alli_klapp_0

Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet

Forskning

Studie: Lågpresterande elever får sämre förutsättningar att lära

En ny forskningsstudie visar att skolor brister i stödet till lågpresterande elever.
– Lågpresterande elever upplever att det stöd de får ger sämre förutsättningar att lära sig, säger Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Mer om forskningen:

Artikeln ”Scaffolding or simplifying: students’ perception of support in Swedish compulsory school” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Psychology of Education.

Enkätstudien skickades ut till 5 203 elever i årskurs 9 i en större svensk stad. 1 731 svarade. De gick på 79 olika skolor. Frågorna handlade om attityder till skolan och stöd i NO-ämnen.

Svaren jämfördes utifrån låg- och högpresterande elever, kön, föräldrars utbildningsbakgrund och vilken sorts skola eleverna gick på.

Källa: Göteborgs universitet

Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, har tillsammans med Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad, genomfört en enkätstudie med drygt 1 700 svarande elever i årskurs 9 på 79 olika skolor för att ta reda på vilket stöd elever upplever att de får i skolan. 

Studien är en del i ett större forskningsprojekt där duon tittar på hur det går för elever som är på gränsen att få godkända betyg. 

– Vi fokuserar nu extra på lågpresterande elever, men inte så lågpresterande att de går i en speciell skolform, och tittar på vad skolan, lärare och rektorer gör med den här gruppen för att de ska lära sig och bättra på sina prestationer, säger Alli Klapp.  

Forskningen visar att det finns brister i stöd till lågpresterande elever. Eleverna upplever att de främst erbjuds förenklade uppgifter som sänker förväntningarna istället för stödåtgärder som lyfter dem till samma nivå som övriga elever. 

– De allra viktigaste resultaten är att lågpresterande elever får ett förenklat stöd. Vi ser att det finns lite olika typer av stöd som man kan ge till eleverna – något som vi kallar för ”förenklat stöd” eller mer ”stödjande stöd” som på engelska kallas ”scaffolding support”. 

Det är olika kvalitet på stödtyperna när det gäller att ge elever förutsättningar att lära sig. 

– Lågpresterande elever upplever att de får stöd och då framförallt det förenklade stödet som då ger eleverna sämre förutsättningar att lära sig. 

Vad får det för konsekvenser? 

– Skolan ska ge alla elever möjlighet att lära sig och då känns det viktigt att man ser till att lågpresterande elever får ”scaffolding support” i stället för att de ska få individuella uppgifter som är förenklade i sin karaktär, säger Alli Klapp. 

I stället för att ge lågpresterande elever enklare och korta uppgifter där de exempelvis ska memorera faktauppgifter så förespråkar Alli Klapp en anpassad undervisning. 

– Då blir det ett mer ”stödjande stöd”, det vill säga att man hjälper elever genom att ge uppgifter som är på samma nivå för alla elever. Men där läraren hjälper de lågpresterande eleverna att ta sig igenom uppgifterna. 

De lågpresterande eleverna uppger även i enkätundersökningen att de inte tror att läraren bryr sig om dem. 

– De tycks inte heller lita på läraren. Det är viktigt för lärandet att det relationella stödet finns på plats. Det tycker eleverna att de inte har, säger hon.

Forskarna har även studerat enkätsvaren i relation till bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildningsbakgrund och vilken skola de går på. 

– Lågpresterande elever som går på en skola med elever som har högutbildade föräldrar de får mer av ”scaffolding support”, det vill säga där man får hjälp att ta sig igenom uppgifter alla andra gör, säger Alli Klapp.

Man kunde se att oavsett vilken skola de går på så säger eleverna att vilken typ av stöd man får skiljer sig mellan skolor. 

– Det betyder att vissa skolor ger mer av det bra stödet. Så det finns variation mellan skolorna. 

Hur ser skillnaden ut mellan pojkar och flickor? 

– Pojkar får generellt mer stöd och de får även mer av det bättre stödet än vad flickor får. Det är också i linje med tidigare studier att det kan ha att göra med att flickor är tystare och att det inte märks, säger hon.

Var det något som överraskade dig med forskningsresultatet? 

– Att det var ett så tydligt resultat bland eleverna i enkätundersökningen. Det var intressant. 

Varför ser det ut så här? 

– Det har vi inte kunnat undersöka. Då behöver vi göra betydligt mer omfattande studier med ett longitudinellt perspektiv. Men det är någonting vi kan undersöka framöver. I våra förberedande studier kunde vi se olika förhållningssätt hos lärare och att de har svårt ibland att identifiera vilka elever som är i behov av stöd. Ibland vet lärare inte vad de ska göra med eleverna, de kan ge ett dåligt stöd och ibland finns inte pengar och resurser till att hjälpa eleverna. Ibland vill heller inte elever ha stöd eftersom det är stigmatiserande. Det finns dock ett behov av att undersöka detta noggrannare, säger Alli Klapp. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm