Annons
Ana Azdajic, Majken Mossberg och Simon Fagerlund diskuterar vad som kan bli bättre med lärarutbildningen. - Magnus Glans
Ana Azdajic, Majken Mossberg och Simon Fagerlund diskuterar vad som kan bli bättre med lärarutbildningen. Foto: Magnus Glans

Studenterna: ”Minska antalet utbildningar”

Publicerad 19 augusti 2016

Fakta

Det gör de om tio år

Simon Fagerlund
Ålder: 25.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Uppsala.
Pluggar: Ämneslärarprogrammet, engelska och historia.
Det gör jag om tio år: Jag står i ett klassrum någonstans i Sverige eller i lärarrummet och dricker kaffe. Jag har inte bestämt mig var jag kommer hamna.

Majken Mossberg
Ålder: 25.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Stockholm, Nacka.
Pluggar: Grundlärarutbildning med svenska, matematik och NO-ämnen som inriktning.
Det gör jag om tio år: Antingen arbetar jag på skola som förstelärare i Sollentuna, eller så jobbar jag på Skolinspektionen.

Ana Azdajic.
Ålder: 23.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Ängelholm.
Pluggar: Ämneslärarprogrammet, svenska och engelska.
Det gör jag om tio år: Jag undervisar på högstadiet eller gymnasiet. Var i landet vet jag inte, men nog inte mer norrut än Uppsala.

Relaterat

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Så vad tycker egentligen morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Varför pluggar du till lärare?

Majken: För att jag är bra på det och jag tycker det är kul. Det är det roligaste yrket som jag kan tänka mig som ger en trygg anställning och som är stimulerande. Jag kollar aldrig på klockan i klassrummet. Det är en klyscha men sant.

Simon: Lärarkallet är väl också en klyscha. Men det här är ju det roligaste och mest stimulerande jag kan tänka mig att jobba med.

Ana: Kallet har jag nog inte känt. Jag valde mer för att jag ville läsa svenska i första hand. Efter det har jag inte alls ångrat mig, det har bara blivit roligare.

Vad tycker ni varit bra och dåligt med utbildningen hittills?

Simon: Vi sitter ofta och diskuterar vad som skulle kunna varit bättre. Det vi fastnar på är att mycket av det vi gör inte är förankrat i vårt framtida yrke.

Ana: Det är stor skillnad mellan olika ämnen. Jag läser svenska som förstaämne, där finns det en tanke att man hela tiden ska ha koppling till läroplanen. När jag sedan läste historia var vi uppblandade med historiker, då var det annorlunda.

Simon: Jag har nu läst tre år. Två veckor har jag varit på en skola, that’s it. Någonstans tycker jag att om jag ska lägga fem år på en utbildning, så är inte det viktiga att kunna svara på när en specifik händelse ägt rum i historien. Mer att kunna ge verktyg till elever att utvecklas.

Majken: Men det tycker jag att vi har fått. På grundlärarutbildningen kanske pendeln är åt andra hållet, vi får mycket pedagogik. Samtidigt vet jag inte om det är bra eller dåligt.

Det viktigaste är att kunna ge verktyg till elever att utvecklas

Skiljer sig bilden av hur ni trodde att det skulle vara att läsa till lärare?

Majken: Jag trodde att det skulle vara mer praktiskt. Samtidigt tycker jag det teoretiska är bra. Sedan tycker jag det vore bra med mer VFU. Inte att man tar bort teorin men att man bör komplettera.

Simon: Problemet tycker jag är att det teoretiska inte knyts an till det praktiska. I alla fall inte för mig de här tre åren.

Ana: Ja, som när jag sitter och läser spökhistorier för årskurs sex samtidigt som jag har trettio poäng äldre litteratur. Det blir lite av en clash.

Majken: Fast känner du dig inte då trygg med att du har en stor ryggsäck?

Ana: Tvärtom. Det blir mer ett nytt fält som jag inte känner till så bra.

Simon: Det ser ju så olika ut, beroende på var man pluggar i landet. Man pratar om en likvärdig skola, där skolan ska vara mer jämlik. Men lärarutbildningen verkar inte ha en gemensam handlingsplan. Det är mer upp till var och en. Akademiseringen som skett är viktig, men jag tycker att det borde finnas en bättre central styrning, så det inte blir för stora skillnader. Här i Uppsala har man väldigt starka ämnesinstitutioner. I Linköping är det kanske helt annorlunda.

Ana: Jag tror också att det hade underlättat om vi haft mer didaktik än pedagogik, som nu varit extremt teoretisk. Vi har bara haft en pedagogiktermin, och vissa av de sakerna hade man kunnat skippa helt. Det hade varit bättre att man får konkreta tips på hur man gör i ett klassrum.

Hur skulle det gå till?

Majken: Jag tänker VFU en dag i veckan under vissa terminer. Eller att man får följa en lärare längre. Att du måste göra vissa uppgifter med en lärare så du får någon form av länk till verksamheten.

Simon: Drömmen vore att ha en modellskola, där studenter får komma ut och testa på. Sjuksköterskor går ju ut och jobbar praktiskt under terminerna. Det var efter första praktiken som många hoppade av.

Majken: Jag höll på att bli en av dem. Jag trodde att jag skulle undervisa, i stället blev det mycket omvårdnad. ”Sitt inte där, snyt dig!”, sedan var det en kvart kvar. Då hade man velat komma ut direkt igen till ett klassrum och inte vänta i ett och ett halvt år. Min andra VFU blev väldigt bra, så jag var väldigt nöjd att jag fortsatte.

Ana: Jag kände att jag lärde mig mer på de tre veckor jag hade VFU än under hela pedagogikterminen.

Majken: Jag börjar ändå se ljuset i tunnelns slut. Jag tycker att utbildningen gett mig mycket kött på benen.

Det hade varit bättre att man får konkreta tips på hur man gör i ett klassrum

Pratar ni ofta om utbildningen?

Simon: Det faller sig naturligt. Man får en uppgift och börjar diskutera: ”Varför gör vi det här?”. Men det kan också vara att vi gör uppgifter som är bra och känns meningsfulla. Att man då man får upp den där brinnande känslan.

Majken: Jag tycker att mer eller mindre alla kurser jag har haft har varit roliga. Och vad jag förstår så verkar de ta våra kursutvärderingar på allvar. Jag vet att en del har ändrats för de elever som kommer efter min årskull.

Skolan är mer eller mindre alltid i fokus. De senaste åren har skoldebatten skruvats upp än mer. Har det påverkat utbildningen?

Simon: Jag känner ett större driv att vara med och göra skillnad, att vara en del i debatten. Ska man plugga fem år som vi oftast gör får man höra ”jaha, du valde alltså inte att plugga till läkare?”. Den bilden av ett lågstatus-yrke finns.

Ana: Min första termin var det en tjej som sa att hon sa till sin gamla lärare att hon hade börjat plugga till lärare och läraren sa ”men du hade ju bra betyg?”. Det är så pass låg status yrket fått, det är sorgligt.

Jag är jätteoptimistisk! Jag känner mig redo att ge mig ut i arbetslivet

Har ni idéer hur man får ihop pusslet med att höja yrkets status, får fler att utbilda sig samt ser till att inte så många hoppar av under utbildningen?

Simon: Just att höja kvalitén och minska antalet utbildningar tror jag på. Att försöka ha mer statlig styrning och en övergripande handlingsplan över vad som ska ingå i utbildningen för att den ska bli mer likvärdig. Jag tror inte i längden att man löser något genom att utbilda fler.

Ana: Ja, om man utbildar fler som sedan hoppar av, vad är meningen med det? Det är bara pengar som går till spillo. Överlag tycker jag att utbildningen varit bra, det är små saker som vi klagar på nu.

Majken: Jag är jätteoptimistisk! Jag känner mig redo att ge mig ut i arbetslivet. Jag tror att det viktigaste är att ha bra kollegor. Å andra sidan är det ju lätt att bara byta jobb om det inte känns bra. I början kommer man väl vara som en liten fågelunge, då är det viktigt med bra kollegor. Att få någon som kan hjälpa och peppa en.

Simon: På min första VFU var lärarna stressade men det triggade mig. Det som är spännande med det här yrket är att du aldrig kommer att gå in i samma klassrum. Du kommer att lära dig nya saker efter tjugo år. Då är det viktigt att jag tar del av kollegors erfarenheter, att vara öppen för att lära sig. Jag vet inte allt. Utbildningen fortsätter.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Annons
Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Annons
Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.

Annons
Annons
Annons