Annons
Eva Dekany-Ström är danslärare på Kulturskolan i Södertälje. Foto: Magnus Glans

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Publicerad 22 februari 2017

Fakta

Bäst och sämst

Ladda ner och läs hela listan med andel behöriga lärare – kommun för kommun

Så gjordes undersökningen

Statistiken avser antal tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet i aktuellt ämne läsåret 2015/2016 åk 7–9. I statistiken ingår enbart kommuner (skolor med kommunal eller fristående huvudman) med tio lärare eller fler i respektive ämne.

Källa: Skolverket

Relaterat

På en del skolor och i vissa kommuner är de flesta lärare legitimerade och behöriga i de ämnen de undervisar i. 
I andra ytterst få, visar Skolvärldens granskning.

Det svenska skolväsendet blir allt mindre likvärdigt. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är i dag större i Sverige än i många jämförbara länder. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor ökar. Enligt Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, senior professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, har elevernas familjebakgrund fått en allt större betydelse för skolresultaten. 

– Tittar man på lärarresursen finns det en hel del som pekar på att vi i dag har en antikompensatorisk resursfördelning. De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.

En genomgång av Skolverkets statistik över den svenska lärarkåren visar på omfattande brister och stora geografiska skillnader när det gäller lärarnas behörighet (ladda ner och läs hela listan med andel behöriga lärare – kommun för kommun).

• Det är mycket ovanligt att samtliga lärare på en skola är legitimerade och behöriga i de ämnen som de undervisar i.

• Läsåret 2015/2016 var det enbart i två kommuner som samtliga högstadielärare i engelska var behöriga – Skellefteå och Svedala. I Emmaboda och Bjuv var mindre än en tredjedel behöriga.

• I fem kommuner var samtliga matematiklärare legitimerade. I två – Åmål och Vingåker – en tredjedel.

• I tre kommuner var samtliga lärare i svenska behöriga (Åtvidaberg, Hörby och Trelleborg). I elva kommuner saknade mer än hälften av svensklärarna rätt behörighet.

• Andelen behöriga lärare var högre i kommunala skolor än i friskolor. 

– Man har tidigare inte brytt sig om huruvida lärarna har varit behöriga i det ämne som de undervisat i eller inte, vilket bidragit till de sjunkande skolresultaten. Nu är det en annan syn som gäller, säger Åsa Fahlén.

– Lärarbristen beror delvis på just detta, att det i dag ställs krav på att lärarna ska vara behöriga i de ämnen och de årskurser de undervisar i. Men det är samtidigt den enda rimliga hållningen. Alla elever har rätt till behöriga lärare.

På en del skolor är bara 30–40 procent av lärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i.

– Det är fruktansvärt. Är det ens möjligt att det är behöriga lärare som sätter betygen när man är nere på 30–40 procents behörighet? Jag tror inte det och är helt övertygad om att det fuskas på många håll.

Hur ska man komma till rätta med lärarbristen?

– På kort sikt är det svårt. Men fungerande introduktionsår med mindre undervisning skulle kunna få fler nya lärare att stanna kvar i yrket och högre löner skulle kunna locka tillbaka lärare som lämnat. På längre sikt handlar det om att göra yrket mer attraktivt genom högre löner, bättre arbetsvillkor och en renodling av lärarrollen, att vi helt enkelt får arbeta med det som vi är utbildade för och inte tvingas hålla på med en massa annat.

Hur lockas de främsta lärarna till de mest utsatta skolorna och kommunerna?

– Genom en kombination av högre lön och bra organisation. Många lärare tycker att det är stimulerande att arbeta med elever med stora behov. Men de vill inte, vid sidan om lärarjobbet, även fungera som ställföreträdande mamma, kurator, vaktmästare och polis.

* * *

Läsåret 2015/2016 var 38 procent av Ronnebys högstadielärare i engelska legitimerade och behöriga, 41,7 procent i matematik och 38,5 procent i svenska, enligt Skolverkets statistik.

Lennarth Förberg (M), ordförande i utbildningsnämnden i Ronneby kommun, ifrågasätter Skolverkets uppgifter.

– Våra rektorer uppger att behörigheten var 70 procent. Det här läsåret har den dock sjunkit till 63 procent. Andelen behöriga lärare minskar, vilket inte alls är bra. Rekryteringsläget blir allt svårare.

Varför det?

– Vi har ganska långt till de lärosäten som utbildar lärare, vilket är en nackdel ur rekryteringssynpunkt. Men den främsta orsaken är att det utbildas alldeles för få lärare. Det måste utbildas fler. Det finns ingen annan långsiktig lösning.

På kortare sikt?

– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter. De ska i första hand göra det som enbart lärare kan göra. Jag tror att upp mot 20 procent av det som lärarna gör i dag kan andra utföra. Men då krävs det att vi får in fler yrkeskategorier i skolan. Det behövs bland annat lärarsekreterare, lärarassistenter och speciella mentorer, säger Lennarth Förberg.

Mentorer är socialpedagoger som sköter kontakter med föräldrarna.

Det sistnämnda är redan verklighet på en högstadieskola i Södertälje. 

– Vi har en mentor för sjuan, en för åttan och en för nian. Mentorerna är socialpedagoger och sköter alla kontakter med elevernas föräldrar om sådant som inte har med den direkta undervisningen att göra. Det gör att lärarna kan fokusera på undervisningen, säger Monica Sonde som är verksamhetschef för de kommunala grundskolorna i Södertälje.

– Vi gör en mängd olika insatser för att behålla och rekrytera behöriga lärare. Vi jobbar bland annat med en tvålärarmodell, det vill säga att det ska vara två lärare i varje klass, varav minst en ska vara behörig i det ämnet som undervisningen gäller. 

Läsåret 2015/2016 var behörigheten bland Södertäljes högstadielärare i matematik, svenska och engelska drygt 50 procent (kommunala och friskolor), enligt Skolverkets statistik.

– Den tar inte hänsyn till att vi i stor utsträckning har en tvålärarmodell. I en sådan konstellation kan en av lärarna vara behörig i ämnet och för årskursen medan den andra läraren inte har exakt den behörighet som krävs. I svenska, engelska och matematik får mellan 70–100 procent av eleverna undervisning av minst en lärare med rätt behörighet, säger Monica Sonde.

– Vi arbetar också med att utveckla ledarskapet och prövar en modell med rektorer och enhetschefer på skolorna. Det administrativa och ekonomiska ansvaret har enhetschefen, medan rektorn är den pedagogiska ledaren. Med den modellen får lärarnas ett helt annat stöd i sitt uppdrag.

Är det svårare att rekrytera lärare till vissa skolor?

– Nej. Det var så för några år sedan, men efter att vi har styrt fler förstelärartjänster till skolor med större utmaningar är det inte så längre.

Eva Dekany-Ström, LR:s kommunombud i Södertälje och danslärare på Kulturskolan, säger att det i Södertälje råder stor samsyn mellan arbetsgivare och fack om hur man ska locka till sig fler behöriga lärare till kommunen.

– Det räcker inte att bara höja lönerna. Det handlar lika mycket om lärarnas arbetsförhållanden och arbetsbelastning, om bra skolledningar och bra kollegor. Tvålärarsystemet till exempel, är en bra satsning som lockat lärare till Södertälje. 

– Men båda lärarna i teamet ska vara legitimerade och behöriga. Den ene ska inte fungera som assistent till den andre. Det är också viktigt att renodla lärarrollen. Vi ska inte också vara kuratorer, vaktmästare eller rastvakter.

* * *

I det gamla brukssamhället Åtvidaberg är en stor del av högstadielärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i, enligt Skolverkets statistik.

Läsåret 2015/2016 var 90,9 procent av lärarna i engelska behöriga, 91,7 procent i matematik och 100 procent i svenska.

– På fasta tjänster har vi bra behörighet. Men det blir allt svårare att få tag på behöriga lärare, både till vikariat och fasta tjänster, säger Christina Holmén Hägerdal som är LR:s kommunombud i Åtvidaberg och högstadielärare i svenska, tyska och engelska på Alléskolan.

Vi har färre undervisningstimmar än de i Linköping.

Hon säger att närheten till universitetsstaden Linköping och lärarutbildningen där är en förklaring till den höga lärarbehörigheten.

– Vi kan inte bara rekrytera lärare bland dem som bor i Åtvidaberg, utan måste vilja få folk att pendla hit. Vi har till exempel en person som arbetar med lärarstudenterna och försöker få dem intresserade av att arbeta här.

– Tidigare låg vi något högre i lön än i Linköping, men det gör vi inte längre. 

Vad är det då som lockar behöriga lärare?

– Jag tror att många trivs och blir kvar av den anledningen. Det är en ganska lugn miljö, rent och snyggt. Det är bra stämning mellan elever, lärare och övriga personal.

– Vi var ganska tidiga med att ta in datorer i undervisningen, vilket gjorde oss extra attraktiva bland en del lärare. Dessutom har vi färre undervisningstimmar än kollegorna i Linköping.

* * *

En annan kommun med förhållandevis hög andel behöriga lärare är Umeå.

– Men det beror inte på att kommunen är eller har varit speciellt bra arbetsgivare. Orsaken är i stället universitetet och att staden i sig är attraktiv att bo och arbeta i, säger Hans-Erik Carlborg som är LR:s kommunombud i Umeå och lärare i religionskunskap och svenska på gymnasiet Midgårdsskolan.

– Tidigare fanns det ett överflöd av behöriga lärare. Så är det inte längre. I höstas fick skolorna för första gången någonsin leta efter behörig personal. Mycket talar för att det kommer att bli ännu tuffare framöver. Prognoserna tyder på ett nyrekryteringsbehov under de kommande åren som är dubbelt så stort som de lärare som väntas examineras från universitetet.

Vad bör kommunen göra?

– Till att börja med bör man försöka behålla de lärare man har och se till att de håller sig friska. Kombinationen låg lön och hög arbetsbelastning är ingen bra början.

Renodla lärarrollen?

– Det är bra om man tar bort alla extra arbetsuppgifter och ger oss möjligheter att fokusera på läraruppdraget. Baksidan är att vi riskerar att få ännu mer undervisningstid trots att den redan har ökat. Jag undervisar i dag 20–30 procent mer än vad jag gjorde på 1990-talet, säger Hans-Erik Carlborg.

* Statistiken avser antal tjänstgörande lärare med lärar-legitimation och behörighet i aktuellt ämne läsåret 2015/2016 åk 7–9. I statistiken ingår enbart kommuner (skolor med kommunal eller fristående huvudman) med tio lärare eller fler i respektive ämne.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Annons
Annons

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Annons

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände. Det menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
– Vi behöver jobba för att höja kompetensen, säger hon.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Annons
Annons

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Annons
Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Niclas: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen.
Här berättar Niclas Sjöström i Norrköping varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Fortbildning 

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna. Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.

Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren

Forskning

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft.
– Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet, säger han.

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Lagändringar 2018

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

”Ge läsningen större utrymme i klassrummet”

Debatt

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Kommentera

Här hjälper universitetet lärarna med programmering

Programmering

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2017

Lista

Ingångslöner, Twitterstorm och norska forskartips. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2017.

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Enkät

Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld.

Elever upprörs av ojämställda läroböcker

Läromedel

På Enskede skola fick eleverna gå igenom sina böcker och räkna antalet bilder av män respektive kvinnor.
– Resultaten är helt sjuka. I två historieböcker är det 59 bilder på män och fyra på kvinnor, säger förstelärare Mikael Bodin.

Hon lär eleverna svenska genom sång

SFI

Chantal Kågströms SFI-elever lär sig korrekt uttal, betoning och det svenska språkets rytm genom att sjunga.

Nationella prov

Regeringen: Antalet nationella prov halveras

Nationella prov

Nu halveras antalet nationella prov i gymnasiet – för att minska stressen för lärare och elever. LR:s ordförande Åsa Fahlén är positivt inställd till regeringens beslut.
– Vi tycker det är bra att man ser över mängden prov, säger hon. 

Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Debatt

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

Kommentera

13 stunder: Du vet att du är lärare när…

Lärare

Höstterminen var fylld av stunder som framkallade känslor av alla de slag. Känner du igen dig själv i de här?

TVÅLÄRARSYSTEM

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön

Tvålärarsystem

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre.

Rektorn: Så gynnas lärarna av vårt tvålärarsystem

Tvålärarsystemet på Mimerskolan har lett till strålande elevresultat och bättre arbetsmiljö. Skolledaren Johan Edelsvärd tycker att det är en satsning som ligger rätt i tiden.

Miljonsatsning ska ge fler behöriga elever

Gymnasiet

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv

Dokumentation

Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.

Nu ska lärarnas arbetsmiljö bli bättre

Avtal

Nu går lärarfacken in i avtalsförhandling med SKL om hur man ska lösa skolans utmaningar och förbättra arbetssituationen. Åsa Fahlén är kritisk till SKL:s yrkande om vad de vill med svensk skola.

Lärarbristen

”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Kris

Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl.
– Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt, säger hon.”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Statistik: Ämnena där flest lärare fattas

Nya siffror

Så spås lärarbristen se ut fram till och med år 2031.

Skolverkets nya siffror: 77 000 lärare saknas om fem år

Lärarbristen

De kommande fem åren måste skolor och förskolor rekrytera 77 000 heltidstjänster – drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag.
– Det är inte möjligt, och det är en insikt som man måste ta till sig, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Forskning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra. Det visar en färsk avhandling på Malmö högskola.

Alliansen: ”Välfärden står på spel”

Debatt

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

Kommentera

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Lärarbrist

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons