Annons
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

"Svenska skolan bättre än ryktet"

Publicerad 5 februari 2013

Han är en nyckelperson inom de nya Moderaterna. Nu ska Tomas Tobé forma den ”nya skolan”.
– Jag kan förvånas över att alla bara beskriver problemen och inte talar väl om skolan. Det hoppas jag att jag kan göra. Med det sagt: Det finns massor av utmaningar inom svensk skola, men den förtjänar ett bättre rykte, säger Tobé, Moderaternas nye utbildningspolitiske talesperson.

Relaterat

 Tomas Tobé lockades tillbaka till politiken från kommunikationsbranschen när Fredrik Reinfeldt stöpte om Moderaterna.

 

Bara 28 år gammal kryssades Tobé in i riksdagen år 2006. Han har varit ordförande i arbetsmarknadsutskottet och är en av dem som sett till att Moderaternas arbetslinje genomförts i praktiken.

Nu är det skolan han ska ta sig an. I våras blev han ordförande i riksdagens utbildningsutskott och partiets skolpolitiske talesperson. Han har redan hunnit med uppmärksammade utspel, som att införa fysisk aktivitet varje dag och att utöka satsningen på lärarhandledare.

Hur ser du på kritiken mot de så kallade superlärarna?

– Jag tror att det är oerhört viktigt med ett ökat nationellt ansvarstagande för att vi ska hålla ihop skolan. Vi kan inte få för stora klyftor mellan skolor som underpresterar och högpresterar. Kollegialt lärande och speciella satsningar på skolor med utmaningar är i grunden positivt, tycker jag. Ska man vara sjävkritisk så tror jag inte att vi har gjort det med tillräckligt stor respekt för de befintliga lärarna på skolan.

Överlåter ni skolfrågorna för mycket åt Folkpartiet i alliansen?

– Jag tror att det är ganska självklart. Folkpartiet har utbildningsdepartementet och Jan Björklund har varit en mycket framgångsrik utbildningsminister. Jag tror att många väljare upplever att Folkpartiet är skolpolitiken. Det är i grunden bra för alliansen.

– Min roll är att bidra med energi i skoldebatten och att tydliggöra vilka som är de moderata prioriteringarna i skolpolitiken framöver.

Vilka är de viktiga skolfrågorna för Moderaterna, med en valrörelse som ju inte är allt för långt borta?

– För mig finns det tre tydliga prioriteringar. Det första är att vi måste arbeta mycket mer med det tidiga stödet. Det handlar om att vi ska ta steg mot en tioårig grundskola och jag tycker att vi behöver titta på fler behovsbedömningar tidigt. Vilka elever har inlärningssvårigheter? Vilka elever har förutsättningar att gå snabbare fram i skolan? Vi måste också se de högpresterande eleverna.

– Den andra frågan är att få utbildningssystemet bättre kopplat till arbetsmarknaden. Det tredje kommer att handla om lärarna, jag tror på kollegialt lärarande och att markera det här med lönen för lärarna. Vi kommer aldrig att kunna lyfta svensk skola och runda lärarfrågan. Den kommer att vara helt central.

Du har tidigare talat om att styra gymnasielevernas val mer.

– Det blev en otrolig debatt när vi valde att påpeka detta. Jag tycker att det borde vara självklart med återkommande regionala mätningar av vilka gymnasieutbildningar som leder till jobb. Jag tycker att man måste titta på dimensioneringen i utbildningssystemet.

– Ett exempel är att det utbildas 180 stylister i Örebro varje år. Det är ett fantastiskt yrke, men det finns inte en arbetsmarknad för 180 stylister i Örebro. Vi måste kunna diskutera detta politiskt. Sen inser även jag att detta är svåra frågor, men jag förvånas över att så många politiker väjer för debatten.

Kommer ni göra upp med Socialdemokraterna om en tioårig grundskola?

