Annons
Ana Azdajic, Majken Mossberg och Simon Fagerlund diskuterar vad som kan bli bättre med lärarutbildningen. - Magnus Glans
Ana Azdajic, Majken Mossberg och Simon Fagerlund diskuterar vad som kan bli bättre med lärarutbildningen. Foto: Magnus Glans

Studenterna: ”Minska antalet utbildningar”

Publicerad 19 augusti 2016

Fakta

Det gör de om tio år

Simon Fagerlund
Ålder: 25.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Uppsala.
Pluggar: Ämneslärarprogrammet, engelska och historia.
Det gör jag om tio år: Jag står i ett klassrum någonstans i Sverige eller i lärarrummet och dricker kaffe. Jag har inte bestämt mig var jag kommer hamna.

Majken Mossberg
Ålder: 25.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Stockholm, Nacka.
Pluggar: Grundlärarutbildning med svenska, matematik och NO-ämnen som inriktning.
Det gör jag om tio år: Antingen arbetar jag på skola som förstelärare i Sollentuna, eller så jobbar jag på Skolinspektionen.

Ana Azdajic.
Ålder: 23.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Ängelholm.
Pluggar: Ämneslärarprogrammet, svenska och engelska.
Det gör jag om tio år: Jag undervisar på högstadiet eller gymnasiet. Var i landet vet jag inte, men nog inte mer norrut än Uppsala.

Relaterat

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Så vad tycker egentligen morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Varför pluggar du till lärare?

Majken: För att jag är bra på det och jag tycker det är kul. Det är det roligaste yrket som jag kan tänka mig som ger en trygg anställning och som är stimulerande. Jag kollar aldrig på klockan i klassrummet. Det är en klyscha men sant.

Simon: Lärarkallet är väl också en klyscha. Men det här är ju det roligaste och mest stimulerande jag kan tänka mig att jobba med.

Ana: Kallet har jag nog inte känt. Jag valde mer för att jag ville läsa svenska i första hand. Efter det har jag inte alls ångrat mig, det har bara blivit roligare.

Vad tycker ni varit bra och dåligt med utbildningen hittills?

Simon: Vi sitter ofta och diskuterar vad som skulle kunna varit bättre. Det vi fastnar på är att mycket av det vi gör inte är förankrat i vårt framtida yrke.

Ana: Det är stor skillnad mellan olika ämnen. Jag läser svenska som förstaämne, där finns det en tanke att man hela tiden ska ha koppling till läroplanen. När jag sedan läste historia var vi uppblandade med historiker, då var det annorlunda.

Simon: Jag har nu läst tre år. Två veckor har jag varit på en skola, that’s it. Någonstans tycker jag att om jag ska lägga fem år på en utbildning, så är inte det viktiga att kunna svara på när en specifik händelse ägt rum i historien. Mer att kunna ge verktyg till elever att utvecklas.

Majken: Men det tycker jag att vi har fått. På grundlärarutbildningen kanske pendeln är åt andra hållet, vi får mycket pedagogik. Samtidigt vet jag inte om det är bra eller dåligt.

Det viktigaste är att kunna ge verktyg till elever att utvecklas

Skiljer sig bilden av hur ni trodde att det skulle vara att läsa till lärare?

Majken: Jag trodde att det skulle vara mer praktiskt. Samtidigt tycker jag det teoretiska är bra. Sedan tycker jag det vore bra med mer VFU. Inte att man tar bort teorin men att man bör komplettera.

Simon: Problemet tycker jag är att det teoretiska inte knyts an till det praktiska. I alla fall inte för mig de här tre åren.

Ana: Ja, som när jag sitter och läser spökhistorier för årskurs sex samtidigt som jag har trettio poäng äldre litteratur. Det blir lite av en clash.

Majken: Fast känner du dig inte då trygg med att du har en stor ryggsäck?

Ana: Tvärtom. Det blir mer ett nytt fält som jag inte känner till så bra.

Simon: Det ser ju så olika ut, beroende på var man pluggar i landet. Man pratar om en likvärdig skola, där skolan ska vara mer jämlik. Men lärarutbildningen verkar inte ha en gemensam handlingsplan. Det är mer upp till var och en. Akademiseringen som skett är viktig, men jag tycker att det borde finnas en bättre central styrning, så det inte blir för stora skillnader. Här i Uppsala har man väldigt starka ämnesinstitutioner. I Linköping är det kanske helt annorlunda.

Ana: Jag tror också att det hade underlättat om vi haft mer didaktik än pedagogik, som nu varit extremt teoretisk. Vi har bara haft en pedagogiktermin, och vissa av de sakerna hade man kunnat skippa helt. Det hade varit bättre att man får konkreta tips på hur man gör i ett klassrum.

Hur skulle det gå till?

Majken: Jag tänker VFU en dag i veckan under vissa terminer. Eller att man får följa en lärare längre. Att du måste göra vissa uppgifter med en lärare så du får någon form av länk till verksamheten.

Simon: Drömmen vore att ha en modellskola, där studenter får komma ut och testa på. Sjuksköterskor går ju ut och jobbar praktiskt under terminerna. Det var efter första praktiken som många hoppade av.

Majken: Jag höll på att bli en av dem. Jag trodde att jag skulle undervisa, i stället blev det mycket omvårdnad. ”Sitt inte där, snyt dig!”, sedan var det en kvart kvar. Då hade man velat komma ut direkt igen till ett klassrum och inte vänta i ett och ett halvt år. Min andra VFU blev väldigt bra, så jag var väldigt nöjd att jag fortsatte.

Ana: Jag kände att jag lärde mig mer på de tre veckor jag hade VFU än under hela pedagogikterminen.

Majken: Jag börjar ändå se ljuset i tunnelns slut. Jag tycker att utbildningen gett mig mycket kött på benen.

Det hade varit bättre att man får konkreta tips på hur man gör i ett klassrum

Pratar ni ofta om utbildningen?

Simon: Det faller sig naturligt. Man får en uppgift och börjar diskutera: ”Varför gör vi det här?”. Men det kan också vara att vi gör uppgifter som är bra och känns meningsfulla. Att man då man får upp den där brinnande känslan.

Majken: Jag tycker att mer eller mindre alla kurser jag har haft har varit roliga. Och vad jag förstår så verkar de ta våra kursutvärderingar på allvar. Jag vet att en del har ändrats för de elever som kommer efter min årskull.

Skolan är mer eller mindre alltid i fokus. De senaste åren har skoldebatten skruvats upp än mer. Har det påverkat utbildningen?

Simon: Jag känner ett större driv att vara med och göra skillnad, att vara en del i debatten. Ska man plugga fem år som vi oftast gör får man höra ”jaha, du valde alltså inte att plugga till läkare?”. Den bilden av ett lågstatus-yrke finns.

Ana: Min första termin var det en tjej som sa att hon sa till sin gamla lärare att hon hade börjat plugga till lärare och läraren sa ”men du hade ju bra betyg?”. Det är så pass låg status yrket fått, det är sorgligt.

Jag är jätteoptimistisk! Jag känner mig redo att ge mig ut i arbetslivet

Har ni idéer hur man får ihop pusslet med att höja yrkets status, får fler att utbilda sig samt ser till att inte så många hoppar av under utbildningen?

Simon: Just att höja kvalitén och minska antalet utbildningar tror jag på. Att försöka ha mer statlig styrning och en övergripande handlingsplan över vad som ska ingå i utbildningen för att den ska bli mer likvärdig. Jag tror inte i längden att man löser något genom att utbilda fler.

Ana: Ja, om man utbildar fler som sedan hoppar av, vad är meningen med det? Det är bara pengar som går till spillo. Överlag tycker jag att utbildningen varit bra, det är små saker som vi klagar på nu.

Majken: Jag är jätteoptimistisk! Jag känner mig redo att ge mig ut i arbetslivet. Jag tror att det viktigaste är att ha bra kollegor. Å andra sidan är det ju lätt att bara byta jobb om det inte känns bra. I början kommer man väl vara som en liten fågelunge, då är det viktigt med bra kollegor. Att få någon som kan hjälpa och peppa en.

Simon: På min första VFU var lärarna stressade men det triggade mig. Det som är spännande med det här yrket är att du aldrig kommer att gå in i samma klassrum. Du kommer att lära dig nya saker efter tjugo år. Då är det viktigt att jag tar del av kollegors erfarenheter, att vara öppen för att lära sig. Jag vet inte allt. Utbildningen fortsätter.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

Debatt

"Alla som arbetar i skolans värld idag förtjänar en uppdaterad bild av vad som fungerar för att stoppa mobbning", skriver Carolina Engström och Jacob Flärdh på Friends.

Kommentera
Annons
Annons
Appar i klassrummet
Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Appar

Paddan är fullmatad med verktyg för att hjälpa lärarna i klassrummet.
Här är listan på några av de viktigaste digitala verktygen som kan stötta, motivera och kompensera i undervisningen.

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Appar

IKT-pedagogen Sara Lindqvist guidar dig genom de senaste årens explosion av utbildningsappar.

Annons
Granskning behörighet
Stora skillnader i andel behöriga lärare

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Behörighet

I teorin har alla elever rätt till välutbildade och behöriga lärare. I verkligheten är det inte så. I många kommuner är till och med majoriteten av lärarna i engelska, svenska och matematik inte behöriga i det ämne de undervisar i, visar Skolvärldens granskning.

Annons
Annons
Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Behörighet

Skillnaderna i andel behöriga lärare är enorm mellan kommunerna. Samtidigt kommer lärarbristen att förvärras.
– Vi har några tuffa år framför oss innan det vänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Annons
Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Behörighet

Ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott svarar på frågan:
Hur vill ni öka andelen legitimerade och behöriga lärare i allmänhet och i socialt utsatta skolor/områden i synnerhet?

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Hjärnan

Ny forskning visar hur fler lärare kan få barn att klara svåra utmaningar. Hjärnprofessorn Torkel Klingberg förklarar hur lärare kan förstå sina elever bättre, reder ut missförstånd kring inlärning och klargör varför kämparanda är en viktig faktor för elevernas utveckling.

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Syv

Många studie- och yrkesvägledare tycker att skolledningen kan bli bättre på att se syv som hela skolans ansvar.
I Timrå ingår kommunens studie- och yrkesvägledare sedan några år tillbaka i skolornas ledningsgrupper, något som gett positivt resultat.

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Slutreplik

Regeringen borde lägga fokus på att lösa frågetecken och utmaningar för att möjliggöra att digitala prov och extern rättning kan bli verklighet snabbare än 2022, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M).

Kommentera
Skolvärlden i Estland
Därför gör Estland Pisa-succé

Därför gör Estland Pisa-succé

Reportage

Vad är det som gör att Estland alltmer tar över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa

Kan Sverige snegla på Estland för att höja Pisa-resultaten? Daniel Pettersson manar till försiktighet i jakten på pedagogiska lösningar i andra länder. 
– Man måste ju ta hänsyn till samhälleliga och sociala sammanhang, säger han.

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Forskning

Glesbygdsskolor är bra på att ge elever i behov av stöd en inkluderande lärmiljö trots utmaningar som bristande resurser, få specialpedagoger och ständiga hot om nedläggning. Det visar en ny avhandling.

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Kränkningar

Trots att Skolverket avråder från vissa antimobbningsmetoder som visat sig ha direkt motsatt effekt fortsätter skolor att använda dem.

Våldet fortsätter att öka i skolan

Våldet fortsätter att öka i skolan

Arbetsmiljö

Antalet våldshandlingar i skolan fortsatte att öka under 2016.
– Ingen ska i sitt arbete behöva utsättas för våld eller hot, säger Anders Jansson på Arbetsmiljöverket.

Han får lärarpris för sina fältstudier

Han får lärarpris för sina fältstudier

Prisad

Biologiläraren Lennart Wallstedt drar helst med sig eleverna ut i skog och mark. Nu tilldelas han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris.

”Vi gör om utan hafs och slarv”

”Vi gör om utan hafs och slarv”

Replik

Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.

Kommentera
Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Lärare

Från de stora scenerna runt om i världen till klassrummet.
Den före detta Mando Diao-medlemmen Gustaf Norén har bestämt sig för att utbilda sig till musiklärare.
– De flesta musiker skulle må bra av att vara lärare, säger han till Skolvärlden.

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Nyanlända

Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill se ett tak för hur många nyanlända elever en kommun ska ta emot, och samtidigt göra det obligatoriskt för alla kommuner och skolor att öppna dörrarna för flyktingbarn.

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Fusk

Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

Slutreplik

”Vi i Byggnads behöver hjälp med att nå ett jämställt samhälle. Så jag håller fast vid att jag gärna ser att ni SYV:are lyfter frågan om bygg för era kvinnliga elever”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en slutreplik.

Kommentera
”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

Replik

Mitt jobb är inte att leverera någon lösning för Byggnads rekryteringsproblem. Mitt jobb är att tillgodose mina elevers behov av vägledning och förse dem med verktyg för att de ska kunna göra väl underbyggda val inför framtida studier och arbetsliv, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Kommentera
”Regeringen tar inte fusket på allvar”

”Regeringen tar inte fusket på allvar”

Debatt

Digitala prov och central rättning måste komma på plats snarast möjligt för att vi ska komma tillrätta med fusket på de nationella proven, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M) utbildningspolitisk talesperson.

Kommentera
Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Nationella prov

Nio av tio lärare anser att de nationella proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma eleverna.
Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för att dämpa betygsinflationen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skola stäms efter utebliven handskakning

Skola stäms efter utebliven handskakning

Diskriminering

En kvinnlig lärarvikarie ville inte ta en manlig kollega i hand, och fick sparken. Därför stäms skolan i Arbetsdomstolen.
– Är det omöjligt att skaka hand så måste det accepteras , säger Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Nyanlända

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

Lön

Lönespridningen bland lärare fortsätter att öka, visar Statskontorets senaste undersökning. En höjning som LR:s ordförande Åsa Fahlén tror kommer gagna hela lärarkollektivet.
– Ser man att det finns möjlighet till en god löneutveckling blir yrket också mer attraktivt, säger hon.

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Lärarbrist

Sex av tio lärare som lämnat yrket, kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön blir bättre.
Fredrik Lannergård gjorde slag i saken – och gick tillbaka till sin gamla arbetsplats.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Ny avhandling

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

Skolutveckling

Stödet till lärare ska tas till nya höjder. 
Skolverkets lansering av nationella skolutvecklingsprogram ska nu erbjuda fler insatser för en långsiktig och bättre utveckling av landets skolor.
Och lärarna kommer få större rätt att få tid för kompetensutveckling, lovar utbildningsminister Gustav Fridolin.

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Skolplikt

Nu tar Socialdemokraterna ett hårdare grepp om skolan och föreslår bland annat skolplikt fram till 18 års ålder. Men Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är besviken på det bristande lärarperspektivet.

Lärarnas arbetsmarknad
Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Speciallärare

Det är en stor brist på specialpedagoger och speciallärare i hela landet, visar en ny prognos från Arbetsförmedlingen.
– Jag blir mycket orolig, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) till Skolvärlden.

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Arbetsmarknad

Allt fler lärare slutar mitt under pågående termin. Det har lett till en ny situation på arbetsmarknaden och högre lärarlöner.
– Bristen har gjort att man rekryterar ännu tidigare än vad man gjort tidigare, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Antonia bytte skola mitt under terminen

Antonia bytte skola mitt under terminen

Arbetsmarknad

Lärarbristen har lett till en ny situation på arbetsmarknaden. I dag kan lärarna byta jobb när de vill och nya siffor visar att allt fler lärare slutar mitt under pågående termin.

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Lärarbristen

Nyutexaminerade lärare i hem- och konsumentkunskap ges ingångslöner på 40 000 kronor i månaden. Det här är en stor ämneslärarbrist det talas lite om.

Återvändande lärare
6 av 10 lärare kan återvända till yrket

6 av 10 lärare kan återvända till yrket

Lärarbrist

Sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket. Rimligare arbetsbelastning, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön är det som krävs för att få dem att återvända, enligt en undersökning från SCB.

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Kommentar

Bättre arbetsmiljö krävs för att lärare ska återvända till skolan, visar SCB:s undersökning.
– Huvudmännen måste rensa i lärarnas arbetsuppgifter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Lärarlönelyftet

Fler kommuner gör lokala satsningar på lönelyft för lärare som inte fått ta del av det statliga. Nu storsatsar även Södertälje på lärarlönerna och ger lyft till ytterligare 140 lärare. 
– För att höja våra elever ytterligare är det viktigt att vi är en attraktiv lärarkommun, säger Elof Hansjons, (S) ordförande i utbildningsnämnden.

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Regeringen vill se strängare regler för religiösa friskolor och göra granskningen skarpare.
– Det är svårt att granska frivilligheten i praktiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Jämställdhet

Regeringen vill skärpa formuleringarna i läroplanen, för att förbjuda könsuppdelade lektioner.
– Idrottslärare har kompetensen att lägga upp lektionen så att alla elever kan delta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Karriär

Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet

Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret.
Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
– Det är en jättebra fortbildning. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa, säger Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap som deltog i Läslyftet i fjol.