Annons
Foto: Team Hawaii

Förstelärare ska ge högre lön – åt alla

Publicerad 10 december 2014

”Att lyfta läraryrket är ett nationellt intresse.” Det sa dåvarande utbildningsminister Jan Björklund när han stolt presenterade karriärtjänsterna i september 2012. Men en ny undersökning bland 225 ombud för Lärarnas Riksförbund visar att det finns ett utbrett missnöje med reformen – inte minst bland de lärare som själva inte har en förstelärartjänst.

Relaterat

Sällan har avsikten med en från regeringshåll genomdriven reform sammanfattats så tydligt och kortfattat: ”Reformen Nya karriärvägar för lärare syftar till att förbättra elevernas måluppfyllelse och att höja läraryrkets status och attraktionskraft”. Punkt.

Rejäla lönepåslag på ett bräde – 5 000 kronor för en förstelärare, 10 000 kronor för en lektor – och helt nya vägar till avancemang, utan att behöva ta en arbetsledande position. Enkelt på pappret, svårare i en komplex verklighet.

– Det största problemet är att något som var tänkt att bli lika har blivit så olika. För en del stämmer utfallet väldigt väl med intentionerna, för andra har det inte alls blivit så. Ett genomgående problem är att förstelärarna inte har fått tillsvidareanställningar, utan att uppdragen är tidsbegränsade. Det är väldigt konstigt. Antingen är arbetsgivarna väldigt osäkra på om en person är en bra lärare eller ej, eller så vill man att det här är något som ska rulla runt på flera. Att man anses nog bra ena året, men inte nästa, säger Anders Almgren, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Lärarnas Riksförbund har under många år arbetat för att karriärtjänster för lärare ska inrättas och ser det som en, av flera, nödvändiga satsningar för att lönenivån ska ha en chans att närma sig dem i andra, jämförbara yrken. 

Att 93 procent av förstelärarna, enligt Skolverkets kartläggning från i fjol, hade tidsbegränsade uppdrag är tvärtemot intentionen. Jan Björklund hotade under sin tid som utbildningsminister med lagstiftning om inte tjänsterna permanentades. När karriärlärarreformen sjösattes betonades också vikten av att kvalificerade lärare inte försvinner bort från klassrummen. 

– Men många som hör av sig till oss berättar att de, i stället för att vara kvar i undervisningen, blir satta i projektarbeten som innebär att de inte jobbar med eleverna. Arbetsgivaren hittar på arbetsuppgifter som läggs ovanpå allt annat, utan att läraren tillförs tid för det. Det blir en väldigt konstig reform om de som är bäst på undervisningen plockas bort från eleverna. Det blir ytterligare ett exempel på att huvudmännen inte riktigt har förstått syftet, säger Anders Almgren och fortsätter:

– Farorna som vi från Lärarnas Riksförbund såg var just att kommunerna inte skulle göra som avsikten med reformen var. Direktiven var inte tillräckligt detaljerade, alla kryphål var inte tilltäppta. Det är sorgligt att det finns två system som ibland motarbetar varandra. Att staten kommer med en reform som kommunerna till viss del motarbetar.

Lärarnas Riksförbund lät under oktober månad kommunombud och ombud på friskolor över hela landet svara på en enkät om karriärtjänsterna. Resultatet visar att:

• Bara lite mer än hälften av ombuden anser att förfarandet kring inrättandet och tillsättandet av nya karriärtjänster gått korrekt till.

• Drygt en tredjedel av ombuden uppfattar att lärarna som inte har någon karriärtjänst är negativt inställda till reformen. Endast 9 procent uppfattas som positivt inställda och hälften som varken eller.

• Drygt hälften av arbetsgivarna har före inrättandet av en karriärtjänst tagit fram en tjänstebeskrivning för den. Ungefär lika många har formulerat konkreta kvalifikationskrav för karriärtjänsterna. 38 procent har inte det.

• Andelen förstelärare och lektorer med tillsvidareanställning tycks vara i ökande, men från en mycket låg nivå. Enligt ombuden är nu 16 procent av karriärtjänsterna permanenta.

Det förekommer att arbetsgivare vill att förstelärarna går över från ferie- till semestertjänst. Det var inte avsikten med karriärtjänsterna, betonar Anders Almgren.

– Vi hade en strid med SKL om arbetstiden 2010. Vi trodde att den var över, men den lever kvar. Om var femte lärare har semestertjänst och de övriga inte har det blir det en konstig konstellation att rådda runt i skolan.

Att reformen har lett till missunnsamhet och osämja mellan kollegor tror han till stor del beror på lärarnas missnöje över det låga löneläget. Anders Almgren pekar på att lönespridningen – skillnaden mellan de högst och lägst betalda – nästan halverats sedan skolan blev kommunal.

– Framgångsrika yrken utvecklas inte genom att alla tjänar lika dåligt. Vi ser förstelärarna som löneharar som ska dra med sig de andra. Karriärreformen kommer inom några år tillföra alla lärare mer. Även de som inte är förstelärare. 

Daniel Alvunger är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och ansvarig för en följeforskningsstudie kring karriärlärarreformen som inleddes förra hösten och ska pågå till 2016. Daniel Alvunger har intervjuat förstelärare, rektorer, förvaltningsledning och utvecklingsledare i fem kommuner i Skåne och Småland. Projektets syfte är dels att få en bild av reformens genomförande, dels att studera utfallet av den.

Daniel Alvunger bekräftar Anders Almgrens bild av att förutsättningarna för förstelärarna skiljer sig mycket åt mellan kommunerna.

– När reformen kom ringade regeringen in kriterierna för att någon ska utses till förstelärare, men också vilka typer av uppgifter förstelärarna ska ha. Framför allt ska de jobba med undervisning, eftersom det handlar om yrkesskickliga lärare. Men när reformen genomförs ute i kommunerna blir det väldigt mycket så att de formar det efter hur de tänker att organisationen ska se ut. Reformen i sig öppnar för flexibilitet och tolkningsutrymme och kommunerna gör därför olika efter sin organisation, säger Daniel Alvunger.

En del av förstelärarna han mött känner sig klämda mellan förväntningarna från förvaltningsnivå och rektor. Andra upplever sig som satelliter, som svävar
ensamma på skolan och ännu inte hittat sitt sammanhang. 

– Det finns förstelärare som måste organisera och administrera mer och ser att det går ut över undervisningen. En del upplever att de kommer med idéer och saker de vill genomföra, men att kollegorna inte har tid. I samband med det kan det komma kommentarer som ”ja, du är ju förstelärare och vi andrelärare”, eller ”du har ju 5 000 kronor mer”. 

De kommuner som har organiserat förstelärarna i nätverk verkar vara inne på rätt spår, menar Daniel Alvunger. 

– Jag ser att det är jätteviktigt att det byggs upp stödstrukturer för förstelärarna. Ett annat resultat som framkommer är att rektorn har en mycket central roll för hur förstelärarna tas emot i organisationen. Om rektorn kliver fram och tydligt säger till personalen att ”den här personen ska jobba med de här frågorna. Är det något ni undrar över kring det ska ni komma till mig”, så ger det mandat och legitimitet. Det går tydligt att se att de förstelärare som inte upplever det också ofta är de som upplever ett kollegialt tryck – avundsjuka eller jante. 

En rektor på en grundskola sa i en intervju med Daniel Alvunger: ”Vi hade det ganska gott och mysigt på min skola. Sedan kom reformen och då höjde sig några över de andra och det blev lite stökigt på skolan”. 

– Det finns en skepsis från en del rektorer, inte minst mot att de här lärarna får 5 000 kronor mer – och kanske till och med seglar förbi rektor i lön utan att ha ansvar för ekonomi, personal eller arbetsmiljö. Det är inte sällan som brister i ledarskap går hand i hand med otydlighet för försteläraren. 

Daniel Alvunger är noga med att poängtera att de flesta han möter drivs av ambitionen att karriärreformen ska leda till något bra.

– Att det bara är avundsjuka och jante är inte en rättvisande bild, det kommer att hända mycket positivt och gör redan det. Det är viktigt att trycka på. Man ska inte svartmåla reformen, den ger energi i kommunerna och det finns ett engagemang. Det uttrycker både rektorer och förstelärare. Men det här är något helt nytt som rör om i en väldigt platt organisation, som det svenska skol-väsendet har.

Anders Almgren pekar på ett antal åtgärder som behöver genomföras för att karriärreformen ska uppnå de avsedda syftena. Han vill bland annat ha tydligare direktiv från staten kring utformningen och uppmanar arbetsgivarna att göra tjänsterna permanenta. 

– Förstelärarna borde sträcka på sig och verkligen känna att de bidrar till alla lärare. Våra medlemmar måste inse att det här är bra för alla och
huvudmännen måste skärpa sig och komma till insikt. När reformen är slutförd är ungefär var femte lärare förstelärare. Var femte lärare kan inte jobba med extrauppdrag som ligger utanför undervisningen. Vem ska då undervisa? 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons