Timss 2019
Timss 2019: Resultaten och segregationen ligger fast
Annons
Elevers socioekonomiska förutsättningar påverkar skolresultaten.
Likvärdighet
Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund
Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.
Resultaten i korthet
- Mer offentliga pengar per elev kan minska skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever.
- Tillgång till god förskoleundervisning tidigt i livet påverkar senare akademiska resultat.
- Olika regler för skolval i samma skolvalssystem sänker likvärdigheten.
- Att tidigt dela in elever i nivågrupperingar minskar likvärdigheten.
- Lärare specialiserade på lågpresterande elever på högstadiet och gymnasiet ökar jämlikheten.
Läs hela rapporten på EU-kommissionens webbplats.
Skolverket varnar en ökande skolsegregation och utbildningsminister Anna Ekström (S) ser lärarbristen och en växande ojämlikhet som svensk skolas stora problem.
En färsk rapport från EU:s utbildningsnätverk Eurydice som jämför likvärdigheten i 42 utbildningssystem visar nu att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än genomsnittet i undersökningen.
När Skolvärlden intervjuade Anna Ekström om skolsegregation och likvärdighet nyligen sade hon såhär:
– För elevernas skull är det väldigt viktigt att det finns välutbildade och erfarna lärare på skolorna. I synnerhet på skolor där det går elever som behöver mycket stöd. Kvalitén i undervisningen kan aldrig bli högre än den kvalitén som lärarna kan ge och jag är övertygad om att ska vi klara lärarförsörjningen så måste vi se till att läraryrket är attraktivt. Och då måste det finnas en resursfördelning som verkligen säkerställer att pengarna går dit där de behövs bäst.
Där ger EU:s analytiker henne rätt då god undervisning på skolor i utsatta områden pekas ut som en viktig faktor för att motverka ojämlikhet.
Rapporten kombinerar information om de olika skolsystemens struktur och politik med data från undersökningar som pisa, pirls och timss för att försöka utröna vilka åtgärder och system som uppnår bäst resultat.
Rapporten visar att en mindre andel svenska 15-åriga elever underpresterar i läsförmåga (”reading literacy”i Pirls) än genomsnittet i de undersökta länderna. Däremot är resultatskillnaden mellan låg- och högpresterande större i Sverige än i alla undersökta länder utom två, Luxemburg och Malta (sid 42). Det betyder att 39 av 42 undersökta utbildningssystem lyckas bättre på den punkten än vad Sverige gör. De nordiska länderna Danmark, Norge och Island ligger marginellt bättre till än Sverige.
I matematik ser det något bättre ut för svensk del. Även där är resultatskillnaden mellan svenska hög- och lågpresterande elever något större än genomsnittet, men endast marginellt. Och precis som i läsförmåga ligger andelen lågpresterande en bit under snittet för undersökningen i stort.
Rapporten “Equity in school education in Europe” släpptes den 19 oktober 2020.
