Margareth Hagberg

Margareth Hagberg, vägledare på Bredängsskolan. Foto: Marcus Marcetic

SYV

”SYV skulle kunna bli ett eget ämne”

Släpp in studie- och yrkesvägledarna i klassrummen så kommer avhoppen minska och resultaten höjas. Det menar SYV:aren Margareth Hagberg.
”SYV skulle till och med kunna bli ett eget ämne”, säger hon.

Pilotprojekt

Margareth Hagberg har jobbat som vägledare i tio år. Tidigare i Hallsberg och nu på Bredängsskolan som just avslutat ett pilotprojekt inom Stockholms stad för att utveckla relationen mellan skola och arbetsliv.

Margareth Hagbergs erfarenhet är att många elever som inte lyckas betygsmässigt helt enkelt inte förstått vilken avgörande roll skolan och betygen kan spela för deras livssituation i framtiden. Och precis det vill hon visa dem.

– Jag träffar ungdomar hela tiden som på riktigt inte förstått varför det är viktigt att gå i skolan eller varför man ska ha betyg. Mitt mål är att eleverna ska få en så bra framtid som möjligt. Det är mitt jobb. Och jag tror att ju mer kunskap de har om hur samhället fungerar desto bättre jobbar de, säger hon.

Men förstår inte de flesta elever redan att bättre betyg ökar chanserna till ett bättre jobb? Hänger inte misslyckanden i skolan ihop med andra problem?

– Självklart finns de elever som snarare förtränger skolans betydelse än saknar egentlig förståelse för det. De kanske inte mår så bra, saknar stöd hemifrån och orkar inte ta in vad man säger. Men det som gör skillnaden för många är när de får syn på något som de själva vill nå fram till: en utbildning eller ett jobb, en lön.

Som exempel nämner hon nyanlända elever som lyfter sig när de väl förstår hur de bäst jobbar för en bättre framtid.

– Jag har sett exempel på nyanlända som av uppenbara skäl har haft svårt att uppnå höga resultat i början, men som när de väl förstått hur systemet fungerar kämpat sig upp till riktigt fina betyg i årskurs nio. Där har det varit avgörande att de sett vad betygen kan leda till på sikt.

Vägen till den där insikten om skolan som en bärande del av resten av livet går via utforskande, både praktiskt och teoretiskt.

– Eleverna och jag undersöker arbetsmarknaden för olika yrken tillsammans, vad som krävs för att nå dit, hur efterfrågan ser ut, lönestatistik. Till exempel är det just nu rätt svårt att få anställning som barnskötare efter att ha gått ut barn- och fritidsprogrammet. Men om man kan tänka sig att plugga några år till och utbilda sig till förskollärare, ser det helt annorlunda ut.

Men du menar att lärarkollegiet ibland står i vägen för den här utvecklingen?

– Nej, men vi vill samarbeta och göra det här tillsammans med lärarna. Grundläggande är att vi måste kommunicera med varandra. Skolverket säger att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och jag håller med. Men vi kan inte samarbeta om vi inte pratar med varandra. Kanske borde vi träffas mer redan under utbildningen, för att etablera samarbetet.

Om Margareth Hagberg fick bestämma skulle samarbetet formaliseras ännu mer än så.

– Skolverket kunde sätta ner foten och säga att det ska finnas schemalagd tid för syv och att det ska göras i samråd mellan lärare och vägledare. Det kanske till och med skulle bli ett eget ämne, för att lättare få ta plats.

– Mitt jobb är mycket större än att ha vägledningssamtal och prata om gymnasieval. Men det krävs att vi får med oss lärarna. De i sin tur har redan ont om tid och vill inte gärna släppa till mer, jag förstår det. Men vägledande aktiviteter bidrar till att skapa drivkraft och motivation hos eleverna, säger hon. 

På systemnivå finns stora problem med skillnader i SYV-täthet. I extremfallen ansvarar en vägledare för tusentals elever. I genomsnitt går det 576 elever i årskurs 7–9 på varje studie- och yrkesvägledare, enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund. Till det ska läggas att SYV enligt Skolverkets allmänna råd ska löpa hela vägen från förskoleklassen och uppåt.

– Man har sparat in på studievägledare, vilket gör att en del kollegor har 20 procents tjänst på fem olika skolor. Kommer man in på en skola en dag i veckan får man ingen relation till eleverna. De vet ju inte vem man är. Jag vill vara en synlig studie- och yrkesvägledare. Det är viktigt att ungdomarna känner att ”här är någon som bryr sig”, säger Margareth Hagberg.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm