Annons
Foto: Team Hawaii

Förstelärare ska ge högre lön – åt alla

Publicerad 10 december 2014

”Att lyfta läraryrket är ett nationellt intresse.” Det sa dåvarande utbildningsminister Jan Björklund när han stolt presenterade karriärtjänsterna i september 2012. Men en ny undersökning bland 225 ombud för Lärarnas Riksförbund visar att det finns ett utbrett missnöje med reformen – inte minst bland de lärare som själva inte har en förstelärartjänst.

Relaterat

Sällan har avsikten med en från regeringshåll genomdriven reform sammanfattats så tydligt och kortfattat: ”Reformen Nya karriärvägar för lärare syftar till att förbättra elevernas måluppfyllelse och att höja läraryrkets status och attraktionskraft”. Punkt.

Rejäla lönepåslag på ett bräde – 5 000 kronor för en förstelärare, 10 000 kronor för en lektor – och helt nya vägar till avancemang, utan att behöva ta en arbetsledande position. Enkelt på pappret, svårare i en komplex verklighet.

– Det största problemet är att något som var tänkt att bli lika har blivit så olika. För en del stämmer utfallet väldigt väl med intentionerna, för andra har det inte alls blivit så. Ett genomgående problem är att förstelärarna inte har fått tillsvidareanställningar, utan att uppdragen är tidsbegränsade. Det är väldigt konstigt. Antingen är arbetsgivarna väldigt osäkra på om en person är en bra lärare eller ej, eller så vill man att det här är något som ska rulla runt på flera. Att man anses nog bra ena året, men inte nästa, säger Anders Almgren, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Lärarnas Riksförbund har under många år arbetat för att karriärtjänster för lärare ska inrättas och ser det som en, av flera, nödvändiga satsningar för att lönenivån ska ha en chans att närma sig dem i andra, jämförbara yrken. 

Att 93 procent av förstelärarna, enligt Skolverkets kartläggning från i fjol, hade tidsbegränsade uppdrag är tvärtemot intentionen. Jan Björklund hotade under sin tid som utbildningsminister med lagstiftning om inte tjänsterna permanentades. När karriärlärarreformen sjösattes betonades också vikten av att kvalificerade lärare inte försvinner bort från klassrummen. 

– Men många som hör av sig till oss berättar att de, i stället för att vara kvar i undervisningen, blir satta i projektarbeten som innebär att de inte jobbar med eleverna. Arbetsgivaren hittar på arbetsuppgifter som läggs ovanpå allt annat, utan att läraren tillförs tid för det. Det blir en väldigt konstig reform om de som är bäst på undervisningen plockas bort från eleverna. Det blir ytterligare ett exempel på att huvudmännen inte riktigt har förstått syftet, säger Anders Almgren och fortsätter:

– Farorna som vi från Lärarnas Riksförbund såg var just att kommunerna inte skulle göra som avsikten med reformen var. Direktiven var inte tillräckligt detaljerade, alla kryphål var inte tilltäppta. Det är sorgligt att det finns två system som ibland motarbetar varandra. Att staten kommer med en reform som kommunerna till viss del motarbetar.

Lärarnas Riksförbund lät under oktober månad kommunombud och ombud på friskolor över hela landet svara på en enkät om karriärtjänsterna. Resultatet visar att:

• Bara lite mer än hälften av ombuden anser att förfarandet kring inrättandet och tillsättandet av nya karriärtjänster gått korrekt till.

• Drygt en tredjedel av ombuden uppfattar att lärarna som inte har någon karriärtjänst är negativt inställda till reformen. Endast 9 procent uppfattas som positivt inställda och hälften som varken eller.

• Drygt hälften av arbetsgivarna har före inrättandet av en karriärtjänst tagit fram en tjänstebeskrivning för den. Ungefär lika många har formulerat konkreta kvalifikationskrav för karriärtjänsterna. 38 procent har inte det.

• Andelen förstelärare och lektorer med tillsvidareanställning tycks vara i ökande, men från en mycket låg nivå. Enligt ombuden är nu 16 procent av karriärtjänsterna permanenta.

Det förekommer att arbetsgivare vill att förstelärarna går över från ferie- till semestertjänst. Det var inte avsikten med karriärtjänsterna, betonar Anders Almgren.

– Vi hade en strid med SKL om arbetstiden 2010. Vi trodde att den var över, men den lever kvar. Om var femte lärare har semestertjänst och de övriga inte har det blir det en konstig konstellation att rådda runt i skolan.

Att reformen har lett till missunnsamhet och osämja mellan kollegor tror han till stor del beror på lärarnas missnöje över det låga löneläget. Anders Almgren pekar på att lönespridningen – skillnaden mellan de högst och lägst betalda – nästan halverats sedan skolan blev kommunal.

– Framgångsrika yrken utvecklas inte genom att alla tjänar lika dåligt. Vi ser förstelärarna som löneharar som ska dra med sig de andra. Karriärreformen kommer inom några år tillföra alla lärare mer. Även de som inte är förstelärare. 

Daniel Alvunger är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och ansvarig för en följeforskningsstudie kring karriärlärarreformen som inleddes förra hösten och ska pågå till 2016. Daniel Alvunger har intervjuat förstelärare, rektorer, förvaltningsledning och utvecklingsledare i fem kommuner i Skåne och Småland. Projektets syfte är dels att få en bild av reformens genomförande, dels att studera utfallet av den.

Daniel Alvunger bekräftar Anders Almgrens bild av att förutsättningarna för förstelärarna skiljer sig mycket åt mellan kommunerna.

– När reformen kom ringade regeringen in kriterierna för att någon ska utses till förstelärare, men också vilka typer av uppgifter förstelärarna ska ha. Framför allt ska de jobba med undervisning, eftersom det handlar om yrkesskickliga lärare. Men när reformen genomförs ute i kommunerna blir det väldigt mycket så att de formar det efter hur de tänker att organisationen ska se ut. Reformen i sig öppnar för flexibilitet och tolkningsutrymme och kommunerna gör därför olika efter sin organisation, säger Daniel Alvunger.

En del av förstelärarna han mött känner sig klämda mellan förväntningarna från förvaltningsnivå och rektor. Andra upplever sig som satelliter, som svävar
ensamma på skolan och ännu inte hittat sitt sammanhang. 

– Det finns förstelärare som måste organisera och administrera mer och ser att det går ut över undervisningen. En del upplever att de kommer med idéer och saker de vill genomföra, men att kollegorna inte har tid. I samband med det kan det komma kommentarer som ”ja, du är ju förstelärare och vi andrelärare”, eller ”du har ju 5 000 kronor mer”. 

De kommuner som har organiserat förstelärarna i nätverk verkar vara inne på rätt spår, menar Daniel Alvunger. 

– Jag ser att det är jätteviktigt att det byggs upp stödstrukturer för förstelärarna. Ett annat resultat som framkommer är att rektorn har en mycket central roll för hur förstelärarna tas emot i organisationen. Om rektorn kliver fram och tydligt säger till personalen att ”den här personen ska jobba med de här frågorna. Är det något ni undrar över kring det ska ni komma till mig”, så ger det mandat och legitimitet. Det går tydligt att se att de förstelärare som inte upplever det också ofta är de som upplever ett kollegialt tryck – avundsjuka eller jante. 

En rektor på en grundskola sa i en intervju med Daniel Alvunger: ”Vi hade det ganska gott och mysigt på min skola. Sedan kom reformen och då höjde sig några över de andra och det blev lite stökigt på skolan”. 

– Det finns en skepsis från en del rektorer, inte minst mot att de här lärarna får 5 000 kronor mer – och kanske till och med seglar förbi rektor i lön utan att ha ansvar för ekonomi, personal eller arbetsmiljö. Det är inte sällan som brister i ledarskap går hand i hand med otydlighet för försteläraren. 

Daniel Alvunger är noga med att poängtera att de flesta han möter drivs av ambitionen att karriärreformen ska leda till något bra.

– Att det bara är avundsjuka och jante är inte en rättvisande bild, det kommer att hända mycket positivt och gör redan det. Det är viktigt att trycka på. Man ska inte svartmåla reformen, den ger energi i kommunerna och det finns ett engagemang. Det uttrycker både rektorer och förstelärare. Men det här är något helt nytt som rör om i en väldigt platt organisation, som det svenska skol-väsendet har.

Anders Almgren pekar på ett antal åtgärder som behöver genomföras för att karriärreformen ska uppnå de avsedda syftena. Han vill bland annat ha tydligare direktiv från staten kring utformningen och uppmanar arbetsgivarna att göra tjänsterna permanenta. 

– Förstelärarna borde sträcka på sig och verkligen känna att de bidrar till alla lärare. Våra medlemmar måste inse att det här är bra för alla och
huvudmännen måste skärpa sig och komma till insikt. När reformen är slutförd är ungefär var femte lärare förstelärare. Var femte lärare kan inte jobba med extrauppdrag som ligger utanför undervisningen. Vem ska då undervisa? 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons