Annons

"Straffa inte elever som väljer fel"

Publicerad 24 mars 2015

DEBATT Vi anser att individer inte ska straffas för att de inte kunnat välja ”rätt” utbildning när de var 15 år eller för att av olika skäl inte klarar av att genomföra/slutföra sin utbildning mellan 16-19 år. Tvärtom, de elever som återvänder och slutför tidigare påbörjade studier borde premieras, skriver Johanna Möller som representant för Nätverket studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning, SiV.

SiV, nätverket studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning, har sedan Vux12 genomfördes aktivt uppvaktat riksdagspolitiker i syfte att förändra regelverket för studerande inom vuxenutbildning då vi anser att Vux12 missgynnar det livslångt lärande och framförallt studerande inom vuxenutbidlning.

1. Bortre gränsen för slutbetyg (läs halvårsskiftet 2015) behöver flyttas fram:

Sista årskullen som lämnande gymnasieskolan med slutbetyg/samlat betygsdokument gick ut våren 2013. Av erfarenhet vet vi att det ta några år innan individer inser behovet av att fullfölja sina studier för att få grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier.

Av en årskurs som slutar gymnasieskolan gäller generellt att knappt 70 % klarar målen dvs. uppnår grundläggande behörighet för vidare studier. År 2013 var siffran 71 % dvs. lite högre än de nio senaste åren tidigare, då det pendlat mellan 68-69 %. Det finns de som redan påbörjat sin resa att slutföra sin gymnasieutbildning men också många som ännu inte påbörjat denna resa. Av de som påbörjat denna resa kommer många tvingas läsa mer, eftersom de tvingas läsa om eller läsa nya kurser då många av kurserna i det gamla systemet inte är konverteringsbara till Gy11. Det är resursslöseri både ur ett individperspektiv (mer tid och mer pengar att lägga ned på att komplettera) och ett samhällsperspektiv (dyrare för kommunerna). Inte heller studiemedelssystemet stödjer denna ”växling” då en individ som gått tre år på gymnasiet endast beviljats kunna söka studiemedel för 80 veckor.

Det är även en del elever som ”tjänar” på omvandlingen dvs. att omvandlingen från de gamla kurserna till de nya genererar fler kurspoäng enligt de nya kurserna jämför med vad de gamla kurserna är värda. Visst är det bra för just den eleven men det är inte ett rättvist system där andra elever samtidigt förlorar massor av poäng.

2.Skolifiering av Komvux

Grundidén med kommunal vuxenutbildning har förändrats i och med införandet av Gy11. Komvux har sedan start byggt på att vara en möjlighet för individer att komplettera/fullfölja sin utbildning. Komvux har varit ett komplement. Till Komvux söker elever som saknar gymnasieutbildning eller som behöver komplettera sin utbildning. De tidigare reglerna tillät att individer i högre grad kunde ta med de kurser som individen tidigare läst när individen läste för ett slutbetyg på Komvux, enda kravet var att alla kärnämnen fanns med. Det kommer inte vara möjligt längre eftersom att kunna läsa mot ett slutbetyg på Komvux upphör 1 juli 2015. De elever som ges möjlighet att ta ut ett slutbetyg kan i större utsträckning använda det ”bagage” (tidigare inlästa och godkända kurser) de har med sig än vad eleverna som läst enligt Gy11 kommer att kunna göra. De styrs av de strängare examensreglerna från gymnasieskolan eftersom dessa också styr de dokument som utfärdas för Komvux.

Ämnet gymnasiearbete ställer till problem för Komvux eftersom arbetet ska vara inriktat mot det nationella program som eleven läser mot. Elever som saknar/har underkänt i gymnasiearbetet från gymnasieskolan kan komma att få det svårt att kunna slutföra det på Komvux (gäller framförallt yrkesprogrammen) då många kommuner inte har möjlighet att erbjuda sådan utbildning. I skolifieringen ingår också kravet på nationella prov inom Komvux. Detta utförs på speciella tider anpassade till gymnasieskolan och inte till flexibelt intag och individuell studietakt på Komvux.

3. Urval och behörighet till högre utbildning

Urvalsreglerna till högre utbildning blir allt krångligare. Det som en gång skulle bli lättförståeligt, enkelt och transparent har blivit ett sammelsurium av regler att förhålla sig till. Kraven på förkunskaper har ökat (inte alltid i takt med vad som egentligen krävs för att klara utbildningarna). Urval och behörighet blandas ihop då det införts en minimigräns på högskoleprovet. Med Gy11 infördes ytterligare en urvalsgrupp B1EX för att underlätta för de sökande med examensbevis i konkurrensen att komma in på utbildningar (eftersom det är svårare att få höga betyg med en sexgradig betygsskala än en fyrgradig betygsskala) men det gäller bara för de som söker med en gymnasieexamen komplett från gymnasieskolan.

Väljer du att komplettera dina betyg på Komvux hamnar du i urvalsgrupp B2 och hänvisas till att konkurrera med dem som har betyg med en fyrgradig betygsskala. Gruppen B2 har sitt ursprung i att det tidigare beslutades att elever som av olika skäl kompletterande sin gymnasieutbildning med kurser på Komvux skulle hamna i en egen grupp, B2. Medan de som söker på ”rena gymnasiebetyg hamnar i en egen urvalsgrupp, B1, som också ges flest platser på utbildningen. Detta gjordes för vad som påstods skulle stävja betygsinflation dvs. att gymnasieelever gick ett extra år på Komvux för att läsa upp sina betyg. De elever som läser på Komvux behöver det för att de har underkända betyg, saknar betyg i ämnen som krävs för behörighet etc. Tillämpningen innebär också att de elever som kompletterar för att bli behörig behandlas lika som de som har råd att höja sina betyg för att få ett bättre meritvärde.

4. Digital databas för omvandling och uträkning av slutbetyg/gymnasieexamen

För att kvalitetssäkra och för att garantera att informationen är uppdaterad hos alla skulle det vara bra om Skolverket kunde ta fram en digital databas för omvandling av kurser från gamla till nya system samt uträkning av gymnasieexamen som skulle kunna ge förslag på vilka program som en examen skulle kunna motsvara beroende på vilka kurser som matas in. Just nu kräver det otroligt mycket resurser från alla enskilda kommuner som var och en på sin kammare sitter och försöker hitta strukturer, modeller och arbetssätt för att underlätta att jobba med de förändringar som Gy11 och Vux12 inneburit, omvandlingstabellen och att stötta elever i sin studieplanering mot en gymnasieexamen.

I slutändan handlar det om att de styrande under ett antal år genom olika beslut misskrediterat de elever som av olika skäl valt att läsa inom kommunal vuxenutbildning. Vi vill få en ändring på detta! Vi anser att individer inte ska straffas för att de inte kunnat välja ”rätt” utbildning när de var 15 år eller för att av olika skäl inte klarar av att genomföra/slutföra sin utbildning mellan 16-19 år. Tvärtom de elever som återvänder och slutför tidigare påbörjade studier borde premieras.

Av Nätverket studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning, SiV, genom Johanna Möller

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons