Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet drivs av Skolverket och riktar sig till förskollärare och lärare i alla ämnen, och intresset för att delta är stort. Hittills under alla år har omkring 2 000 handledare och 18 000 lärare tagit del av Läslyftet med statsbidrag. Det syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvalitén i undervisningen.

– Det är mycket glädjande att så många vill delta i Läslyftet. God läsförståelse och skrivförmåga är grunden för lärande i skolans alla ämnen. På sikt är det också viktigt för vidare studier, för att bli attraktiv på arbetsmarknaden och att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare, säger Maria Weståker, enhetschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Läsåret 2017/18 betalar Skolverket ut totalt 86 miljoner kronor i statsbidrag för kompetensutvecklingsinsatsen Läslyftet till 135 kommuner och 56 ansvariga för fristående skolor. Skolverket organiserar utbildning för de lärare som ska vara handledare ute i skolorna och betalar ut bidrag för att frigöra arbetstid för handledarna.

En av lärarna som deltog under fjolåret är Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap på Pitholmsskolan i Piteå. Hon tycker att Läslyftet var positivt i det stora hela.

– Det är en jättebra fortbildning, speciellt som svensklärare. Men jag tycker även som HK-lärare att det gav mig mycket. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa. Så det är inte bara något för svensklärare, utan det finns faktiskt bitar för mitt andra ämne, säger Maria Eriksson till Skolvärlden.

I år kommer över 15 000 lärare att kunna delta i Läslyftet, jämfört med knappt 13 000 förra året. Men precis som ifjol är intresset för fortbildningen så stort att det inte räcker till alla.

Maria Eriksson tycker att Läslyftet har gjort att hon bland annat har blivit bättre i själva utlärningsmomentet. Men samtligt så brottades hon och flera av hennes kollegor med att fortbildningen tar mycket tid, och hon medger att hon var rädd för att det skulle sluka all hennes planeringstid.

– Men det fungerade ändå ofta. Det var roligt att man fick träffa sina kollegor en gång i veckan ungefär.

Läslyftet bygger på kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av varandra med stöd av handledare. Metoden har visat sig fungera bra och har starkt stöd i forskningen.  

– Det är jättebra. Vi kunde verkligen hjälpa varandra. Man plockar idéer av varandra och berätta själv om sina egna tips och råd vad man kanske inte bör göra, så att andra inte behöver trampa i klaveret. Det kan jag tycka är ett problem, det här med likvärdighetsbedömningen. Den är svår. Vi undervisar ungefär samma saker, men här kommer vi varandra närmare och är på rätt spår, säger Maria Eriksson.

Pengarna beräknas räcka till drygt 1 500 handledare det kommande läsåret. Men eftersom huvudmännen har sökt bidrag för omkring 2400 handledare har Skolverket blivit tvungna att nobba flera sökande. Därför har Skolverket tvingats göra ett urval baserat på bland annat geografisk spridning och antal elever i olika regioner.

Något Maria Eriksson tycker är synd är att lärarna som deltog inte har träffats något mer sedan fortbildningen tog slut.

– Det kan behövas lite återkoppling till alla saker vi pratar om, att vi ska ha ett gemensamt språk till exempel. Men det finns ingen tid till att träffas tyvärr. Men jag tror att det behövs för att få in det naturligt i undervisningen, säger hon och tillägger:

– Det skulle jag kunna ge som tips till att förbättra till nästa gång. Det borde bli uppföljningar.

Skulle du rekommendera andra lärare att delta i Lärarlyftet?

– Jag tycker ändå det. Det är en bra fortbildning, men den tar mycket tid. 

Läs mer om Läslyftet här.