tystad

Svenska lärare skräms till tystnad

Han kritiserade skolans säkerhetsrutiner.
Osolidariskt, sa rektorn och krävde en offentlig ursäkt.
– Det finns en oerhörd rädsla bland lärare att uttala kritik, säger Gabriel Genarp, på Latinskolan i Malmö.

Fler exempel

Gabriel Genarp är inte ensam. Lärare tystas och lärare som säger sin mening får problem.
Fler exempel hittar du i magasinet Skolvärlden.

En vinterdag för drygt två år sedan utrymdes Latinskolan efter en tårgasattack. Flera elever kräktes av den stickande gasen och ett 20-tal behandlades för andningsbesvär.
Självklart en stor nyhet i tidningen Sydsvenskan dagen efter.
Lika självklart att Gabriel Genarp, då fackligt ombud för Lärarnas Riksförbund, svarade på frågor från en journalist.
– Jag berättade att det fanns brister i skolans säkerhetsrutiner och att det saknades en fungerande megafon. En vad jag tycker saklig och mild kritik med tanke på att LR under flera år kritiserat brister i utrymningsrutinerna utan att åtgärder vidtagits.
Men det tyckte inte rektorn. Han kallade in Gabriel och krävde att han skulle be om ursäkt inför hela lärarkollegiet för att han skadat skolans anseende.
Han vägrade, och tog i stället hjälp av förbundet centralt för att driva frågan om inte Malmö stad både brutit mot lagen om facklig förtroendemans ställning och föreningsfriheten.
Även justitiekanslern, JK, upprördes av fallet och tog på eget initiativ upp ärendet. Malmö stad fick svidande kritik av JK och tvingades senare ge ett skadestånd till Lärarnas Riksförbund på 20 000 kronor.
– Jag ville att LR centralt, skulle driva ärendet i Arbetsdomstolen. Men de valde att förlikas i stället, berättar Gabriel Genarp, som med ett par års perspektiv på händelsen hunnit reflektera över många lärares rädsla att kritisera sin arbetsgivare, både internet, men framför allt i medierna.
– Lärare i dag är väldigt hunsade. Det finns en rädsla, en brist på kämpaglöd. Lärarna har blivit ett slags akademikerproletariat som är så rädda om de sista smulorna att man inte vågar säga så mycket.
Gabriel minns att när han började som lärare för tolv år sedan fanns det många äldre kollegor som inte alls var rädda för att säga sin mening.
Anledningar till de tysta lärarna är enligt Gabriel Genarp kommunaliseringen, upplevd godtycklig lönesättning samt konkurrensen. Varje elev som väljer någon annan skola betyder förlorade intäkter.
– Jag har förståelse för att man blir försiktig för att inte skolan ska påverkas negativt. Men det finns en gräns. För mig gick den vid risk för liv och lem på grund av bristande säkerhetsrutiner. Elever hann tyvärr komma till skada innan rutinerna ändrades.
– I stället för att försöka tysta lärare så borde kommunerna inse att de är utsatta för konkurrens och anpassa sin verksamhet efter det.

Skulle du kritisera skolan offentligt i dag?
– Ja, om det var befogat. Under tio år diskuterade jag alla problem inåt. Händelsen med tårgasen var första gången jag gick ut offentligt. Det är viktigt att jag och andra lärare kan göra det i framtiden också utan att vara rädda för repressalier.
I kölvattnet av skandalen på Latinskolan blev frågan om yttrandefrihet och meddelarfrihet brännhet i Malmö. Kunskaperna visade sig vara mycket bristfällig.
– Men vi lyckades få till stånd en endagarsutbildning i de här viktiga frågorna för alla fackliga ombud och skolledare i hela kommunen, säger Bo Sundqvist, kommunombud för LR i Malmö och även han lärare på Latinskolan.
Fotnot: Meddelarskydd är det skydd mot röjande, eller efterforskning, av uppgiftslämnarens identitet, vilket tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ger den som vill meddela uppgifter avsedda att offentliggöras i massmedier. Källa: ne.se

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm