Annons

"Straffa inte elever som väljer fel"

Publicerad 24 mars 2015

DEBATT Vi anser att individer inte ska straffas för att de inte kunnat välja ”rätt” utbildning när de var 15 år eller för att av olika skäl inte klarar av att genomföra/slutföra sin utbildning mellan 16-19 år. Tvärtom, de elever som återvänder och slutför tidigare påbörjade studier borde premieras, skriver Johanna Möller som representant för Nätverket studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning, SiV.

SiV, nätverket studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning, har sedan Vux12 genomfördes aktivt uppvaktat riksdagspolitiker i syfte att förändra regelverket för studerande inom vuxenutbildning då vi anser att Vux12 missgynnar det livslångt lärande och framförallt studerande inom vuxenutbidlning.

1. Bortre gränsen för slutbetyg (läs halvårsskiftet 2015) behöver flyttas fram:

Sista årskullen som lämnande gymnasieskolan med slutbetyg/samlat betygsdokument gick ut våren 2013. Av erfarenhet vet vi att det ta några år innan individer inser behovet av att fullfölja sina studier för att få grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier.

Av en årskurs som slutar gymnasieskolan gäller generellt att knappt 70 % klarar målen dvs. uppnår grundläggande behörighet för vidare studier. År 2013 var siffran 71 % dvs. lite högre än de nio senaste åren tidigare, då det pendlat mellan 68-69 %. Det finns de som redan påbörjat sin resa att slutföra sin gymnasieutbildning men också många som ännu inte påbörjat denna resa. Av de som påbörjat denna resa kommer många tvingas läsa mer, eftersom de tvingas läsa om eller läsa nya kurser då många av kurserna i det gamla systemet inte är konverteringsbara till Gy11. Det är resursslöseri både ur ett individperspektiv (mer tid och mer pengar att lägga ned på att komplettera) och ett samhällsperspektiv (dyrare för kommunerna). Inte heller studiemedelssystemet stödjer denna ”växling” då en individ som gått tre år på gymnasiet endast beviljats kunna söka studiemedel för 80 veckor.

Det är även en del elever som ”tjänar” på omvandlingen dvs. att omvandlingen från de gamla kurserna till de nya genererar fler kurspoäng enligt de nya kurserna jämför med vad de gamla kurserna är värda. Visst är det bra för just den eleven men det är inte ett rättvist system där andra elever samtidigt förlorar massor av poäng.

2.Skolifiering av Komvux

Grundidén med kommunal vuxenutbildning har förändrats i och med införandet av Gy11. Komvux har sedan start byggt på att vara en möjlighet för individer att komplettera/fullfölja sin utbildning. Komvux har varit ett komplement. Till Komvux söker elever som saknar gymnasieutbildning eller som behöver komplettera sin utbildning. De tidigare reglerna tillät att individer i högre grad kunde ta med de kurser som individen tidigare läst när individen läste för ett slutbetyg på Komvux, enda kravet var att alla kärnämnen fanns med. Det kommer inte vara möjligt längre eftersom att kunna läsa mot ett slutbetyg på Komvux upphör 1 juli 2015. De elever som ges möjlighet att ta ut ett slutbetyg kan i större utsträckning använda det ”bagage” (tidigare inlästa och godkända kurser) de har med sig än vad eleverna som läst enligt Gy11 kommer att kunna göra. De styrs av de strängare examensreglerna från gymnasieskolan eftersom dessa också styr de dokument som utfärdas för Komvux.

Ämnet gymnasiearbete ställer till problem för Komvux eftersom arbetet ska vara inriktat mot det nationella program som eleven läser mot. Elever som saknar/har underkänt i gymnasiearbetet från gymnasieskolan kan komma att få det svårt att kunna slutföra det på Komvux (gäller framförallt yrkesprogrammen) då många kommuner inte har möjlighet att erbjuda sådan utbildning. I skolifieringen ingår också kravet på nationella prov inom Komvux. Detta utförs på speciella tider anpassade till gymnasieskolan och inte till flexibelt intag och individuell studietakt på Komvux.

3. Urval och behörighet till högre utbildning

Urvalsreglerna till högre utbildning blir allt krångligare. Det som en gång skulle bli lättförståeligt, enkelt och transparent har blivit ett sammelsurium av regler att förhålla sig till. Kraven på förkunskaper har ökat (inte alltid i takt med vad som egentligen krävs för att klara utbildningarna). Urval och behörighet blandas ihop då det införts en minimigräns på högskoleprovet. Med Gy11 infördes ytterligare en urvalsgrupp B1EX för att underlätta för de sökande med examensbevis i konkurrensen att komma in på utbildningar (eftersom det är svårare att få höga betyg med en sexgradig betygsskala än en fyrgradig betygsskala) men det gäller bara för de som söker med en gymnasieexamen komplett från gymnasieskolan.

Väljer du att komplettera dina betyg på Komvux hamnar du i urvalsgrupp B2 och hänvisas till att konkurrera med dem som har betyg med en fyrgradig betygsskala. Gruppen B2 har sitt ursprung i att det tidigare beslutades att elever som av olika skäl kompletterande sin gymnasieutbildning med kurser på Komvux skulle hamna i en egen grupp, B2. Medan de som söker på ”rena gymnasiebetyg hamnar i en egen urvalsgrupp, B1, som också ges flest platser på utbildningen. Detta gjordes för vad som påstods skulle stävja betygsinflation dvs. att gymnasieelever gick ett extra år på Komvux för att läsa upp sina betyg. De elever som läser på Komvux behöver det för att de har underkända betyg, saknar betyg i ämnen som krävs för behörighet etc. Tillämpningen innebär också att de elever som kompletterar för att bli behörig behandlas lika som de som har råd att höja sina betyg för att få ett bättre meritvärde.

4. Digital databas för omvandling och uträkning av slutbetyg/gymnasieexamen

För att kvalitetssäkra och för att garantera att informationen är uppdaterad hos alla skulle det vara bra om Skolverket kunde ta fram en digital databas för omvandling av kurser från gamla till nya system samt uträkning av gymnasieexamen som skulle kunna ge förslag på vilka program som en examen skulle kunna motsvara beroende på vilka kurser som matas in. Just nu kräver det otroligt mycket resurser från alla enskilda kommuner som var och en på sin kammare sitter och försöker hitta strukturer, modeller och arbetssätt för att underlätta att jobba med de förändringar som Gy11 och Vux12 inneburit, omvandlingstabellen och att stötta elever i sin studieplanering mot en gymnasieexamen.

I slutändan handlar det om att de styrande under ett antal år genom olika beslut misskrediterat de elever som av olika skäl valt att läsa inom kommunal vuxenutbildning. Vi vill få en ändring på detta! Vi anser att individer inte ska straffas för att de inte kunnat välja ”rätt” utbildning när de var 15 år eller för att av olika skäl inte klarar av att genomföra/slutföra sin utbildning mellan 16-19 år. Tvärtom de elever som återvänder och slutför tidigare påbörjade studier borde premieras.

Av Nätverket studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning, SiV, genom Johanna Möller

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons