Debatt

Svensk skola inte gjord för att vinna i Pisa

Det har nu skrivits mycket om de fallande skolresultaten såväl på nätet som i pressen. Det är lätt att tycka om skolan ty alla har erfarenheter av den och när resultaten alarmeras gäller det att hitta felen och avhjälpa dem, helst genom ett snabbt konstgrepp.

Klagade på ungdomen gjorde man redan på Sokrates tid (469 – 399 f Kr) utan att luta sig mot Pisa-undersökningar. Ungdomsbeteendena är rätt lika. De vuxnas likaså.

Matematik och naturvetenskap hade en höjdperiod i mitten av 1900-talet med tekniska och medicinska landvinningar som gagnat världen omätligt och skapat det nuvarande samhället. Fördelarna med att ha bra mattebetyg motsvarar inte mödan längre. Det ordnar sig ändå många gånger.  Ungdomarna reagerar helt förväntat. De maximerar sin vardag och vill ha kul när de gör sina val; de har sitt eget bästa för ögonen – inte landets. Så torde det vara för de flesta vuxna också.

Problemen med skolan följer nog snarare av att samhället i övrigt till vardags inte värderar skolkunskaper och betyg särskilt högt. Det är således ett attityd- och värderingsproblem, och sådana kan det ta generationer att lösa. Vad man lär ut i skolan kan som så mycket annat ifrågasättas och det görs ofta, inte minst i matematik.Vad som skall läras ut i skolan diskuteras sällan och det kan ses som att skolan tas för given, att man tror på den och litar på sakkunskapen.                                                        När såg vi ett folkligt upprop och demonstrationer för mera läs- och räkneträning i skolan?  Vilket är engagemanget hos gemene man egentligen?

”Det ordnar sig” används också inom skolan när det gäller att skicka elever med bristfälliga kunskaper vidare i systemet.  Om en elev har klen läsförmåga i en årskurs kan eleven ändå gå vidare till en högre med motiveringen att läsandet kommer att komma igång senare. Att den bristande förmågan blir en hämsko i andra ämnen vill man inte se.  Allt kommer att lösa sig, hoppas man. Och det gör det, kanske, men lätt, enkelt och billigt blir det inte. Dyrare ju längre man väntar blir det.

För att långsiktigt ändra samhället skall man börja med satsningar på barnen. (Det insåg och ansåg såväl Lenin som paret Alva och Gunnar Myrdal.) När grundskolan infördes 1969 började en social förändring, som vi ser resultatet av i dag tillsammans med senare skolreformer. Det har blivit en mer avspänd stämning i klassrummen än förr (färre kritkast på magistern), elevdemokrati, gott självförtroende och självkänsla hos eleverna – och det är guld värt. Biverkningarna av den förändrade skolan och lärarrollen som man tydligen inte velat se – som sjunkande kunskapsnivåer, överbelastade lärare med mera – har man antingen inte funderat över, inte insett vidden av eller ansett vara ett pris att ta för reformen.

Svensk skola av i dag är inte gjord för att vinna Pisa-tävlingar.  Den är modern och lär ut hur man sköter surfplattor, satsar på jämlikhet, vill få eleverna att trivas och den har givits en stor social och kurativ dimension. Skulle målet vara att vinna i Pisa så måste det målet förändras och preciseras tydligt i form av en annan inriktning än i dag. Dessutom måste förutsättningar ges för att nå därhän. Det kommer då att krävas en stor förändring av samhällets attityder till utbildning och skolkunskaper. Någon så kallad kvick fix ges nog inte. Tro, hopp och tålamod tör gälla för lång tid.

Thomas Ålander, lärare

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm