lektion

Endast var fjärde elev får den anpassning som behövs

Rapport

Stora brister i extra anpassningar

Skolinspektionen har granskat hur väl svenska skolor lever upp till kravet att anpassa undervisningen till elevens behov. Svaret: inte särskilt väl.

Granskningen i korthet
  • Arbetet med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
  • Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har
  • Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver
  • Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

Granskningen har fokuserat på årskurs 4 i 15 skolor spridda över landet. Tre skolor står sig väl, i de övriga tolv pekar Skolinspektionen ut utvecklingsområden eller brister.

Läs hela rapporten här (pdf)

Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan anpassa undervisningen efter elevens behov. Åtgärderna går under benämningen ”extra anpassningar” och ska inte förväxlas med särskilt stöd, som är mer omfattande och till för elever med större stödbehov.

Skolinspektionens granskning visar att flera skolor inte ens har klart för sig vad extra anpassningar egentligen är och att begreppet blandas ihop med särskilt stöd. Skolorna i granskningen lyckas bara identifiera de sammantagna behoven hos var tredje elev, och bara var fjärde elev får den anpassning som behövs. Flera skolor går direkt in på åtgärder utan att först analysera hur behovet ser ut.

Det är en lagändring från 2014 som ligger till grund för kravet på extra anpassningar. Syftet med den var bland annat att underlätta för lärarna att ge rätt stöd till rätt elev utan behov av åtgärdsplaner och annan dokumentation. I sin rapport drar Skolinspektionen slutsatsen att det inte satt sig ute i verksamheterna ännu.

– Vi ser att flera skolor i vår granskning ännu inte anpassat och tydliggjort sina arbetssätt efter den nya lagstiftningen. Det finns fortfarande oklarheter kring hur man kan arbeta med extra anpassningar i undervisningen på ett bra sätt, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Tre rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har deltagit i arbetet för att bidra med ett specialpedagogiskt perspektiv.

– Vi ser att det finns skolor som fortfarande söker efter ett arbetssätt som gör det möjligt att genomföra extra anpassningar med god kvalitet. Samtidigt har vi också mött skolor som arbetar på ett bra sätt så att alla elever får en likvärdig utbildning med rutiner som andra kan dra lärdom av, säger Anna Sjölander, rådgivare på SPSM.

Utmärkande för de skolor som lyckas väl är bra samarbete mellan pedagoger och elevhälsa.

– Vi har också kunnat se att skolorna som lyckas genomför anpassningarna på ett sätt så att de även om de riktar sig till enskilda elever också passar in i det pedagogiska arbetet och blir naturliga och hjälpsamma för hela gruppen. Ett exempel är att man har en tydlig och återkommande struktur i alla lektioner, berättar Anna Sjölander.

Skolinspektionens sammantagna bedömning är att de nya reglerna inte inneburit någon större förenkling av lärarnas arbete, eftersom reglerna om extra anpassningar inte har förtydligats tillräckligt på de granskade skolorna. Dokumentationsarbetet har däremot minskat.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm