Annons
Eva Dekany-Ström är danslärare på Kulturskolan  i Södertälje. - Magnus Glans
Eva Dekany-Ström är danslärare på Kulturskolan i Södertälje. Foto: Magnus Glans

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Publicerad 22 februari 2017

Fakta

Bäst och sämst

Ladda ner och läs hela listan med andel behöriga lärare – kommun för kommun

Så gjordes undersökningen

Statistiken avser antal tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet i aktuellt ämne läsåret 2015/2016 åk 7–9. I statistiken ingår enbart kommuner (skolor med kommunal eller fristående huvudman) med tio lärare eller fler i respektive ämne.

Källa: Skolverket

Relaterat

På en del skolor och i vissa kommuner är de flesta lärare legitimerade och behöriga i de ämnen de undervisar i. 
I andra ytterst få, visar Skolvärldens granskning.

Det svenska skolväsendet blir allt mindre likvärdigt. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är i dag större i Sverige än i många jämförbara länder. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor ökar. Enligt Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, senior professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, har elevernas familjebakgrund fått en allt större betydelse för skolresultaten. 

– Tittar man på lärarresursen finns det en hel del som pekar på att vi i dag har en antikompensatorisk resursfördelning. De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.

En genomgång av Skolverkets statistik över den svenska lärarkåren visar på omfattande brister och stora geografiska skillnader när det gäller lärarnas behörighet (ladda ner och läs hela listan med andel behöriga lärare – kommun för kommun).

• Det är mycket ovanligt att samtliga lärare på en skola är legitimerade och behöriga i de ämnen som de undervisar i.

• Läsåret 2015/2016 var det enbart i två kommuner som samtliga högstadielärare i engelska var behöriga – Skellefteå och Svedala. I Emmaboda och Bjuv var mindre än en tredjedel behöriga.

• I fem kommuner var samtliga matematiklärare legitimerade. I två – Åmål och Vingåker – en tredjedel.

• I tre kommuner var samtliga lärare i svenska behöriga (Åtvidaberg, Hörby och Trelleborg). I elva kommuner saknade mer än hälften av svensklärarna rätt behörighet.

• Andelen behöriga lärare var högre i kommunala skolor än i friskolor. 

– Man har tidigare inte brytt sig om huruvida lärarna har varit behöriga i det ämne som de undervisat i eller inte, vilket bidragit till de sjunkande skolresultaten. Nu är det en annan syn som gäller, säger Åsa Fahlén.

– Lärarbristen beror delvis på just detta, att det i dag ställs krav på att lärarna ska vara behöriga i de ämnen och de årskurser de undervisar i. Men det är samtidigt den enda rimliga hållningen. Alla elever har rätt till behöriga lärare.

På en del skolor är bara 30–40 procent av lärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i.

– Det är fruktansvärt. Är det ens möjligt att det är behöriga lärare som sätter betygen när man är nere på 30–40 procents behörighet? Jag tror inte det och är helt övertygad om att det fuskas på många håll.

Hur ska man komma till rätta med lärarbristen?

– På kort sikt är det svårt. Men fungerande introduktionsår med mindre undervisning skulle kunna få fler nya lärare att stanna kvar i yrket och högre löner skulle kunna locka tillbaka lärare som lämnat. På längre sikt handlar det om att göra yrket mer attraktivt genom högre löner, bättre arbetsvillkor och en renodling av lärarrollen, att vi helt enkelt får arbeta med det som vi är utbildade för och inte tvingas hålla på med en massa annat.

Hur lockas de främsta lärarna till de mest utsatta skolorna och kommunerna?

– Genom en kombination av högre lön och bra organisation. Många lärare tycker att det är stimulerande att arbeta med elever med stora behov. Men de vill inte, vid sidan om lärarjobbet, även fungera som ställföreträdande mamma, kurator, vaktmästare och polis.

* * *

Läsåret 2015/2016 var 38 procent av Ronnebys högstadielärare i engelska legitimerade och behöriga, 41,7 procent i matematik och 38,5 procent i svenska, enligt Skolverkets statistik.

Lennarth Förberg (M), ordförande i utbildningsnämnden i Ronneby kommun, ifrågasätter Skolverkets uppgifter.

– Våra rektorer uppger att behörigheten var 70 procent. Det här läsåret har den dock sjunkit till 63 procent. Andelen behöriga lärare minskar, vilket inte alls är bra. Rekryteringsläget blir allt svårare.

Varför det?

– Vi har ganska långt till de lärosäten som utbildar lärare, vilket är en nackdel ur rekryteringssynpunkt. Men den främsta orsaken är att det utbildas alldeles för få lärare. Det måste utbildas fler. Det finns ingen annan långsiktig lösning.

På kortare sikt?

– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter. De ska i första hand göra det som enbart lärare kan göra. Jag tror att upp mot 20 procent av det som lärarna gör i dag kan andra utföra. Men då krävs det att vi får in fler yrkeskategorier i skolan. Det behövs bland annat lärarsekreterare, lärarassistenter och speciella mentorer, säger Lennarth Förberg.

Mentorer är socialpedagoger som sköter kontakter med föräldrarna.

Det sistnämnda är redan verklighet på en högstadieskola i Södertälje. 

– Vi har en mentor för sjuan, en för åttan och en för nian. Mentorerna är socialpedagoger och sköter alla kontakter med elevernas föräldrar om sådant som inte har med den direkta undervisningen att göra. Det gör att lärarna kan fokusera på undervisningen, säger Monica Sonde som är verksamhetschef för de kommunala grundskolorna i Södertälje.

– Vi gör en mängd olika insatser för att behålla och rekrytera behöriga lärare. Vi jobbar bland annat med en tvålärarmodell, det vill säga att det ska vara två lärare i varje klass, varav minst en ska vara behörig i det ämnet som undervisningen gäller. 

Läsåret 2015/2016 var behörigheten bland Södertäljes högstadielärare i matematik, svenska och engelska drygt 50 procent (kommunala och friskolor), enligt Skolverkets statistik.

– Den tar inte hänsyn till att vi i stor utsträckning har en tvålärarmodell. I en sådan konstellation kan en av lärarna vara behörig i ämnet och för årskursen medan den andra läraren inte har exakt den behörighet som krävs. I svenska, engelska och matematik får mellan 70–100 procent av eleverna undervisning av minst en lärare med rätt behörighet, säger Monica Sonde.

– Vi arbetar också med att utveckla ledarskapet och prövar en modell med rektorer och enhetschefer på skolorna. Det administrativa och ekonomiska ansvaret har enhetschefen, medan rektorn är den pedagogiska ledaren. Med den modellen får lärarnas ett helt annat stöd i sitt uppdrag.

Är det svårare att rekrytera lärare till vissa skolor?

– Nej. Det var så för några år sedan, men efter att vi har styrt fler förstelärartjänster till skolor med större utmaningar är det inte så längre.

Eva Dekany-Ström, LR:s kommunombud i Södertälje och danslärare på Kulturskolan, säger att det i Södertälje råder stor samsyn mellan arbetsgivare och fack om hur man ska locka till sig fler behöriga lärare till kommunen.

– Det räcker inte att bara höja lönerna. Det handlar lika mycket om lärarnas arbetsförhållanden och arbetsbelastning, om bra skolledningar och bra kollegor. Tvålärarsystemet till exempel, är en bra satsning som lockat lärare till Södertälje. 

– Men båda lärarna i teamet ska vara legitimerade och behöriga. Den ene ska inte fungera som assistent till den andre. Det är också viktigt att renodla lärarrollen. Vi ska inte också vara kuratorer, vaktmästare eller rastvakter.

* * *

I det gamla brukssamhället Åtvidaberg är en stor del av högstadielärarna behöriga i de ämnen som de undervisar i, enligt Skolverkets statistik.

Läsåret 2015/2016 var 90,9 procent av lärarna i engelska behöriga, 91,7 procent i matematik och 100 procent i svenska.

– På fasta tjänster har vi bra behörighet. Men det blir allt svårare att få tag på behöriga lärare, både till vikariat och fasta tjänster, säger Christina Holmén Hägerdal som är LR:s kommunombud i Åtvidaberg och högstadielärare i svenska, tyska och engelska på Alléskolan.

Vi har färre undervisningstimmar än de i Linköping.

Hon säger att närheten till universitetsstaden Linköping och lärarutbildningen där är en förklaring till den höga lärarbehörigheten.

– Vi kan inte bara rekrytera lärare bland dem som bor i Åtvidaberg, utan måste vilja få folk att pendla hit. Vi har till exempel en person som arbetar med lärarstudenterna och försöker få dem intresserade av att arbeta här.

– Tidigare låg vi något högre i lön än i Linköping, men det gör vi inte längre. 

Vad är det då som lockar behöriga lärare?

– Jag tror att många trivs och blir kvar av den anledningen. Det är en ganska lugn miljö, rent och snyggt. Det är bra stämning mellan elever, lärare och övriga personal.

– Vi var ganska tidiga med att ta in datorer i undervisningen, vilket gjorde oss extra attraktiva bland en del lärare. Dessutom har vi färre undervisningstimmar än kollegorna i Linköping.

* * *

En annan kommun med förhållandevis hög andel behöriga lärare är Umeå.

– Men det beror inte på att kommunen är eller har varit speciellt bra arbetsgivare. Orsaken är i stället universitetet och att staden i sig är attraktiv att bo och arbeta i, säger Hans-Erik Carlborg som är LR:s kommunombud i Umeå och lärare i religionskunskap och svenska på gymnasiet Midgårdsskolan.

– Tidigare fanns det ett överflöd av behöriga lärare. Så är det inte längre. I höstas fick skolorna för första gången någonsin leta efter behörig personal. Mycket talar för att det kommer att bli ännu tuffare framöver. Prognoserna tyder på ett nyrekryteringsbehov under de kommande åren som är dubbelt så stort som de lärare som väntas examineras från universitetet.

Vad bör kommunen göra?

– Till att börja med bör man försöka behålla de lärare man har och se till att de håller sig friska. Kombinationen låg lön och hög arbetsbelastning är ingen bra början.

Renodla lärarrollen?

– Det är bra om man tar bort alla extra arbetsuppgifter och ger oss möjligheter att fokusera på läraruppdraget. Baksidan är att vi riskerar att få ännu mer undervisningstid trots att den redan har ökat. Jag undervisar i dag 20–30 procent mer än vad jag gjorde på 1990-talet, säger Hans-Erik Carlborg.

* Statistiken avser antal tjänstgörande lärare med lärar-legitimation och behörighet i aktuellt ämne läsåret 2015/2016 åk 7–9. I statistiken ingår enbart kommuner (skolor med kommunal eller fristående huvudman) med tio lärare eller fler i respektive ämne.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Ny rapport

Örebro har sedan 2009 fördelat resurserna för att stötta de skolor som har störst behov.
– Det är ganska självklart, säger kommunalrådet Jessica Ekerbring (S).
Men en ny rapport från LR visar att det synsättet är ovanligt bland landets kommuner.

Annons
Annons
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.