planering och undervisning. Syv är inte lärare. Låt lärarna fokusera på det de är bäst på: undervisa – så fokuserar vi på det vi är bäst på: samtalet.

”Syv – hela skolans ansvar” har misslyckats på många håll. Att lägga framtidsval i syvs knä gör att studie- och yrkesvägledningen förstärks som enbart syvs ansvar. Att det sedan skrivs fram i olika ämnen och så vidare är bra men för att det ska få effekt så måste det vara oerhört tydligt och konkret, annars blir det enbart syvs ansvar (igen). Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar måste lyftas och förklaras både i lärarutbildningarna och i rektorsprogrammet.

Farhågorna som vi ser är många och det är inte oproblematiskt att syv föreslås få ansvaret för ett kunskapsområde á 80 timmar i högstadiet. Innan beslut tas behöver man noga överväga alternativen. Stärkt studie- och yrkesvägledning kan till exempel ske genom utökad gruppvägledning, stärkta samarbeten mellan syv och lärare, att göra studiebesök och dylikt obligatoriskt i undervisningen, att stärka syvs rätt till tid från ordinarie undervisning när det behövs (ej fasta schemapositioner) och obligatorisk studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar.

Att studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas är vi nog alla överens om. Men vi tror inte att förslaget om framtidsval, i den form det nu föreslås, är den rätta vägen för framtidens vägledning.

Studie- och yrkesvägledarna inom grundskolan, Uddevalla kommun