Annons
Foto: Urban Jörén

Svenska lärares löner i botten

Publicerad 21 mars 2012

Svenska lärare är bland de sämst avlönade lärarna i Europa.
En tysk eller dansk gymnasielärare till exempel, tjänar väsentligt mer än vad en svensk kollega gör.
Det gör även holländska, belgiska och finska lärare.

Fakta

Lärarlöner fakta

Finska lärare har starkare löneutveckling
• Den finska skolan är i huvudsak kommunal. Efter grundskolan kan finska elever välja mellan att gå vidare till teoretisk gymnasieskola eller praktisk yrkesskola.
• De finska lärarnas undervisningsskyldighet varierar beroende vilka ämnen de undervisar i. Minsta antalet undervisningstimmar per vecka för en heltidsanställd lärare utan nedsättning är 16 timmar. En klasslärare undervisar normalt 24 timmar per vecka.
• Behörighetsreglerna för de olika lärarkategorierna är strikt reglerade.
• Obehöriga lärare förekommer i Finland, men de är en sällsynthet.
• Karriärvägarna för finska lärare är få. Lönen bestäms till stor del via tariffer. Lärare kan få extra ersättning vid specialuppdrag, till exempel skötsel av skolans bibliotek.

Klasslärare undervisar i årskurserna 1–6, vanligtvis i alla ämnena.
Ämneslärare undervisar i årskurserna 7–9 och i gymnasiet. Två undervisningsämnen (ett huvudämne och ett så kallat biämne) samt pedagogiska studier.
Speciallärare och specialklasslärare arbetar i allmänhet i års-kurserna 1–9 och undervisar elever som får specialundervisning i ett eller flera ämnen.
Lektorstiteln i Finland har en annan betydelse än motsvarande titel i Sverige. Som ämneslärare får du i regel lektorstiteln, även om man inte avlagt licentiatexamen.

Danska lärarlöner mer reglerade
• Den danska grundskolan är kommunal, medan gymnasieskolan är statligt finansierad.
• Den danska gymnasieskolan är uppdelad i en teoretisk inriktning, det som formellt kallas gymnasieskola, och en yrkesinriktning. Dessa inriktningar är helt separerade från varandra.
• För att arbeta som lärare i grundskolan krävs lärarutbildning med inriktning mot just grundskolan. För gymnasieskolan räcker akademisk ämnesutbildning kompletterad med ”pedagogikum”, det vill säga ett års tjänstgöring vid gymnasieskola kombinerat med pedagogisk utbildning.
• Att arbeta som lärare i Danmark vid de privata skolorna kräver ingen lärarutbildning.
• Jämfört med Sverige är lärarlönerna i Danmark väldigt reglerade och består av fyra delar: grundlön, funktionstillägg, kvalifikationstillägg och övriga tillägg. Funktionstillägget handlar om vilka ansvarsområden en lärare har. Kvalifikationstillägget tar främst sin utgångspunkt i lärarens erfarenhet.

Många karriärvägar i Tyskland
• Skolan är i stor utsträckning en fråga för delstaterna. Frågor om lärarlöner och karriärutveckling för lärare regleras via beslut på respektive delstatsnivå.
• Det tyska skolsystemet består huvudsakligen av grundskola, realskola, olika typer av gymnasium och så kallade alternativa skolor.
• Det finns cirka 40 varianter på lärare inom grund- och gymnasieskolan.
• Lärarlönerna är högre ju högre upp i systemet man kommer. Ungefär var tredje lärare arbetar deltid.
• Den grundläggande lärarutbildningen för grundskolelärare är på fem år och för gymnasielärare sex år. Lärarutbildningen består av två faser, som båda avslutas med examinationer. Efter det att lärarna klarat av sin utbildning är de, om de anställs under statstjänstemannaregleringen, provanställda under två års tid. Efter avklarad provanställning blir läraren i det närmaste livstidsanställd.
• Lärare som inte har statstjänstemannastatus lyder under kollektivavtal som förhandlas mellan fack och arbetsgivare. Dessa lärare omfattas inte av alla de förmåner som statstjänstemannaregleringen medför och de har avsevärt lägre lön. Lärares undervisningstid är reglerad.

Svenska lärare har få karriärmöjligheter
• Den svenska skolan är kommunal eller privat. Inom kort kommer det att krävas lärarlegitimation för tillsvidareanställning. Obehöriga lärare får visstids-anställas ett år i taget.
• Legitimationen visar behörighet för skolform, ämnen samt nivå.
• För lärarlegitimation krävs godkänd examen och att man arbetat i minst ett år alternativt ett introduktionsår.
• Lärare som inte sköter sig kan få sin legitimation återkallad av Lärarnas Ansvarsnämnd.
• Svenska lärare har i dag få möjligheter till karriär om de inte blir rektorer eller administratörer.
• Förra året gjorde lektorn comeback. Den som vill bli lektor ska vara legitimerad förskollärare eller lärare, ha en licentiat- eller doktorsexamen och ha arbetat fyra år och visat pedagogisk skicklighet.
• Mycket talar för att det instiftas ett karriärsteg mellan ”vanlig” legitimerad lärare och lektor.

Källa: Lärarnas Riksförbund

En tysk gymnasielärare med 15 år i yrket har i genomsnitt 78 procent större köpkraft än en svensk dito. I verkligheten är det inte ovanligt att tyska lärare tjänar mer än dubbelt så mycket som sina svenska kollegor.
Finska lärare når inte samma nivåer, men har fortfarande en högre snittlön än i Sverige. Dessutom har de en betydligt starkare löneutveckling.
Även i förhållande till lärare i jämförbara länder utanför Europa har svenska högstadie- och gymnasielärare i allmänhet låga löner.

Enligt Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef vid Saco, är en förklaring till de relativt låga svenska lärarlönerna att akademiker i Sverige i allmänhet tjänar sämre än sina utländska kollegor.
– Tillsammans med Norge är vi nog det land i den rikaste delen av världen som har de mest sammanpressade lönerna, men även i jämförelse med akademikergrupper i Sverige har i synnerhet gymnasielärarna haft en direkt rälig löneresa. De tio procent bäst betalda gymnasielärarna tjänar cirka 33 000 kronor i månaden, vilket i de flesta andra akademikeryrken framstår som direkt larvigt.

Gunnar Wetterberg nämner tre orsaker till att de svenska gymnasielärarna halkat efter lönemässigt:
• Utbudet. På 1970-talet ökade antalet akademiker kraftigt. Många av dem sökte sig till läraryrket med resultat att det blev ökad konkurrens om jobben, vilket alltid är bra för arbetsgivarna. De behöver då inte betala så höga löner för att få folk.
• Lärarkonflikterna 1966 och 1971 var på kort sikt lyckosamma för lärarna lönemässigt. Dessvärre tyckte motparten att lärarna fått tillräckliga löneökningar och höll tillbaka lönerna under ett antal avtalsrörelser därefter.
• Svag lönespridning. Det finns ett starkt samband mellan lönespridningen inom ett yrke och lönenivån. Lönespridningen inom lärarkåren är liten, vilket brukar leda till låga löner.

Gunnar Wetterberg:
– Ska man på en gång lyfta alla i en stor grupp med sammanpressade löner blir det dyrt. Om man i stället ökar lönespridningen och låter dem som är riktigt duktiga springa ifrån kommer så småningom de andra efter. Duktiga lärare borde ganska snart komma upp i månadslöner på 45 000–50 000 kronor, säger Gunnar Wetterberg.

Han efterfrågar en större lönekonkurrens mellan skolor.
– Rektorer borde i betydligt större utsträckning använda högre lön som ett medel att locka till sig duktiga lärare. Det finns på många håll ett slags inställning som går ut på att en lärare ska stanna på samma skola under många år, ibland under hela livet.

Krävs det en bristsituation för att det ska hända något med lärarlönerna?
– Det vore väldigt tragiskt.

Tyska lärare toppar löneligan

OBS! Siffrona i tabellen är uppgivna i US-dollar och avser köpkraftsjusterade årslöner.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons