Annons
Ana Azdajic, Majken Mossberg och Simon Fagerlund diskuterar vad som kan bli bättre med lärarutbildningen. - Magnus Glans
Ana Azdajic, Majken Mossberg och Simon Fagerlund diskuterar vad som kan bli bättre med lärarutbildningen. Foto: Magnus Glans

Studenterna: ”Minska antalet utbildningar”

Publicerad 19 augusti 2016

Fakta

Det gör de om tio år

Simon Fagerlund
Ålder: 25.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Uppsala.
Pluggar: Ämneslärarprogrammet, engelska och historia.
Det gör jag om tio år: Jag står i ett klassrum någonstans i Sverige eller i lärarrummet och dricker kaffe. Jag har inte bestämt mig var jag kommer hamna.

Majken Mossberg
Ålder: 25.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Stockholm, Nacka.
Pluggar: Grundlärarutbildning med svenska, matematik och NO-ämnen som inriktning.
Det gör jag om tio år: Antingen arbetar jag på skola som förstelärare i Sollentuna, eller så jobbar jag på Skolinspektionen.

Ana Azdajic.
Ålder: 23.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Ängelholm.
Pluggar: Ämneslärarprogrammet, svenska och engelska.
Det gör jag om tio år: Jag undervisar på högstadiet eller gymnasiet. Var i landet vet jag inte, men nog inte mer norrut än Uppsala.

Relaterat

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Så vad tycker egentligen morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Varför pluggar du till lärare?

Majken: För att jag är bra på det och jag tycker det är kul. Det är det roligaste yrket som jag kan tänka mig som ger en trygg anställning och som är stimulerande. Jag kollar aldrig på klockan i klassrummet. Det är en klyscha men sant.

Simon: Lärarkallet är väl också en klyscha. Men det här är ju det roligaste och mest stimulerande jag kan tänka mig att jobba med.

Ana: Kallet har jag nog inte känt. Jag valde mer för att jag ville läsa svenska i första hand. Efter det har jag inte alls ångrat mig, det har bara blivit roligare.

Vad tycker ni varit bra och dåligt med utbildningen hittills?

Simon: Vi sitter ofta och diskuterar vad som skulle kunna varit bättre. Det vi fastnar på är att mycket av det vi gör inte är förankrat i vårt framtida yrke.

Ana: Det är stor skillnad mellan olika ämnen. Jag läser svenska som förstaämne, där finns det en tanke att man hela tiden ska ha koppling till läroplanen. När jag sedan läste historia var vi uppblandade med historiker, då var det annorlunda.

Simon: Jag har nu läst tre år. Två veckor har jag varit på en skola, that’s it. Någonstans tycker jag att om jag ska lägga fem år på en utbildning, så är inte det viktiga att kunna svara på när en specifik händelse ägt rum i historien. Mer att kunna ge verktyg till elever att utvecklas.

Majken: Men det tycker jag att vi har fått. På grundlärarutbildningen kanske pendeln är åt andra hållet, vi får mycket pedagogik. Samtidigt vet jag inte om det är bra eller dåligt.

Det viktigaste är att kunna ge verktyg till elever att utvecklas

Skiljer sig bilden av hur ni trodde att det skulle vara att läsa till lärare?

Majken: Jag trodde att det skulle vara mer praktiskt. Samtidigt tycker jag det teoretiska är bra. Sedan tycker jag det vore bra med mer VFU. Inte att man tar bort teorin men att man bör komplettera.

Simon: Problemet tycker jag är att det teoretiska inte knyts an till det praktiska. I alla fall inte för mig de här tre åren.

Ana: Ja, som när jag sitter och läser spökhistorier för årskurs sex samtidigt som jag har trettio poäng äldre litteratur. Det blir lite av en clash.

Majken: Fast känner du dig inte då trygg med att du har en stor ryggsäck?

Ana: Tvärtom. Det blir mer ett nytt fält som jag inte känner till så bra.

Simon: Det ser ju så olika ut, beroende på var man pluggar i landet. Man pratar om en likvärdig skola, där skolan ska vara mer jämlik. Men lärarutbildningen verkar inte ha en gemensam handlingsplan. Det är mer upp till var och en. Akademiseringen som skett är viktig, men jag tycker att det borde finnas en bättre central styrning, så det inte blir för stora skillnader. Här i Uppsala har man väldigt starka ämnesinstitutioner. I Linköping är det kanske helt annorlunda.

Ana: Jag tror också att det hade underlättat om vi haft mer didaktik än pedagogik, som nu varit extremt teoretisk. Vi har bara haft en pedagogiktermin, och vissa av de sakerna hade man kunnat skippa helt. Det hade varit bättre att man får konkreta tips på hur man gör i ett klassrum.

Hur skulle det gå till?

Majken: Jag tänker VFU en dag i veckan under vissa terminer. Eller att man får följa en lärare längre. Att du måste göra vissa uppgifter med en lärare så du får någon form av länk till verksamheten.

Simon: Drömmen vore att ha en modellskola, där studenter får komma ut och testa på. Sjuksköterskor går ju ut och jobbar praktiskt under terminerna. Det var efter första praktiken som många hoppade av.

Majken: Jag höll på att bli en av dem. Jag trodde att jag skulle undervisa, i stället blev det mycket omvårdnad. ”Sitt inte där, snyt dig!”, sedan var det en kvart kvar. Då hade man velat komma ut direkt igen till ett klassrum och inte vänta i ett och ett halvt år. Min andra VFU blev väldigt bra, så jag var väldigt nöjd att jag fortsatte.

Ana: Jag kände att jag lärde mig mer på de tre veckor jag hade VFU än under hela pedagogikterminen.

Majken: Jag börjar ändå se ljuset i tunnelns slut. Jag tycker att utbildningen gett mig mycket kött på benen.

Det hade varit bättre att man får konkreta tips på hur man gör i ett klassrum

Pratar ni ofta om utbildningen?

Simon: Det faller sig naturligt. Man får en uppgift och börjar diskutera: ”Varför gör vi det här?”. Men det kan också vara att vi gör uppgifter som är bra och känns meningsfulla. Att man då man får upp den där brinnande känslan.

Majken: Jag tycker att mer eller mindre alla kurser jag har haft har varit roliga. Och vad jag förstår så verkar de ta våra kursutvärderingar på allvar. Jag vet att en del har ändrats för de elever som kommer efter min årskull.

Skolan är mer eller mindre alltid i fokus. De senaste åren har skoldebatten skruvats upp än mer. Har det påverkat utbildningen?

Simon: Jag känner ett större driv att vara med och göra skillnad, att vara en del i debatten. Ska man plugga fem år som vi oftast gör får man höra ”jaha, du valde alltså inte att plugga till läkare?”. Den bilden av ett lågstatus-yrke finns.

Ana: Min första termin var det en tjej som sa att hon sa till sin gamla lärare att hon hade börjat plugga till lärare och läraren sa ”men du hade ju bra betyg?”. Det är så pass låg status yrket fått, det är sorgligt.

Jag är jätteoptimistisk! Jag känner mig redo att ge mig ut i arbetslivet

Har ni idéer hur man får ihop pusslet med att höja yrkets status, får fler att utbilda sig samt ser till att inte så många hoppar av under utbildningen?

Simon: Just att höja kvalitén och minska antalet utbildningar tror jag på. Att försöka ha mer statlig styrning och en övergripande handlingsplan över vad som ska ingå i utbildningen för att den ska bli mer likvärdig. Jag tror inte i längden att man löser något genom att utbilda fler.

Ana: Ja, om man utbildar fler som sedan hoppar av, vad är meningen med det? Det är bara pengar som går till spillo. Överlag tycker jag att utbildningen varit bra, det är små saker som vi klagar på nu.

Majken: Jag är jätteoptimistisk! Jag känner mig redo att ge mig ut i arbetslivet. Jag tror att det viktigaste är att ha bra kollegor. Å andra sidan är det ju lätt att bara byta jobb om det inte känns bra. I början kommer man väl vara som en liten fågelunge, då är det viktigt med bra kollegor. Att få någon som kan hjälpa och peppa en.

Simon: På min första VFU var lärarna stressade men det triggade mig. Det som är spännande med det här yrket är att du aldrig kommer att gå in i samma klassrum. Du kommer att lära dig nya saker efter tjugo år. Då är det viktigt att jag tar del av kollegors erfarenheter, att vara öppen för att lära sig. Jag vet inte allt. Utbildningen fortsätter.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Replik

I dag är det mer välinformerade föräldrar med starkare socioekonomisk ställning som väljer friskolor åt sina barn. Men det kan vi ändra på, bland annat genom att införa ett obligatoriskt skolval, som vissa kommuner redan har, där vi får alla att göra ett medvetet val, skriver Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Kommentera
Annons
Annons
Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Studiero

Eleverna skickade flera hundra snapchats om dagen. De missade lektionstid och det uppstod konflikter som lärarna fick ta tag i. Nu fyller det totala mobilförbudet två veckor.

Annons
Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Lärarbristen i Sverige är akut och skolorna letar allt oftare efter lärare utomlands.
Nu riktas blicken både söderut och österut – till Danmark och Finland – i jakt på arbetslösa lärare som vill börja jobba i Malmö.

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Debatt.

Kraven ökar och sjukskrivningarna likaså. Är det bara fråga om en balans mellan krav och resurser? Finns en ”Good enough lärare” och är den rollen eftersträvansvärd? skriver Pål Christensson.

Kommentera
Annons
Annons
Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt

Läsprojektet ”Berättelser som förändrar” ska hjälpa landets lärare att bli bättre på att undervisa med hjälp av ungdomslitteratur i klassrummet.
– Lärarna ska få ett lyxigt startpaket till sina svensklektioner, säger projektets huvudpedagog Ann Boglind.

Annons
SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

Debatt.

Att allt fler friskolor börsnoteras borde vara en varningsklocka för alla seriösa politiker. SSU uppmanar högerpartierna att se bortom sina ideologiska skygglappar och tänka på Sveriges elever i kommande förhandlingar med regeringen om vinst i välfärden.

Kommentera
Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Lön

Borås kommun riskerar att få betala miljonbelopp för brister i sina skolor. Bland annat handlar det om bristande stöd och allvarligt stök.

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

Segregation

Statligt finansierade skolor kan vara lösningen på både boendesegregation och bristande likvärdighet i utsatta skolor. Det menar gymnasieläraren Björn Dahlman.

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Digitalt

Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda sprids på internet och i social medier och är något som dagens elever måste lära sig att hantera. För läraren Cecilia Jalkebo är nätkritik en självklar del av undervisningen.

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Viralt

En lapp på en skola i Portugal manar föräldrar att ta ansvar för barnens uppförande. Listan i fem punkter sprids just nu som en löpeld på sociala medier i Sverige.

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Lärarlöner

Förlängd skolplikt för nyanlända som inte når målen och 10 000 kronor i månaden för förstelärare i utsatta områden.
Det är delar i alliansens gemensamma skolförslag.

Planen som ska lösa lärarkrisen

Planen som ska lösa lärarkrisen

Lärarbristen

Här är planen som ska lösa lärarbristen i Borås skolor.
Högre lön, studiecoacher och hitta lärare i Finland är några de 28 förslag som ska locka fler lärare.
– Detta är ett bra första steg. Nu börjar det viktiga arbetet, säger Anne Pihlo, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Borås.

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Med högre lön, mindre klasser och färre undervisningstimmar vill Lärarnas Riksförbund locka erfarna och skickliga lärare till skolor med störst utmaningar.
 Den satsning regeringen gör är långt ifrån tillräcklig, menar ordföranden Åsa Fahlén.

”Känns superlyxigt med fortbildning”

”Känns superlyxigt med fortbildning”

La Rochelle

Musikläraren Céline Estassy och franskläraren Anne Jinert har tilldelats ett fortbildningsstipendium och får resa till Frankrike.
– Det är första gången jag får fortbildning i musikämnet, säger Céline Estassy. 

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Frånvaro

Vänersborg arbetar aktivt för att minska elevfrånvaron, bland annat genom att inte göra skillnad mellan ogiltig och giltig frånvaro.

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott och hälsa

Ny forskning visar att fler pojkar blir behöriga till gymnasiet med mer idrott i skolan. 
Men idrottslärarna förstår inte hur man ska hinna med fler lektioner.
– Lärarna har redan mängder av arbetsuppgifter och vi kan inte trolla med knäna, säger Daniel Gomejzon, lärare i Idrott och hälsa.

Guide: Så pratar du i klassrummet

Guide: Så pratar du i klassrummet

Språkguide

Lärare behöver bli mer medvetna om språket de använder i klassrummet.
– Det är höga språkliga krav i alla ämnen om vi tittar på kunskapskraven. Det gör att vi måste jobba på ett sätt som gör dem möjliga att uppnå, säger Ulrika Ivarsson, speciallärare från Umeå.

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Forskning

Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Kommentar

Skolverkets utvärdering visar att många elever motiveras av betyg. Men inte alla. Betygsforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg kan skapa än större skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Arbetsmiljö

Lärarna måste ta tillbaka makten över skolan.
– Vi behöver bli tuffare och ska inte längre tolerera att bli behandlade hur som helst, säger Daniel Weiland.

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

Arbetsmiljö

En majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar, framför allt när det gäller betygsättningen, undervisningens upplägg och läxor. Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Lärarna har i dag inte den auktoritet som de borde ha, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Studiero

Bristande studiero ska motarbetas med ett nytt ordningslyft för skolan. Det omfattar bland annat bättre utbildning i ledarskap för lärare.
– Jag är trött på att allt ska vara ett lyft, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Granskning/VFU
Praktiken problem för både lärare och studenter

Praktiken problem för både lärare och studenter

Granskning

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Lärarstudenterna om VFU-problemen

Lärarstudenterna om VFU-problemen

VFU

Över 1 700 lärarstudenter svarade i Skolvärldens enkät om hur deras VFU fungerar. Här är några av deras svar.

Lärarna fick extra tid för handledning

Lärarna fick extra tid för handledning

VFU

Gymnasieläraren Pelle Brändén i Uppsala är inte förvånad över att många lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid. 
– Det ligger helt i linje med vad vi upplevt, säger han.

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

Kommentar

Kommuner och lärosäten måste få klara riktlinjer för lärarstudenternas VFU-perioder. Det efterlyser Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 
– Handledaren ska veta från början att det finns tid till uppdraget, säger hon.

På väg mot svenskt lärarjobb

På väg mot svenskt lärarjobb

Nyanlända

Den första kullen deltagare har nu tagit sig igenom snabbspåret för nyanlända lärare.
– Skolan har ett enormt sug efter deras kompetenser, säger Susanna Malm, nationell samordnare för utbildningen.

Betyg i sexan
Fridolin sågar tidiga betyg

Fridolin sågar tidiga betyg

Betygsbråk

Utbildningsminister Gustav Fridolin menar att Skolverkets betygsutvärdering visar att betyg i sexan är fel väg att gå.
– Obegripligt att dra den slutsatsen, kommenterar Camilla Waltersson Grönvall (m).

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Utvärdering

Betyg i sexan har gjort det lättare att upptäcka elever i behov av stöd, visar Skolverkets utvärdering.
Men det har inte lett till att fler elever ges särskilt stöd.

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Likvärdighet

De svenska Pisa-kurvorna pekar svagt uppåt. Men samtidigt ökar gapet mellan hög- och lågpresterande elever precis som skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.
– Den sjunkande likvärdigheten är ett stort problem som vi måste gör något åt, säger Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen.

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Likvärdighet

Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas? Skolvärlden ställde frågan till tio personer i skolans värld.

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

Elevhälsa

Pisa-undersökningen visar att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. På Malmaskolan i Kolsva bedrivs ett omfattande elevhälsoarbete för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.  Bland annat arbetar skolan framgångsrikt med att få hemmasittare tillbaka till skolan.

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Hemmasittare

Skolan missar ofta tidiga signaler om frånvaro. 
– Ju tidigare skolan reagerar på frånvaro, desto enklare är det att få eleven tillbaka till skolan, säger Ann Edvinsson på Skolinspektionen.

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Hemmasittare

Vikten av att reagera tidigt på elevers frånvaro – både giltig och ogiltig – lyfts i en färsk utredning om elever med problematisk frånvaro.
På måndagen överlämnades utredningen till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Debatt

Bättre ljudmiljö i skolan, tillgänglig lärmiljö och tillgång till och kunskap om hörteknik är viktigt för att skolan ska ge elever med hörselnedsättning en bra skolgång. Hela skolans styrkedja behöver vara involverad i arbetet, skriver Greger Bååth, generaldirektör för SPSM.

Kommentera
Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande

Ett levande samtal om särskilt stöd, elevfrånvaro och elevhälsa hjälper lärarkollegiet på Lapplands gymnasium i Pajala att hantera de svårigheter som uppstår. Men så har det inte alltid varit.

”Låter som en dröm”

”Låter som en dröm”

Mentorskap

Många nyutexaminerade lärare saknar stöttning under sin första tid i yrkeslivet. I Täby är man först i landet med att införa så kallade traineeprogram för nyutexaminerade lärare. Lärarnas Riksförbund välkomnar satsningen.

Nära relation till lärare motiverar elever

Nära relation till lärare motiverar elever

Forskning

En nära relation till läraren och varierade, meningsfulla uppgifter. Det är faktorer som motiverar elever i skolarbetet, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

Ämneslärare

Skolverket betalar inte längre ut statsbidrag till ämnesföreningar.
– Vår verksamhet står för precis det styrdokumenten talar om. Nu är risken stor att vi inte kan fortsätta, säger Helena von Schantz, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Gamification

På Magelungen Karlaskolan i Göteborg lyckas man locka tillbaka hemmasittare och elever med NPF tillbaka till skolbänken.
Detta genom att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i undervisningen.

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Elevhälsa

Den skola som inte lyckas uppväga skillnaderna i elevernas olika förutsättningar riskerar inte bara att eleverna missar utbildningens mål, utan bidrar också till utanförskap och ohälsa hos barn, men också sämre förutsättningar senare i vuxenlivet, skriver debattörerna.

Kommentera
Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Utbildningspolitik 

Tydligare krav på skolan att motverka diskriminering och möjlighet för regeringen att ålägga friskolor att låta nyanlända elever gå före i kön.
Det är några av de lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet.

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

Digitala verktyg

I början av 2017 släpper Skolverket en stödrapport med syfte att öka musiklärarnas förståelse för digitala verktyg.
– Det är en bit på vägen men för att nå ända fram krävs ett paradigmskifte för hela ämnet, säger Olle Zandén, universitetslektor på institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet. 

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Gymnasiet

Antalet elever som stängs av från gymnasiet har skjutit i höjden de senaste åren. Mari Wall, syv på Virginska gymnasiet i Örebro, vill se större satsningar för att stoppa trenden.

”Alla skolor kan bli bra skolor”

”Alla skolor kan bli bra skolor”

Debatt

Regeringens nationella skolutvecklingsprogram ska ge en långsiktig och kvalitetssäkrad professionsutveckling för lärare, skriver Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i en debattartikel.

Kommentera
”Inför skolintroduktion för föräldrar”

”Inför skolintroduktion för föräldrar”

Föräldrar som curlar sönder sina barn behöver en genomgång av hur de kan samarbeta med skolan, menar Företagarna. Gärna skolintro för föräldrar, men inte på de premisserna, svarar Föräldraalliansen.

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Rättsprocess

Både Helsingborgs kommun och BEO överklagar tingsrättens dom, som sa att kommunen ska böta 5 000 kronor för den elev som kränktes av en lärare.
– Vi yrkar på 15 000 kronor, säger BEO.

”Att skapa trygghet är viktigast”

”Att skapa trygghet är viktigast”

Hemmasittare

På Berzeliusskolan i Linköping ger en hög personaltäthet trygghet och struktur till återvändande hemmasittare.

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Lärarlönelyft

På friskolan Christinaskolan har rektorn valt att ta av pengarna för lärarlönelyftet och ge sig själv 10 000 kronor i löneökning – enligt henne själv för att kunna fördela till lärare som varit lediga eller väntar på sina lärarlegitimationer.
– Jag tycker om det finns pengar så ska man ta ut dem, så att det kommer lärarna till hjälp, säger rektorn Åsa Johansson.