Syvarnas roll måste stärkas

I onsdags skrev två studenter om vikten av samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare. En mycket viktig debatt eftersom just skolans vägledningsuppdrag brister på många ställen i dag. Samverkan krävs – men också direkta insatser för att stärka studie- och yrkesvägledarens roll. 
 
Under den senaste veckan har OECD-rapporten varit temat i den skolpolitiska debatten. Många av förslagen för den svenska skolan handlar om det som sker i klassrummet. Givetvis är det nödvändiga och viktiga åtgärder eftersom skolans kunskapsuppdrag måste stå i centrum – men vi får samtidigt inte glömma satsningarna på viktiga stödfunktioner. Studie- och yrkesvägledning är en sådan. 
 
I dag ångrar var tredje gymnasieelev sitt gymnasieval. Det är en alarmerande siffra som givetvis påverkar elevens studiemotivation negativt. I en undersökning som vi genomfört tillsammans med Lärarnas Riksförbund säger 27 procent av eleverna att de inte fick tillräckligt med studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Två troliga orsaker till dessa siffror är att det i dag går 501 elever per studie- och yrkesvägledare i högstadiet samt att det stödet kommer först i årkurs 9 – precis när det är dags att välja gymnasium. 
 
Att Sveriges skolsystem ger stor frihet och valmöjlighet är positivt. Men om en elev ska få rimlig möjlighet att göra ett avvägt val krävs ordentlig och tillförlitlig information. Denna information måste dessutom komma tidigt, senast i årskurs 7, för att eleven ska kunna veta vad som krävs för att komma in på ett specifikt gymnasieprogram och vad det kan leda till. Informationen måste också kunna komma från flera håll med till exempel en mer aktiv del i skolan för arbetsmarknaden. En lägre ambitionsnivå skulle urholka möjligheterna för eleven att påverka sitt val.
 
Precis som tidigare lyfts fram är samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och lärare avgörande för att få ett helhetsperspektiv om elevens nuvarande kunskaper och framtida ambitionsnivå. 
 
Mot denna bakgrund föreslår Sveriges Elevkårer tre saker: 

• Fler studie- och yrkesvägledare behöver anställas i såväl grundskolan som gymnasiet och Skolverket bör utkomma med allmänna råd för tillgängligheten på dessa 
• Studie- och yrkesvägledare ska aktivt boka möten med elever som börjat årskurs 7 
• Studie- och yrkesvägledningen behöver mer tid till att besöka och samverka med det lokala näringslivet 

Det finns mycket som den svenska skolan behöver förbättra och många av åtgärderna handlar om hur vi kan lyfta kunskapsnivåerna. Men vi får inte glömma bort att kunskaper som inhämtas i klassrummet också ska praktiseras någon gång. Därför spelar studie- och yrkesvägledningen en avgörande roll om vi ska nå framgång i framtiden.  
 
// Emil Gustavsson, Ordförande Sveriges Elevkårer