Annons
Eva Dekany-Ström är danslärare på Kulturskolan i Södertälje. Foto: Magnus Glans

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Publicerad 22 februari 2017

Fakta

Bäst och sämst

Ladda ner och läs hela listan med andel behöriga lärare – kommun för kommun

Så gjordes undersökningen

Statistiken avser antal tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet i aktuellt ämne läsåret 2015/2016 åk 7–9. I statistiken ingår enbart kommuner (skolor med kommunal eller fristående huvudman) med tio lärare eller fler i respektive ämne.

Källa: Skolverket

Relaterat

På en del skolor och i vissa kommuner är de flesta lärare legitimerade och behöriga i de ämnen de undervisar i. 
I andra ytterst få, visar Skolvärldens granskning.

Det svenska skolväsendet blir allt mindre likvärdigt. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är i dag större i Sverige än i många jämförbara länder. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor ökar. Enligt Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, senior professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, har elevernas familjebakgrund fått en allt större betydelse för skolresultaten. 

– Tittar man på lärarresursen finns det en hel del som pekar på att vi i dag har en antikompensatorisk resursfördelning. De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.

En genomgång av Skolverkets statistik över den svenska lärarkåren visar på omfattande brister och stora geografiska skillnader när det gäller lärarnas behörighet (ladda ner och läs hela listan med andel behöriga lärare – kommun för kommun).

• Det är mycket ovanligt att samtliga lärare på en skola är legitimerade och behöriga i de ämnen som de undervisar i.

• Läsåret 2015/2016 var det enbart i två kommuner som samtliga högstadielärare i engelska var behöriga – Skellefteå och Svedala. I Emmaboda och Bjuv var mindre än en tredjedel behöriga.

• I fem kommuner var samtliga matematiklärare legitimerade. I två – Åmål och Vingåker – en tredjedel.

• I tre kommuner var samtliga lärare i svenska behöriga (Åtvidaberg, Hörby och Trelleborg). I elva kommuner saknade mer än hälften av svensklärarna rätt behörighet.

• Andelen behöriga lärare var högre i kommunala skolor än i friskolor. 

– Man har tidigare inte brytt sig om huruvida lärarna har varit behöriga i det ämne som de undervisat i eller inte, vilket bidragit till de sjunkande skolresultaten. Nu är det en annan syn som gäller, säger Åsa Fahlén.

– Lärarbristen beror delvis på just detta, att det i dag ställs krav på att lärarna ska vara behöriga i de ämnen och de årskurser de undervisar i. Men det är samtidigt den enda rimliga hållningen. Alla elever har rätt till behöriga lärare.

På en del skolor är bara 30–40 procent av lärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i.

– Det är fruktansvärt. Är det ens möjligt att det är behöriga lärare som sätter betygen när man är nere på 30–40 procents behörighet? Jag tror inte det och är helt övertygad om att det fuskas på många håll.

Hur ska man komma till rätta med lärarbristen?

– På kort sikt är det svårt. Men fungerande introduktionsår med mindre undervisning skulle kunna få fler nya lärare att stanna kvar i yrket och högre löner skulle kunna locka tillbaka lärare som lämnat. På längre sikt handlar det om att göra yrket mer attraktivt genom högre löner, bättre arbetsvillkor och en renodling av lärarrollen, att vi helt enkelt får arbeta med det som vi är utbildade för och inte tvingas hålla på med en massa annat.

Hur lockas de främsta lärarna till de mest utsatta skolorna och kommunerna?

– Genom en kombination av högre lön och bra organisation. Många lärare tycker att det är stimulerande att arbeta med elever med stora behov. Men de vill inte, vid sidan om lärarjobbet, även fungera som ställföreträdande mamma, kurator, vaktmästare och polis.

* * *

Läsåret 2015/2016 var 38 procent av Ronnebys högstadielärare i engelska legitimerade och behöriga, 41,7 procent i matematik och 38,5 procent i svenska, enligt Skolverkets statistik.

Lennarth Förberg (M), ordförande i utbildningsnämnden i Ronneby kommun, ifrågasätter Skolverkets uppgifter.

– Våra rektorer uppger att behörigheten var 70 procent. Det här läsåret har den dock sjunkit till 63 procent. Andelen behöriga lärare minskar, vilket inte alls är bra. Rekryteringsläget blir allt svårare.

Varför det?

– Vi har ganska långt till de lärosäten som utbildar lärare, vilket är en nackdel ur rekryteringssynpunkt. Men den främsta orsaken är att det utbildas alldeles för få lärare. Det måste utbildas fler. Det finns ingen annan långsiktig lösning.

På kortare sikt?

– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter. De ska i första hand göra det som enbart lärare kan göra. Jag tror att upp mot 20 procent av det som lärarna gör i dag kan andra utföra. Men då krävs det att vi får in fler yrkeskategorier i skolan. Det behövs bland annat lärarsekreterare, lärarassistenter och speciella mentorer, säger Lennarth Förberg.

Mentorer är socialpedagoger som sköter kontakter med föräldrarna.

Det sistnämnda är redan verklighet på en högstadieskola i Södertälje. 

– Vi har en mentor för sjuan, en för åttan och en för nian. Mentorerna är socialpedagoger och sköter alla kontakter med elevernas föräldrar om sådant som inte har med den direkta undervisningen att göra. Det gör att lärarna kan fokusera på undervisningen, säger Monica Sonde som är verksamhetschef för de kommunala grundskolorna i Södertälje.

– Vi gör en mängd olika insatser för att behålla och rekrytera behöriga lärare. Vi jobbar bland annat med en tvålärarmodell, det vill säga att det ska vara två lärare i varje klass, varav minst en ska vara behörig i det ämnet som undervisningen gäller. 

Läsåret 2015/2016 var behörigheten bland Södertäljes högstadielärare i matematik, svenska och engelska drygt 50 procent (kommunala och friskolor), enligt Skolverkets statistik.

– Den tar inte hänsyn till att vi i stor utsträckning har en tvålärarmodell. I en sådan konstellation kan en av lärarna vara behörig i ämnet och för årskursen medan den andra läraren inte har exakt den behörighet som krävs. I svenska, engelska och matematik får mellan 70–100 procent av eleverna undervisning av minst en lärare med rätt behörighet, säger Monica Sonde.

– Vi arbetar också med att utveckla ledarskapet och prövar en modell med rektorer och enhetschefer på skolorna. Det administrativa och ekonomiska ansvaret har enhetschefen, medan rektorn är den pedagogiska ledaren. Med den modellen får lärarnas ett helt annat stöd i sitt uppdrag.

Är det svårare att rekrytera lärare till vissa skolor?

– Nej. Det var så för några år sedan, men efter att vi har styrt fler förstelärartjänster till skolor med större utmaningar är det inte så längre.

Eva Dekany-Ström, LR:s kommunombud i Södertälje och danslärare på Kulturskolan, säger att det i Södertälje råder stor samsyn mellan arbetsgivare och fack om hur man ska locka till sig fler behöriga lärare till kommunen.

– Det räcker inte att bara höja lönerna. Det handlar lika mycket om lärarnas arbetsförhållanden och arbetsbelastning, om bra skolledningar och bra kollegor. Tvålärarsystemet till exempel, är en bra satsning som lockat lärare till Södertälje. 

– Men båda lärarna i teamet ska vara legitimerade och behöriga. Den ene ska inte fungera som assistent till den andre. Det är också viktigt att renodla lärarrollen. Vi ska inte också vara kuratorer, vaktmästare eller rastvakter.

* * *

I det gamla brukssamhället Åtvidaberg är en stor del av högstadielärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i, enligt Skolverkets statistik.

Läsåret 2015/2016 var 90,9 procent av lärarna i engelska behöriga, 91,7 procent i matematik och 100 procent i svenska.

– På fasta tjänster har vi bra behörighet. Men det blir allt svårare att få tag på behöriga lärare, både till vikariat och fasta tjänster, säger Christina Holmén Hägerdal som är LR:s kommunombud i Åtvidaberg och högstadielärare i svenska, tyska och engelska på Alléskolan.

Vi har färre undervisningstimmar än de i Linköping.

Hon säger att närheten till universitetsstaden Linköping och lärarutbildningen där är en förklaring till den höga lärarbehörigheten.

– Vi kan inte bara rekrytera lärare bland dem som bor i Åtvidaberg, utan måste vilja få folk att pendla hit. Vi har till exempel en person som arbetar med lärarstudenterna och försöker få dem intresserade av att arbeta här.

– Tidigare låg vi något högre i lön än i Linköping, men det gör vi inte längre. 

Vad är det då som lockar behöriga lärare?

– Jag tror att många trivs och blir kvar av den anledningen. Det är en ganska lugn miljö, rent och snyggt. Det är bra stämning mellan elever, lärare och övriga personal.

– Vi var ganska tidiga med att ta in datorer i undervisningen, vilket gjorde oss extra attraktiva bland en del lärare. Dessutom har vi färre undervisningstimmar än kollegorna i Linköping.

* * *

En annan kommun med förhållandevis hög andel behöriga lärare är Umeå.

– Men det beror inte på att kommunen är eller har varit speciellt bra arbetsgivare. Orsaken är i stället universitetet och att staden i sig är attraktiv att bo och arbeta i, säger Hans-Erik Carlborg som är LR:s kommunombud i Umeå och lärare i religionskunskap och svenska på gymnasiet Midgårdsskolan.

– Tidigare fanns det ett överflöd av behöriga lärare. Så är det inte längre. I höstas fick skolorna för första gången någonsin leta efter behörig personal. Mycket talar för att det kommer att bli ännu tuffare framöver. Prognoserna tyder på ett nyrekryteringsbehov under de kommande åren som är dubbelt så stort som de lärare som väntas examineras från universitetet.

Vad bör kommunen göra?

– Till att börja med bör man försöka behålla de lärare man har och se till att de håller sig friska. Kombinationen låg lön och hög arbetsbelastning är ingen bra början.

Renodla lärarrollen?

– Det är bra om man tar bort alla extra arbetsuppgifter och ger oss möjligheter att fokusera på läraruppdraget. Baksidan är att vi riskerar att få ännu mer undervisningstid trots att den redan har ökat. Jag undervisar i dag 20–30 procent mer än vad jag gjorde på 1990-talet, säger Hans-Erik Carlborg.

* Statistiken avser antal tjänstgörande lärare med lärar-legitimation och behörighet i aktuellt ämne läsåret 2015/2016 åk 7–9. I statistiken ingår enbart kommuner (skolor med kommunal eller fristående huvudman) med tio lärare eller fler i respektive ämne.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons