Annons
Foto: Team Hawaii

Förstelärare ska ge högre lön – åt alla

Publicerad 10 december 2014

”Att lyfta läraryrket är ett nationellt intresse.” Det sa dåvarande utbildningsminister Jan Björklund när han stolt presenterade karriärtjänsterna i september 2012. Men en ny undersökning bland 225 ombud för Lärarnas Riksförbund visar att det finns ett utbrett missnöje med reformen – inte minst bland de lärare som själva inte har en förstelärartjänst.

Relaterat

Sällan har avsikten med en från regeringshåll genomdriven reform sammanfattats så tydligt och kortfattat: ”Reformen Nya karriärvägar för lärare syftar till att förbättra elevernas måluppfyllelse och att höja läraryrkets status och attraktionskraft”. Punkt.

Rejäla lönepåslag på ett bräde – 5 000 kronor för en förstelärare, 10 000 kronor för en lektor – och helt nya vägar till avancemang, utan att behöva ta en arbetsledande position. Enkelt på pappret, svårare i en komplex verklighet.

– Det största problemet är att något som var tänkt att bli lika har blivit så olika. För en del stämmer utfallet väldigt väl med intentionerna, för andra har det inte alls blivit så. Ett genomgående problem är att förstelärarna inte har fått tillsvidareanställningar, utan att uppdragen är tidsbegränsade. Det är väldigt konstigt. Antingen är arbetsgivarna väldigt osäkra på om en person är en bra lärare eller ej, eller så vill man att det här är något som ska rulla runt på flera. Att man anses nog bra ena året, men inte nästa, säger Anders Almgren, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Lärarnas Riksförbund har under många år arbetat för att karriärtjänster för lärare ska inrättas och ser det som en, av flera, nödvändiga satsningar för att lönenivån ska ha en chans att närma sig dem i andra, jämförbara yrken. 

Att 93 procent av förstelärarna, enligt Skolverkets kartläggning från i fjol, hade tidsbegränsade uppdrag är tvärtemot intentionen. Jan Björklund hotade under sin tid som utbildningsminister med lagstiftning om inte tjänsterna permanentades. När karriärlärarreformen sjösattes betonades också vikten av att kvalificerade lärare inte försvinner bort från klassrummen. 

– Men många som hör av sig till oss berättar att de, i stället för att vara kvar i undervisningen, blir satta i projektarbeten som innebär att de inte jobbar med eleverna. Arbetsgivaren hittar på arbetsuppgifter som läggs ovanpå allt annat, utan att läraren tillförs tid för det. Det blir en väldigt konstig reform om de som är bäst på undervisningen plockas bort från eleverna. Det blir ytterligare ett exempel på att huvudmännen inte riktigt har förstått syftet, säger Anders Almgren och fortsätter:

– Farorna som vi från Lärarnas Riksförbund såg var just att kommunerna inte skulle göra som avsikten med reformen var. Direktiven var inte tillräckligt detaljerade, alla kryphål var inte tilltäppta. Det är sorgligt att det finns två system som ibland motarbetar varandra. Att staten kommer med en reform som kommunerna till viss del motarbetar.

Lärarnas Riksförbund lät under oktober månad kommunombud och ombud på friskolor över hela landet svara på en enkät om karriärtjänsterna. Resultatet visar att:

• Bara lite mer än hälften av ombuden anser att förfarandet kring inrättandet och tillsättandet av nya karriärtjänster gått korrekt till.

• Drygt en tredjedel av ombuden uppfattar att lärarna som inte har någon karriärtjänst är negativt inställda till reformen. Endast 9 procent uppfattas som positivt inställda och hälften som varken eller.

• Drygt hälften av arbetsgivarna har före inrättandet av en karriärtjänst tagit fram en tjänstebeskrivning för den. Ungefär lika många har formulerat konkreta kvalifikationskrav för karriärtjänsterna. 38 procent har inte det.

• Andelen förstelärare och lektorer med tillsvidareanställning tycks vara i ökande, men från en mycket låg nivå. Enligt ombuden är nu 16 procent av karriärtjänsterna permanenta.

Det förekommer att arbetsgivare vill att förstelärarna går över från ferie- till semestertjänst. Det var inte avsikten med karriärtjänsterna, betonar Anders Almgren.

– Vi hade en strid med SKL om arbetstiden 2010. Vi trodde att den var över, men den lever kvar. Om var femte lärare har semestertjänst och de övriga inte har det blir det en konstig konstellation att rådda runt i skolan.

Att reformen har lett till missunnsamhet och osämja mellan kollegor tror han till stor del beror på lärarnas missnöje över det låga löneläget. Anders Almgren pekar på att lönespridningen – skillnaden mellan de högst och lägst betalda – nästan halverats sedan skolan blev kommunal.

– Framgångsrika yrken utvecklas inte genom att alla tjänar lika dåligt. Vi ser förstelärarna som löneharar som ska dra med sig de andra. Karriärreformen kommer inom några år tillföra alla lärare mer. Även de som inte är förstelärare. 

Daniel Alvunger är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och ansvarig för en följeforskningsstudie kring karriärlärarreformen som inleddes förra hösten och ska pågå till 2016. Daniel Alvunger har intervjuat förstelärare, rektorer, förvaltningsledning och utvecklingsledare i fem kommuner i Skåne och Småland. Projektets syfte är dels att få en bild av reformens genomförande, dels att studera utfallet av den.

Daniel Alvunger bekräftar Anders Almgrens bild av att förutsättningarna för förstelärarna skiljer sig mycket åt mellan kommunerna.

– När reformen kom ringade regeringen in kriterierna för att någon ska utses till förstelärare, men också vilka typer av uppgifter förstelärarna ska ha. Framför allt ska de jobba med undervisning, eftersom det handlar om yrkesskickliga lärare. Men när reformen genomförs ute i kommunerna blir det väldigt mycket så att de formar det efter hur de tänker att organisationen ska se ut. Reformen i sig öppnar för flexibilitet och tolkningsutrymme och kommunerna gör därför olika efter sin organisation, säger Daniel Alvunger.

En del av förstelärarna han mött känner sig klämda mellan förväntningarna från förvaltningsnivå och rektor. Andra upplever sig som satelliter, som svävar
ensamma på skolan och ännu inte hittat sitt sammanhang. 

– Det finns förstelärare som måste organisera och administrera mer och ser att det går ut över undervisningen. En del upplever att de kommer med idéer och saker de vill genomföra, men att kollegorna inte har tid. I samband med det kan det komma kommentarer som ”ja, du är ju förstelärare och vi andrelärare”, eller ”du har ju 5 000 kronor mer”. 

De kommuner som har organiserat förstelärarna i nätverk verkar vara inne på rätt spår, menar Daniel Alvunger. 

– Jag ser att det är jätteviktigt att det byggs upp stödstrukturer för förstelärarna. Ett annat resultat som framkommer är att rektorn har en mycket central roll för hur förstelärarna tas emot i organisationen. Om rektorn kliver fram och tydligt säger till personalen att ”den här personen ska jobba med de här frågorna. Är det något ni undrar över kring det ska ni komma till mig”, så ger det mandat och legitimitet. Det går tydligt att se att de förstelärare som inte upplever det också ofta är de som upplever ett kollegialt tryck – avundsjuka eller jante. 

En rektor på en grundskola sa i en intervju med Daniel Alvunger: ”Vi hade det ganska gott och mysigt på min skola. Sedan kom reformen och då höjde sig några över de andra och det blev lite stökigt på skolan”. 

– Det finns en skepsis från en del rektorer, inte minst mot att de här lärarna får 5 000 kronor mer – och kanske till och med seglar förbi rektor i lön utan att ha ansvar för ekonomi, personal eller arbetsmiljö. Det är inte sällan som brister i ledarskap går hand i hand med otydlighet för försteläraren. 

Daniel Alvunger är noga med att poängtera att de flesta han möter drivs av ambitionen att karriärreformen ska leda till något bra.

– Att det bara är avundsjuka och jante är inte en rättvisande bild, det kommer att hända mycket positivt och gör redan det. Det är viktigt att trycka på. Man ska inte svartmåla reformen, den ger energi i kommunerna och det finns ett engagemang. Det uttrycker både rektorer och förstelärare. Men det här är något helt nytt som rör om i en väldigt platt organisation, som det svenska skol-väsendet har.

Anders Almgren pekar på ett antal åtgärder som behöver genomföras för att karriärreformen ska uppnå de avsedda syftena. Han vill bland annat ha tydligare direktiv från staten kring utformningen och uppmanar arbetsgivarna att göra tjänsterna permanenta. 

– Förstelärarna borde sträcka på sig och verkligen känna att de bidrar till alla lärare. Våra medlemmar måste inse att det här är bra för alla och
huvudmännen måste skärpa sig och komma till insikt. När reformen är slutförd är ungefär var femte lärare förstelärare. Var femte lärare kan inte jobba med extrauppdrag som ligger utanför undervisningen. Vem ska då undervisa? 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta (max 200 tecken) vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn” (Piratförlaget).

Annons
Annons

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Annons
Annons
Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons