”Straffa inte elever som väljer fel”

SiV, nätverket studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning, har sedan Vux12 genomfördes aktivt uppvaktat riksdagspolitiker i syfte att förändra regelverket för studerande inom vuxenutbildning då vi anser att Vux12 missgynnar det livslångt lärande och framförallt studerande inom vuxenutbidlning.

1. Bortre gränsen för slutbetyg (läs halvårsskiftet 2015) behöver flyttas fram:

Sista årskullen som lämnande gymnasieskolan med slutbetyg/samlat betygsdokument gick ut våren 2013. Av erfarenhet vet vi att det ta några år innan individer inser behovet av att fullfölja sina studier för att få grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier.

Av en årskurs som slutar gymnasieskolan gäller generellt att knappt 70 % klarar målen dvs. uppnår grundläggande behörighet för vidare studier. År 2013 var siffran 71 % dvs. lite högre än de nio senaste åren tidigare, då det pendlat mellan 68-69 %. Det finns de som redan påbörjat sin resa att slutföra sin gymnasieutbildning men också många som ännu inte påbörjat denna resa. Av de som påbörjat denna resa kommer många tvingas läsa mer, eftersom de tvingas läsa om eller läsa nya kurser då många av kurserna i det gamla systemet inte är konverteringsbara till Gy11. Det är resursslöseri både ur ett individperspektiv (mer tid och mer pengar att lägga ned på att komplettera) och ett samhällsperspektiv (dyrare för kommunerna). Inte heller studiemedelssystemet stödjer denna ”växling” då en individ som gått tre år på gymnasiet endast beviljats kunna söka studiemedel för 80 veckor.

Det är även en del elever som ”tjänar” på omvandlingen dvs. att omvandlingen från de gamla kurserna till de nya genererar fler kurspoäng enligt de nya kurserna jämför med vad de gamla kurserna är värda. Visst är det bra för just den eleven men det är inte ett rättvist system där andra elever samtidigt förlorar massor av poäng.

2.Skolifiering av Komvux

Grundidén med kommunal vuxenutbildning har förändrats i och med införandet av Gy11. Komvux har sedan start byggt på att vara en möjlighet för individer att komplettera/fullfölja sin utbildning. Komvux har varit ett komplement. Till Komvux söker elever som saknar gymnasieutbildning eller som behöver komplettera sin utbildning. De tidigare reglerna tillät att individer i högre grad kunde ta med de kurser som individen tidigare läst när individen läste för ett slutbetyg på Komvux, enda kravet var att alla kärnämnen fanns med. Det kommer inte vara möjligt längre eftersom att kunna läsa mot ett slutbetyg på Komvux upphör 1 juli 2015. De elever som ges möjlighet att ta ut ett slutbetyg kan i större utsträckning använda det ”bagage” (tidigare inlästa och godkända kurser) de har med sig än vad eleverna som läst enligt Gy11 kommer att kunna göra. De styrs av de strängare examensreglerna från gymnasieskolan eftersom dessa också styr de dokument som utfärdas för Komvux.

Ämnet gymnasiearbete ställer till problem för Komvux eftersom arbetet ska vara inriktat mot det nationella program som eleven läser mot. Elever som saknar/har underkänt i gymnasiearbetet från gymnasieskolan kan komma att få det svårt att kunna slutföra det på Komvux (gäller framförallt yrkesprogrammen) då många kommuner inte har möjlighet att erbjuda sådan utbildning. I skolifieringen ingår också kravet på nationella prov inom Komvux. Detta utförs på speciella tider anpassade till gymnasieskolan och inte till flexibelt intag och individuell studietakt på Komvux.

3. Urval och behörighet till högre utbildning

Urvalsreglerna till högre utbildning blir allt krångligare. Det som en gång skulle bli lättförståeligt, enkelt och transparent har blivit ett sammelsurium av regler att förhålla sig till. Kraven på förkunskaper har ökat (inte alltid i takt med vad som egentligen krävs för att klara utbildningarna). Urval och behörighet blandas ihop då det införts en minimigräns på högskoleprovet. Med Gy11 infördes ytterligare en urvalsgrupp B1EX för att underlätta för de sökande med examensbevis i konkurrensen att komma in på utbildningar (eftersom det är svårare att få höga betyg med en sexgradig betygsskala än en fyrgradig betygsskala) men det gäller bara för de som söker med en gymnasieexamen komplett från gymnasieskolan.

Väljer du att komplettera dina betyg på Komvux hamnar du i urvalsgrupp B2 och hänvisas till att konkurrera med dem som har betyg med en fyrgradig betygsskala. Gruppen B2 har sitt ursprung i att det tidigare beslutades att elever som av olika skäl kompletterande sin gymnasieutbildning med kurser på Komvux skulle hamna i en egen grupp, B2. Medan de som söker på ”rena gymnasiebetyg hamnar i en egen urvalsgrupp, B1, som också ges flest platser på utbildningen. Detta gjordes för vad som påstods skulle stävja betygsinflation dvs. att gymnasieelever gick ett extra år på Komvux för att läsa upp sina betyg. De elever som läser på Komvux behöver det för att de har underkända betyg, saknar betyg i ämnen som krävs för behörighet etc. Tillämpningen innebär också att de elever som kompletterar för att bli behörig behandlas lika som de som har råd att höja sina betyg för att få ett bättre meritvärde.

4. Digital databas för omvandling och uträkning av slutbetyg/gymnasieexamen

För att kvalitetssäkra och för att garantera att informationen är uppdaterad hos alla skulle det vara bra om Skolverket kunde ta fram en digital databas för omvandling av kurser från gamla till nya system samt uträkning av gymnasieexamen som skulle kunna ge förslag på vilka program som en examen skulle kunna motsvara beroende på vilka kurser som matas in. Just nu kräver det otroligt mycket resurser från alla enskilda kommuner som var och en på sin kammare sitter och försöker hitta strukturer, modeller och arbetssätt för att underlätta att jobba med de förändringar som Gy11 och Vux12 inneburit, omvandlingstabellen och att stötta elever i sin studieplanering mot en gymnasieexamen.

I slutändan handlar det om att de styrande under ett antal år genom olika beslut misskrediterat de elever som av olika skäl valt att läsa inom kommunal vuxenutbildning. Vi vill få en ändring på detta! Vi anser att individer inte ska straffas för att de inte kunnat välja ”rätt” utbildning när de var 15 år eller för att av olika skäl inte klarar av att genomföra/slutföra sin utbildning mellan 16-19 år. Tvärtom de elever som återvänder och slutför tidigare påbörjade studier borde premieras.

Av Nätverket studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning, SiV, genom Johanna Möller