Annons
Foto: Urban Jörén

Svenska lärares löner i botten

Publicerad 21 mars 2012

Svenska lärare är bland de sämst avlönade lärarna i Europa.
En tysk eller dansk gymnasielärare till exempel, tjänar väsentligt mer än vad en svensk kollega gör.
Det gör även holländska, belgiska och finska lärare.

Fakta

Lärarlöner fakta

Finska lärare har starkare löneutveckling
• Den finska skolan är i huvudsak kommunal. Efter grundskolan kan finska elever välja mellan att gå vidare till teoretisk gymnasieskola eller praktisk yrkesskola.
• De finska lärarnas undervisningsskyldighet varierar beroende vilka ämnen de undervisar i. Minsta antalet undervisningstimmar per vecka för en heltidsanställd lärare utan nedsättning är 16 timmar. En klasslärare undervisar normalt 24 timmar per vecka.
• Behörighetsreglerna för de olika lärarkategorierna är strikt reglerade.
• Obehöriga lärare förekommer i Finland, men de är en sällsynthet.
• Karriärvägarna för finska lärare är få. Lönen bestäms till stor del via tariffer. Lärare kan få extra ersättning vid specialuppdrag, till exempel skötsel av skolans bibliotek.

Klasslärare undervisar i årskurserna 1–6, vanligtvis i alla ämnena.
Ämneslärare undervisar i årskurserna 7–9 och i gymnasiet. Två undervisningsämnen (ett huvudämne och ett så kallat biämne) samt pedagogiska studier.
Speciallärare och specialklasslärare arbetar i allmänhet i års-kurserna 1–9 och undervisar elever som får specialundervisning i ett eller flera ämnen.
Lektorstiteln i Finland har en annan betydelse än motsvarande titel i Sverige. Som ämneslärare får du i regel lektorstiteln, även om man inte avlagt licentiatexamen.

Danska lärarlöner mer reglerade
• Den danska grundskolan är kommunal, medan gymnasieskolan är statligt finansierad.
• Den danska gymnasieskolan är uppdelad i en teoretisk inriktning, det som formellt kallas gymnasieskola, och en yrkesinriktning. Dessa inriktningar är helt separerade från varandra.
• För att arbeta som lärare i grundskolan krävs lärarutbildning med inriktning mot just grundskolan. För gymnasieskolan räcker akademisk ämnesutbildning kompletterad med ”pedagogikum”, det vill säga ett års tjänstgöring vid gymnasieskola kombinerat med pedagogisk utbildning.
• Att arbeta som lärare i Danmark vid de privata skolorna kräver ingen lärarutbildning.
• Jämfört med Sverige är lärarlönerna i Danmark väldigt reglerade och består av fyra delar: grundlön, funktionstillägg, kvalifikationstillägg och övriga tillägg. Funktionstillägget handlar om vilka ansvarsområden en lärare har. Kvalifikationstillägget tar främst sin utgångspunkt i lärarens erfarenhet.

Många karriärvägar i Tyskland
• Skolan är i stor utsträckning en fråga för delstaterna. Frågor om lärarlöner och karriärutveckling för lärare regleras via beslut på respektive delstatsnivå.
• Det tyska skolsystemet består huvudsakligen av grundskola, realskola, olika typer av gymnasium och så kallade alternativa skolor.
• Det finns cirka 40 varianter på lärare inom grund- och gymnasieskolan.
• Lärarlönerna är högre ju högre upp i systemet man kommer. Ungefär var tredje lärare arbetar deltid.
• Den grundläggande lärarutbildningen för grundskolelärare är på fem år och för gymnasielärare sex år. Lärarutbildningen består av två faser, som båda avslutas med examinationer. Efter det att lärarna klarat av sin utbildning är de, om de anställs under statstjänstemannaregleringen, provanställda under två års tid. Efter avklarad provanställning blir läraren i det närmaste livstidsanställd.
• Lärare som inte har statstjänstemannastatus lyder under kollektivavtal som förhandlas mellan fack och arbetsgivare. Dessa lärare omfattas inte av alla de förmåner som statstjänstemannaregleringen medför och de har avsevärt lägre lön. Lärares undervisningstid är reglerad.

Svenska lärare har få karriärmöjligheter
• Den svenska skolan är kommunal eller privat. Inom kort kommer det att krävas lärarlegitimation för tillsvidareanställning. Obehöriga lärare får visstids-anställas ett år i taget.
• Legitimationen visar behörighet för skolform, ämnen samt nivå.
• För lärarlegitimation krävs godkänd examen och att man arbetat i minst ett år alternativt ett introduktionsår.
• Lärare som inte sköter sig kan få sin legitimation återkallad av Lärarnas Ansvarsnämnd.
• Svenska lärare har i dag få möjligheter till karriär om de inte blir rektorer eller administratörer.
• Förra året gjorde lektorn comeback. Den som vill bli lektor ska vara legitimerad förskollärare eller lärare, ha en licentiat- eller doktorsexamen och ha arbetat fyra år och visat pedagogisk skicklighet.
• Mycket talar för att det instiftas ett karriärsteg mellan ”vanlig” legitimerad lärare och lektor.

Källa: Lärarnas Riksförbund

En tysk gymnasielärare med 15 år i yrket har i genomsnitt 78 procent större köpkraft än en svensk dito. I verkligheten är det inte ovanligt att tyska lärare tjänar mer än dubbelt så mycket som sina svenska kollegor.
Finska lärare når inte samma nivåer, men har fortfarande en högre snittlön än i Sverige. Dessutom har de en betydligt starkare löneutveckling.
Även i förhållande till lärare i jämförbara länder utanför Europa har svenska högstadie- och gymnasielärare i allmänhet låga löner.

Enligt Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef vid Saco, är en förklaring till de relativt låga svenska lärarlönerna att akademiker i Sverige i allmänhet tjänar sämre än sina utländska kollegor.
– Tillsammans med Norge är vi nog det land i den rikaste delen av världen som har de mest sammanpressade lönerna, men även i jämförelse med akademikergrupper i Sverige har i synnerhet gymnasielärarna haft en direkt rälig löneresa. De tio procent bäst betalda gymnasielärarna tjänar cirka 33 000 kronor i månaden, vilket i de flesta andra akademikeryrken framstår som direkt larvigt.

Gunnar Wetterberg nämner tre orsaker till att de svenska gymnasielärarna halkat efter lönemässigt:
• Utbudet. På 1970-talet ökade antalet akademiker kraftigt. Många av dem sökte sig till läraryrket med resultat att det blev ökad konkurrens om jobben, vilket alltid är bra för arbetsgivarna. De behöver då inte betala så höga löner för att få folk.
• Lärarkonflikterna 1966 och 1971 var på kort sikt lyckosamma för lärarna lönemässigt. Dessvärre tyckte motparten att lärarna fått tillräckliga löneökningar och höll tillbaka lönerna under ett antal avtalsrörelser därefter.
• Svag lönespridning. Det finns ett starkt samband mellan lönespridningen inom ett yrke och lönenivån. Lönespridningen inom lärarkåren är liten, vilket brukar leda till låga löner.

Gunnar Wetterberg:
– Ska man på en gång lyfta alla i en stor grupp med sammanpressade löner blir det dyrt. Om man i stället ökar lönespridningen och låter dem som är riktigt duktiga springa ifrån kommer så småningom de andra efter. Duktiga lärare borde ganska snart komma upp i månadslöner på 45 000–50 000 kronor, säger Gunnar Wetterberg.

Han efterfrågar en större lönekonkurrens mellan skolor.
– Rektorer borde i betydligt större utsträckning använda högre lön som ett medel att locka till sig duktiga lärare. Det finns på många håll ett slags inställning som går ut på att en lärare ska stanna på samma skola under många år, ibland under hela livet.

Krävs det en bristsituation för att det ska hända något med lärarlönerna?
– Det vore väldigt tragiskt.

Tyska lärare toppar löneligan

OBS! Siffrona i tabellen är uppgivna i US-dollar och avser köpkraftsjusterade årslöner.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons