Störst brist på yrkeslärare

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har analyserat framtidsutsikterna för ett antal olika yrken. Man har tittat på balansen mellan arbetsmarknadens behov och tillskottet av nyexaminerade från universitet och högskolor. Föga oväntant förutspås en stor brist på lärare.

Yrkeslärare toppar listan över bristyrken, följt av fritidspedagoger och ämneslärare. Något längre ner på listan hamnar grundlärare, speciallärare och specialpedagoger samt förskollärare. Med brist menas i rapporten att antalet examinerade beräknas till mindre än 80 procent av rekryteringsbehovet. Yrkeslärare hamnar på 50 procent, antalet examinerade skulle alltså behöva fördubblas för att uppnå balans.

UKÄ:s rapport innehåller mycket statistik över de olika utbildningarna. På grundlärarutbildningen har antalet som påbörjat utbildningen ökat sedan den nya lärarutbildningen startade hösten 2011. Men söktrycket till utbildningen är fortfarande låg. På inriktningen mot F-3 var 90 procent av studenterna kvinnor, motsvarande siffra för inriktningen mot 4-6 var 70 procent.

Ämneslärarutbildningen som har två inriktningar, en mot 7-9 och en mot gymnasiet, hade läsåret 2013/2014 4236 nybörjare. 80 procent gick inriktningen mot gymnasiet. Att de flesta väljer denna inriktning beror, enligt rapporten, sannolikt på att de med examen med inriktning mot gymnasiet blir behöriga att undervisa även på årskurs 7–9. Det omvända gäller inte.

Könsfördelningen är jämnare på ämneslärarutbildningen. Av de med inriktning mot 7-9 var 57 procent kvinnor. Bland blivande gymnasielärare var det lika många män som kvinnor. Enligt UKÄ är sökandetrycket till de båda inriktningarna mycket lågt. Dessutom tar mycket stora andelar av de som påbörjar utbildningarna tar aldrig någon lärarexamen.