Annons
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

"Svenska skolan bättre än ryktet"

Publicerad 5 februari 2013

Han är en nyckelperson inom de nya Moderaterna. Nu ska Tomas Tobé forma den ”nya skolan”.
– Jag kan förvånas över att alla bara beskriver problemen och inte talar väl om skolan. Det hoppas jag att jag kan göra. Med det sagt: Det finns massor av utmaningar inom svensk skola, men den förtjänar ett bättre rykte, säger Tobé, Moderaternas nye utbildningspolitiske talesperson.

Relaterat

 Tomas Tobé lockades tillbaka till politiken från kommunikationsbranschen när Fredrik Reinfeldt stöpte om Moderaterna.

 

Bara 28 år gammal kryssades Tobé in i riksdagen år 2006. Han har varit ordförande i arbetsmarknadsutskottet och är en av dem som sett till att Moderaternas arbetslinje genomförts i praktiken.

Nu är det skolan han ska ta sig an. I våras blev han ordförande i riksdagens utbildningsutskott och partiets skolpolitiske talesperson. Han har redan hunnit med uppmärksammade utspel, som att införa fysisk aktivitet varje dag och att utöka satsningen på lärarhandledare.

Hur ser du på kritiken mot de så kallade superlärarna?

– Jag tror att det är oerhört viktigt med ett ökat nationellt ansvarstagande för att vi ska hålla ihop skolan. Vi kan inte få för stora klyftor mellan skolor som underpresterar och högpresterar. Kollegialt lärande och speciella satsningar på skolor med utmaningar är i grunden positivt, tycker jag. Ska man vara sjävkritisk så tror jag inte att vi har gjort det med tillräckligt stor respekt för de befintliga lärarna på skolan.

Överlåter ni skolfrågorna för mycket åt Folkpartiet i alliansen?

– Jag tror att det är ganska självklart. Folkpartiet har utbildningsdepartementet och Jan Björklund har varit en mycket framgångsrik utbildningsminister. Jag tror att många väljare upplever att Folkpartiet är skolpolitiken. Det är i grunden bra för alliansen.

– Min roll är att bidra med energi i skoldebatten och att tydliggöra vilka som är de moderata prioriteringarna i skolpolitiken framöver.

Vilka är de viktiga skolfrågorna för Moderaterna, med en valrörelse som ju inte är allt för långt borta?

– För mig finns det tre tydliga prioriteringar. Det första är att vi måste arbeta mycket mer med det tidiga stödet. Det handlar om att vi ska ta steg mot en tioårig grundskola och jag tycker att vi behöver titta på fler behovsbedömningar tidigt. Vilka elever har inlärningssvårigheter? Vilka elever har förutsättningar att gå snabbare fram i skolan? Vi måste också se de högpresterande eleverna.

– Den andra frågan är att få utbildningssystemet bättre kopplat till arbetsmarknaden. Det tredje kommer att handla om lärarna, jag tror på kollegialt lärarande och att markera det här med lönen för lärarna. Vi kommer aldrig att kunna lyfta svensk skola och runda lärarfrågan. Den kommer att vara helt central.

Du har tidigare talat om att styra gymnasielevernas val mer.

– Det blev en otrolig debatt när vi valde att påpeka detta. Jag tycker att det borde vara självklart med återkommande regionala mätningar av vilka gymnasieutbildningar som leder till jobb. Jag tycker att man måste titta på dimensioneringen i utbildningssystemet.

– Ett exempel är att det utbildas 180 stylister i Örebro varje år. Det är ett fantastiskt yrke, men det finns inte en arbetsmarknad för 180 stylister i Örebro. Vi måste kunna diskutera detta politiskt. Sen inser även jag att detta är svåra frågor, men jag förvånas över att så många politiker väjer för debatten.

Kommer ni göra upp med Socialdemokraterna om en tioårig grundskola?

– Vi noterar att Socialdemokraterna anslutit sig till detta och det tycker vi är bra. Jag är medveten om att det fortfarande finns en del att diskutera med Kristdemokraterna när det gäller detta men jag tycker att det är väldigt bra att Socialdemokraterna kan ge stöd för det. Då finns det en långsiktighet.

Alliansen är inne på sin andra mandatperiod och skolresultaten sjunker. Varför?

– De elever som går ut nu började i Thomas Östros skola. Skolreformer tar tid. Du ska nog vänta några år innan du hänger oss som varit inblandade nu. Jag är helt övertygad om att de här reformerna är viktiga och kommer ge effekt för svensk skola.

Det finns länder där man har lyckats vända resultaten på fem, sex år.

– Jag kan bara konstatera att våra reformer tar tid. Jag har inte hört lärarkåren säga till mig ”varför inför ni inte reformerna ännu snabbare?”, snarare tvärtom. Men visst, vi ska titta på vad man kan göra på kort sikt. 

Vad får du för bild av den svenska skolan när du reser runt i landet?

– Att den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Jag tycker att väldigt många lärare är engagerade och trivs jättebra i sitt yrke, jag möter elever som trivs i sin skola och även föräldrar som är nöjda med skolan. Det här tycker jag inte syns i den svenska skoldebatten över huvud taget.

När du är ute och träffar lärare – är det någon återkommande fråga de lyfter?

– Lönen är en fråga som återkommer, speciellt bland de lärare som jobbat länge och som upplever att löneutvecklingen varit obefintlig.

– Lärarlönerna har inte hängt med i utvecklingen, så är det ju. Normalt vill ju vi inte gå in och styra lönebildningen, men vi känner att det är otroligt viktigt att vi får till en större utveckling och karriärreformer. Nu inför vi bland annat förstelärare och lektorstjänster, och det innebär 5 000 eller 10 000 kronor mer i månaden. Det visar lite på alliansens frustration över att den delen av läraryrket måste återupprättas.

Så tycker Moderaterna

Förstatligande av skolan: Nej.

Vinstdrivande friskolor: Ja.

Lärarlegitimation: Ja.

Betyg från: Årskurs 6.

Moderaternas skolhistoria – ett axplock

1919: Dåvarande Högerpartiet vill främja den praktiska yrkesutbildningen. Kristendomsundervisning i skolorna är en annan fråga som lyfts fram i partiprogrammet.

1924: Kämpar för de enskilda läroverkens bevarande. En omdaning av skolväsendet skulle, enligt partiet, leda till att ”avgörandet av barnens studieriktning och val av levnadsbana skulle på ett obehörigt sätt tagas från föräldrarna och läggas i lärarnas händer under en oerhörd skärpning av examensväsendet hela skolan igenom.”

1956: Ur principprogrammet: ”Obligatorisk ungdomsskola, högre undervisning och yrkesutbildning utformas så att alla oavsett hemvist och ekonomiska tillgångar får möjlighet till praktisk och teoretisk utbildning efter anlag och förutsättningar.” 

1969: Vill se en utbyggnad av förskolan så att ”i princip alla 5- och 6-åringar kan erbjudas plats”. Anser att elevinflytandet på samtliga stadier i utbildningsväsendet ska främjas.

1988: Vill att läroplanen för grundskolan ska förändras så att det blir tydligare kunskapskrav. Skolstart från sex års ålder.

1991: Partiet vill ha en helt ny läroplan för grundskolan, årskurslöst lågstadium och betyg från sista året i lågstadiet.

1998: Efterlyser fler friskolor. Ur valmanifestet: ”Vi vill ha raka rör mellan statens finansiering av barnens utbildning och de skolor som elever och föräldrar väljer. Vi vill ge alla skolor i Sverige friskolans frihet att arbeta på sitt sätt.”

2009: Moderaterna vill göra grundskolan tioårig. Partiet anser att undervisningstiden i grundskola och gymnasium ska utökas.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons