Annons
Ana Azdajic, Majken Mossberg och Simon Fagerlund diskuterar vad som kan bli bättre med lärarutbildningen. - Magnus Glans
Ana Azdajic, Majken Mossberg och Simon Fagerlund diskuterar vad som kan bli bättre med lärarutbildningen. Foto: Magnus Glans

Studenterna: ”Minska antalet utbildningar”

Publicerad 19 augusti 2016

Fakta

Det gör de om tio år

Simon Fagerlund
Ålder: 25.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Uppsala.
Pluggar: Ämneslärarprogrammet, engelska och historia.
Det gör jag om tio år: Jag står i ett klassrum någonstans i Sverige eller i lärarrummet och dricker kaffe. Jag har inte bestämt mig var jag kommer hamna.

Majken Mossberg
Ålder: 25.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Stockholm, Nacka.
Pluggar: Grundlärarutbildning med svenska, matematik och NO-ämnen som inriktning.
Det gör jag om tio år: Antingen arbetar jag på skola som förstelärare i Sollentuna, eller så jobbar jag på Skolinspektionen.

Ana Azdajic.
Ålder: 23.
Bor: Uppsala.
Uppväxt i: Ängelholm.
Pluggar: Ämneslärarprogrammet, svenska och engelska.
Det gör jag om tio år: Jag undervisar på högstadiet eller gymnasiet. Var i landet vet jag inte, men nog inte mer norrut än Uppsala.

Relaterat

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Så vad tycker egentligen morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Varför pluggar du till lärare?

Majken: För att jag är bra på det och jag tycker det är kul. Det är det roligaste yrket som jag kan tänka mig som ger en trygg anställning och som är stimulerande. Jag kollar aldrig på klockan i klassrummet. Det är en klyscha men sant.

Simon: Lärarkallet är väl också en klyscha. Men det här är ju det roligaste och mest stimulerande jag kan tänka mig att jobba med.

Ana: Kallet har jag nog inte känt. Jag valde mer för att jag ville läsa svenska i första hand. Efter det har jag inte alls ångrat mig, det har bara blivit roligare.

Vad tycker ni varit bra och dåligt med utbildningen hittills?

Simon: Vi sitter ofta och diskuterar vad som skulle kunna varit bättre. Det vi fastnar på är att mycket av det vi gör inte är förankrat i vårt framtida yrke.

Ana: Det är stor skillnad mellan olika ämnen. Jag läser svenska som förstaämne, där finns det en tanke att man hela tiden ska ha koppling till läroplanen. När jag sedan läste historia var vi uppblandade med historiker, då var det annorlunda.

Simon: Jag har nu läst tre år. Två veckor har jag varit på en skola, that’s it. Någonstans tycker jag att om jag ska lägga fem år på en utbildning, så är inte det viktiga att kunna svara på när en specifik händelse ägt rum i historien. Mer att kunna ge verktyg till elever att utvecklas.

Majken: Men det tycker jag att vi har fått. På grundlärarutbildningen kanske pendeln är åt andra hållet, vi får mycket pedagogik. Samtidigt vet jag inte om det är bra eller dåligt.

Det viktigaste är att kunna ge verktyg till elever att utvecklas

Skiljer sig bilden av hur ni trodde att det skulle vara att läsa till lärare?

Majken: Jag trodde att det skulle vara mer praktiskt. Samtidigt tycker jag det teoretiska är bra. Sedan tycker jag det vore bra med mer VFU. Inte att man tar bort teorin men att man bör komplettera.

Simon: Problemet tycker jag är att det teoretiska inte knyts an till det praktiska. I alla fall inte för mig de här tre åren.

Ana: Ja, som när jag sitter och läser spökhistorier för årskurs sex samtidigt som jag har trettio poäng äldre litteratur. Det blir lite av en clash.

Majken: Fast känner du dig inte då trygg med att du har en stor ryggsäck?

Ana: Tvärtom. Det blir mer ett nytt fält som jag inte känner till så bra.

Simon: Det ser ju så olika ut, beroende på var man pluggar i landet. Man pratar om en likvärdig skola, där skolan ska vara mer jämlik. Men lärarutbildningen verkar inte ha en gemensam handlingsplan. Det är mer upp till var och en. Akademiseringen som skett är viktig, men jag tycker att det borde finnas en bättre central styrning, så det inte blir för stora skillnader. Här i Uppsala har man väldigt starka ämnesinstitutioner. I Linköping är det kanske helt annorlunda.

Ana: Jag tror också att det hade underlättat om vi haft mer didaktik än pedagogik, som nu varit extremt teoretisk. Vi har bara haft en pedagogiktermin, och vissa av de sakerna hade man kunnat skippa helt. Det hade varit bättre att man får konkreta tips på hur man gör i ett klassrum.

Hur skulle det gå till?

Majken: Jag tänker VFU en dag i veckan under vissa terminer. Eller att man får följa en lärare längre. Att du måste göra vissa uppgifter med en lärare så du får någon form av länk till verksamheten.

Simon: Drömmen vore att ha en modellskola, där studenter får komma ut och testa på. Sjuksköterskor går ju ut och jobbar praktiskt under terminerna. Det var efter första praktiken som många hoppade av.

Majken: Jag höll på att bli en av dem. Jag trodde att jag skulle undervisa, i stället blev det mycket omvårdnad. ”Sitt inte där, snyt dig!”, sedan var det en kvart kvar. Då hade man velat komma ut direkt igen till ett klassrum och inte vänta i ett och ett halvt år. Min andra VFU blev väldigt bra, så jag var väldigt nöjd att jag fortsatte.

Ana: Jag kände att jag lärde mig mer på de tre veckor jag hade VFU än under hela pedagogikterminen.

Majken: Jag börjar ändå se ljuset i tunnelns slut. Jag tycker att utbildningen gett mig mycket kött på benen.

Det hade varit bättre att man får konkreta tips på hur man gör i ett klassrum

Pratar ni ofta om utbildningen?

Simon: Det faller sig naturligt. Man får en uppgift och börjar diskutera: ”Varför gör vi det här?”. Men det kan också vara att vi gör uppgifter som är bra och känns meningsfulla. Att man då man får upp den där brinnande känslan.

Majken: Jag tycker att mer eller mindre alla kurser jag har haft har varit roliga. Och vad jag förstår så verkar de ta våra kursutvärderingar på allvar. Jag vet att en del har ändrats för de elever som kommer efter min årskull.

Skolan är mer eller mindre alltid i fokus. De senaste åren har skoldebatten skruvats upp än mer. Har det påverkat utbildningen?

Simon: Jag känner ett större driv att vara med och göra skillnad, att vara en del i debatten. Ska man plugga fem år som vi oftast gör får man höra ”jaha, du valde alltså inte att plugga till läkare?”. Den bilden av ett lågstatus-yrke finns.

Ana: Min första termin var det en tjej som sa att hon sa till sin gamla lärare att hon hade börjat plugga till lärare och läraren sa ”men du hade ju bra betyg?”. Det är så pass låg status yrket fått, det är sorgligt.

Jag är jätteoptimistisk! Jag känner mig redo att ge mig ut i arbetslivet

Har ni idéer hur man får ihop pusslet med att höja yrkets status, får fler att utbilda sig samt ser till att inte så många hoppar av under utbildningen?

Simon: Just att höja kvalitén och minska antalet utbildningar tror jag på. Att försöka ha mer statlig styrning och en övergripande handlingsplan över vad som ska ingå i utbildningen för att den ska bli mer likvärdig. Jag tror inte i längden att man löser något genom att utbilda fler.

Ana: Ja, om man utbildar fler som sedan hoppar av, vad är meningen med det? Det är bara pengar som går till spillo. Överlag tycker jag att utbildningen varit bra, det är små saker som vi klagar på nu.

Majken: Jag är jätteoptimistisk! Jag känner mig redo att ge mig ut i arbetslivet. Jag tror att det viktigaste är att ha bra kollegor. Å andra sidan är det ju lätt att bara byta jobb om det inte känns bra. I början kommer man väl vara som en liten fågelunge, då är det viktigt med bra kollegor. Att få någon som kan hjälpa och peppa en.

Simon: På min första VFU var lärarna stressade men det triggade mig. Det som är spännande med det här yrket är att du aldrig kommer att gå in i samma klassrum. Du kommer att lära dig nya saker efter tjugo år. Då är det viktigt att jag tar del av kollegors erfarenheter, att vara öppen för att lära sig. Jag vet inte allt. Utbildningen fortsätter.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkes-EM

Just nu pågår yrkes-EM i Göteborg inför storpublik. Bland alla 40 000 besökare finns lärarna Carl-Eric Spång och Andreas Markstedt på plats för att som domare avgöra vilka som kniper medaljerna. 
– Vi har världens bästa jobb, säger Carl-Eric Spång.

Annons
Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Undervisning

På Naverlönnskolan i Svedala tar eleverna ibland över klassrummet för att undervisa sina klasskompisar.
– Ambitionsnivån har höjts enormt och eleverna har fått ytterligare ett dragplåster för att höja sin kunskapsnivå, säger initiativtagaren Lars Ralevski, lärare i NO och matte. 

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Skolschema

Transport- och fordonstekniska gymnasiet i Stockholm slopade det traditionella skolschemat. I stället arbetar lärare och elever i boxar.
Det unika arbetssättet ger både bättre resultat och effektivare användande av tiden.

Annons
Annons
Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Yrkesutbildning

För lite och för dålig praktik som lärarna saknar förutsättningar att följa upp. Det är en del av kritiken mot yrkesprogrammens praktik i en ny rapport.

Annons
"Dåliga förutsättningar för läsning"

"Dåliga förutsättningar för läsning"

Yrkesutbildning

Förutsättningarna för läsundervisningen behöver förbättras. Det menar ”Årets svensklärare”, Martin Ahlstedt, som vill se förändringar i kunskapskraven.
– Tittar man på hur kunskapskraven är skrivna så är det lite väl enkelt att komma undan den ganska jobbiga litteraturbiten, säger han.

Timss
Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss

Timss-undersökningen visar att kunskapsskillnaderna mellan elever ökar, men det är svårt att locka och behålla rutinerade lärare till de skolor där behoven är störst.
– I Göteborg är situationen desperat, menar Gunnar Valinder, vid LR.

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Timss

Glädjen över Timss-undersökningens resultatvändning varade kort.
Nu slår forskaren Madeleine Löwing larm om att svenska elever saknar grundliga baskunskaper i matematik.
– Det går inte att pusta ut, det är en otroligt allvarlig situation, säger hon.

 

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Timss 2015

Sverige klättrar uppåt i Timss, den internationella jämförelsen av elevers kunskaper inom matematik- och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
Men samtidigt ökar skillnaderna mellan elever som har stöd hemifrån och de som inte har det.

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Timss 2015

Sverige ligger efter grannländerna, men klättrar för första gången i Timss.
– Jag hoppas att varje lärare ser att detta är deras arbetsseger, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

Särskilt stöd

Trendbrott i Timss men fortfarande är matematik det ämne där flest elever får underkänt. Specialpedagogiska skolmyndigheten menar att fler elever kan klara matten om matematiklärare och specialpedagoger samarbetar kring undervisningen.

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Timss 2015

Den senaste Timss-undersökningen visar att svenska fjärde- och åttondeklassare presterar bättre i naturvetenskap och matematik.
Ett betydande erkännande för lärarna, menar matematikläraren Mia Kempe.
– Det är viktigt för oss att de positiva sifforna kommer fram, annars känns det bara som att vi jobbar i motvind, säger hon.

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisa

Mer tid för lärare att vara lärare. Det är skolforskaren Daniel Petterssons recept för att höja det svenska Pisa-resultatet. Med en vecka kvar tills domen faller vill han också passa på att lugna lärarkåren.

”Inför syv redan på lågstadiet”

”Inför syv redan på lågstadiet”

Syv

Kostsamma skolavhopp och felval bland ungdomar ska minskas med hjälp av stärkt studie- och yrkesvägledning.
Syv:aren Karin Bolin vill att syv införs i betydligt tidigare ålder – redan på lågstadiet.
– Det grundar sig i att vi träffar många ungdomar som inte har ägnat en tanke åt framtiden, säger hon.

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Nyanlända

Efter massiv kritik från landets lärare backar regeringen.
Nu har regeringen kommit överens om en lagändring som ger ensamkommande flyktingbarn, som riskerat utvisning när de fyllt 18 år, rätt att stanna om de studerar på gymnasiet. 

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Syv

Det råder en enorm brist på studie- och yrkesvägledare.
Just nu saknar alla grundskolorna på Gotland en behörig syv:are.
– Min största rädsla och oro är att vi som är inne och jobbar ska gå på knäna, säger Carina Levander, studie- och yrkesvägledare vid Wisbygymnasiet Norr och IM-SPR.

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Undersökning

Matematiklyftet gillas bland lärarna. Större trygghet och bättre självförtroende i yrkesrollen är några av effekterna enligt Skolverkets undersökning.

Lärare tjänar mer än rektorer

Lärare tjänar mer än rektorer

Lön

Satsningen på karriärtjänster och lärarlönelyft har gjort att allt fler lärare nu får mer i lön.
Nästan 30 lärare i Falkenberg tjänar i dag mer än ett par av rektorerna. 

Smutskastning förstör skoldebatten

Smutskastning förstör skoldebatten

Debatt

”Per Kornhalls blogginlägg visar tydligt vilken lös grund hans idéer bygger på – och på den låga nivå han tyvärr har valt att lägga sig”, skriver Gabriel Heller Sahlgren som replik.

Kommentera
Fler vägar in ska rädda läraryrket

Fler vägar in ska rädda läraryrket

Läraryrket

Lärarbristen påskyndar att det måste bli fler vägar in i yrket.
Under ett panelsamtal diskuterade därför utbildningsministern, lärarfack och riksdagspartier om hur man ska skapa fler och bättre vägar in i läraryrket.
– Det är jätteviktigt att vi får in fler, sa Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Lärarbristen

Regeringen vill locka fler studenter till ämneslärarutbildningen för årskurs 7–9 genom en förnyad utbildning med större flexibilitet och fördjupade ämnesstudier. 

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Läsförståelse

Elever som arbetar och dramatiserar med en text ökar sin läsförståelse. Detta bekräftas av Martin Göthbergs, gymnasielärare i Mora, forskning. Ändå är det få skolor som aktivt arbetar med drama. 

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Mobbing

På Viskaforsskolan hade man stora problem med konflikter på internet.
Till slut fick rektorn Anette Lundgren nog och avbröt lektionerna –  för att prata med eleverna om nätetik.
– Någonstans måste vi sätta ner foten. Det får vara bra nu, säger hon.

Utvisningshoten pressar lärarna

Utvisningshoten pressar lärarna

Nyanlända 

Flera nyanlända elever väntas inom kort få utvisningsbeslut och många lärare vittnar om en nästintill hopplös situation.
– Detta hamnar i knät på personalen och skapar en trötthet som är mycket större än en vanlig höst i skolvärlden, säger Catharina Pålsson, rektor på Vuxenutbildningen i Höör.

Har Kornhall läst vår rapport?

Har Kornhall läst vår rapport?

Replik

”Per Kornhalls inlägg är en blandning av misstänkliggöranden och felaktiga tolkningar av rapporten”, skriver företrädare för tankesmedjan ECEPR.

Kommentera
”De drar undan mattan för hela analysen”

”De drar undan mattan för hela analysen”

Slutreplik

Det problematiska med detta är också att de gör det till en fråga om huruvida friskolor eller kommunala skolor är bättre. Det är bara intressant ur en marknadsföringssynvinkel”, skriver Per Kornhall i en slutreplik.

Kommentera
Så lyfter de undervisning för nyanlända

Så lyfter de undervisning för nyanlända

Nyanlända

Digitala verktyg ger både lärare och elever nya möjligheter. Det menar Anna Kaya och Hülya Basaran, som fick Guldäpple-juryns särskilda pris för sin digitalt präglade undervisning av nyanlända elever.

Betygsinflationen
Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Granskning

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, visar Skolvärldens granskning.
– Den individuellt satta lönen kan påverkas. Du är en dålig lärare om du sätter många F, säger läraren Niclas Wahlgren.

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Nationella prov

Ett sätt att hejda betygsinflationen är att skrota de nationella proven i dess nuvarande form. 
– Syftet med dem oklart. De borde ersättas av något nytt, kräver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Betygsinflation

Betygsinflationen är politiskt en het fråga. Gymnasieminister Anna Ekström (S) öppnar för att knyta betygen hårdare till de nationella proven.
Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra vill rätta de nationella proven centralt för en likvärdig bedömning.

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Motion

Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin på kritiken mot förslaget om mer rörelse i skolan.
– Det står redan i dag läroplanen att skolan ska sträva efter mer daglig rörelse hos eleverna. Hur det ska göras, det ska vi politiker inte bestämma.

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

Kritik

Lärare och rektorer ansvarar för elevernas hälsa dygnet runt sju dagar i veckan. Det är en tolkning av Skolinspektionens rapport om skolans arbete mot kränkningar på nätet.

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Betyg i åk 6

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Betyg

Nyttan av tidiga betyg är ifrågasatt från forskarhåll. En av dem som tvivlar är pedagogik-professorn Christian Lundahl. 

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Kritik 

Gustav Fridolin vill att elever ska motionera mer – under vanliga lektioner.
– Ett klockrent exempel på att inte förstå hur lärarvardagen ser ut, säger läraren Mikael Bruér.

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Lärarpoddar

Antalet poddar om skolan har ökat kraftigt under de senaste två åren. Nätet vimlar av samtal, diskussioner, reportage och funderingar om skolan och lärarens roll. Skolvärlden guidar dig igenom några av dem.

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet har på sina håll lett till infekterad stämning och lärare som säger upp sig. På fredagen träffades regering, fack och arbetsgivare för att utvärdera.
– Arbetsgivarna måste ta de besvikna lärarna på allvar, säger LR:s Svante Tideman.

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Nya siffror

Färsk statistik från Skolverket visar att antalet elever som går gymnasiets språkintroduktionsprogram har ökat med 77 procent, från 18 700 elever förra läsåret till 33 100 det här läsåret. 

Lärarutbildningen
Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Lärarutbildningen

Jan Björklund (L) och Helene Hellmark Knutsson (S) var stundtals eniga när de debatterade lärarutbildningens framtid på LR:s seminarium på onsdagen. Men i frågan om vilka som ska få examinera ämneslärare är de inte överens.

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Ny rapport

För lågt ställda krav, för lite undervisningstid och för lite kunskaper inom viktiga områden som metodik, specialpedagogik och betyg och bedömning. Det visar en ny undersökning om den svenska lärarutbildningen.

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Debatt

Efter åratal av larmrapporter om kunskapsras kan man fråga sig om vår demoraliserade yrkeskår fortfarande har någon moralisk auktoritet kvar, eller om vår värdegrund håller på att erodera. Det skriver ämnesläraren och lektorn Åke Strandberg, som ser accepterandet av lärarlönelyftet som ett dålig moralisk föredöme.

Kommentera
Stå upp för elever med hörselskada

Stå upp för elever med hörselskada

Debatt

Lärarna får inte resurser eller tillräcklig kompetens att anpassa undervisningen för inkluderade hörselskadade elever. Politiker, huvudmän och skolledare måste vakna och säkerställa de här elevernas behov, skriver Jonathan Wahlström, ordförande för Unga Hörselskadade.

Kommentera
Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Arbetsmiljö

I Uppsala pågår en konfliktfylld debatt efter att lärarnas vilrum på en skola omvandlats till ett bönerum.
– Det är lagkrav på att arbetsplatser ska ha vilrum, däremot finns det inga krav på att det ska finnas bönerum, säger Katarina Reineck, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Utredning

Välfärdsutredningens förslag på vinsttak för privata välfärdsföretag skulle förändra friskolornas situation. Men bland lärarna finns ingen oro.
– Det finns ingen rädsla bland mina medarbetare att förlora sina jobb, säger Andrés Jerez, Lärarnas Riksförbunds koncernombud för skolkoncernen Academedia.

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Ny undersökning

Matematikundervisningen på natur- och teknikprogrammen håller inte måttet, enligt Skolinspektionen.
– Faran är att eleverna inte lär sig att lösa verkliga problem, säger Guldäpplet-prisade matematikläraren Jonas Hall till Skolvärlden.

Lärarlönelyftet
Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Lärarlönelyftet

Läraren Jörgen Karlsson fick inte ta del av lärarlönelyftet – då valde han att säga upp sig.
– Det som gjort att jag tagit steget ut i det okända är att jag inte känner mig uppskattad av kommunen, säger han till Skolvärlden.

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Lärarlönelyftet

Gick du miste om lärarlönelyftet? Det behöver inte betyda att det är kört för all framtid. 
– Det är inte så att det bara är de som fick det här lönepåslaget nu som någonsin kommer att få det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Lärarlönelyftet

Genomförandet av lärarlönelyftet har mötts med misstro i lärarkåren.
På Skolforum bemötte Gustav Fridolin (MP) kritiken mot lönesatsningen.
– Om vi hade förutsett en del av detta, hade det varit skäl nog att låta bli? Nej, säger utbildningsministern.

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Debatt

Skollagen stödjer inte ritualer som att placera elever på givna platser och samla in mobiler innan en lektion. Öppnas lagen för enklare användning av ritualer i förebyggande syfte leder det till att studieron i Sveriges klassrum förbättras, skriver Svante Holmberg. 

Kommentera
Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Lärarlönelyft

I Ulricehamnn går 280 lärare miste om lärarlönelyftet, eftersom kommunen avstått från att söka statsbidraget. I Älvkarleby har lärarna fått sina pengar – men kommunen var för sent ute och nu tas pengarna från den egna skolbudgeten.
– Man kan inte skylla på annat än ren inkompetens, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Lärarlönelyftet

1,4 miljarder kronor. Så mycket har kommuner och fristående skolor begärt från Skolverket för att kunna höja lärarlönerna inom ramen för lärarlönelyftet.
– Jättepositivt att så många är med, säger Andreas Spång på Skolverket.

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Lärarlönelyftet

Eskilstuna kommun missade att ansöka i första omgången av lärarlönelyftet. Det innebär drygt tolv miljoner i förlorade pengar som redan har betalats ut till lärarna.