– Vi noterar att Socialdemokraterna anslutit sig till detta och det tycker vi är bra. Jag är medveten om att det fortfarande finns en del att diskutera med Kristdemokraterna när det gäller detta men jag tycker att det är väldigt bra att Socialdemokraterna kan ge stöd för det. Då finns det en långsiktighet.

Alliansen är inne på sin andra mandatperiod och skolresultaten sjunker. Varför?

– De elever som går ut nu började i Thomas Östros skola. Skolreformer tar tid. Du ska nog vänta några år innan du hänger oss som varit inblandade nu. Jag är helt övertygad om att de här reformerna är viktiga och kommer ge effekt för svensk skola.

Det finns länder där man har lyckats vända resultaten på fem, sex år.

– Jag kan bara konstatera att våra reformer tar tid. Jag har inte hört lärarkåren säga till mig ”varför inför ni inte reformerna ännu snabbare?”, snarare tvärtom. Men visst, vi ska titta på vad man kan göra på kort sikt. 

Vad får du för bild av den svenska skolan när du reser runt i landet?

– Att den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Jag tycker att väldigt många lärare är engagerade och trivs jättebra i sitt yrke, jag möter elever som trivs i sin skola och även föräldrar som är nöjda med skolan. Det här tycker jag inte syns i den svenska skoldebatten över huvud taget.

När du är ute och träffar lärare – är det någon återkommande fråga de lyfter?

– Lönen är en fråga som återkommer, speciellt bland de lärare som jobbat länge och som upplever att löneutvecklingen varit obefintlig.

– Lärarlönerna har inte hängt med i utvecklingen, så är det ju. Normalt vill ju vi inte gå in och styra lönebildningen, men vi känner att det är otroligt viktigt att vi får till en större utveckling och karriärreformer. Nu inför vi bland annat förstelärare och lektorstjänster, och det innebär 5 000 eller 10 000 kronor mer i månaden. Det visar lite på alliansens frustration över att den delen av läraryrket måste återupprättas.

Så tycker Moderaterna

Förstatligande av skolan: Nej.

Vinstdrivande friskolor: Ja.

Lärarlegitimation: Ja.

Betyg från: Årskurs 6.

Moderaternas skolhistoria – ett axplock

1919: Dåvarande Högerpartiet vill främja den praktiska yrkesutbildningen. Kristendomsundervisning i skolorna är en annan fråga som lyfts fram i partiprogrammet.

1924: Kämpar för de enskilda läroverkens bevarande. En omdaning av skolväsendet skulle, enligt partiet, leda till att ”avgörandet av barnens studieriktning och val av levnadsbana skulle på ett obehörigt sätt tagas från föräldrarna och läggas i lärarnas händer under en oerhörd skärpning av examensväsendet hela skolan igenom.”

1956: Ur principprogrammet: ”Obligatorisk ungdomsskola, högre undervisning och yrkesutbildning utformas så att alla oavsett hemvist och ekonomiska tillgångar får möjlighet till praktisk och teoretisk utbildning efter anlag och förutsättningar.” 

1969: Vill se en utbyggnad av förskolan så att ”i princip alla 5- och 6-åringar kan erbjudas plats”. Anser att elevinflytandet på samtliga stadier i utbildningsväsendet ska främjas.

1988: Vill att läroplanen för grundskolan ska förändras så att det blir tydligare kunskapskrav. Skolstart från sex års ålder.

1991: Partiet vill ha en helt ny läroplan för grundskolan, årskurslöst lågstadium och betyg från sista året i lågstadiet.

1998: Efterlyser fler friskolor. Ur valmanifestet: ”Vi vill ha raka rör mellan statens finansiering av barnens utbildning och de skolor som elever och föräldrar väljer. Vi vill ge alla skolor i Sverige friskolans frihet att arbeta på sitt sätt.”

2009: Moderaterna vill göra grundskolan tioårig. Partiet anser att undervisningstiden i grundskola och gymnasium ska utökas.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons