Annons
Foto: Janne Næss

”Ta in en coach – och släpp kontrollbehovet”

Publicerad 26 mars 2013

Coachning är en förhållandevis ny metod i skolans värld. Det är också en av insatserna som Skolverket har valt för att hjälpa tio skolor med stora utmaningar.
– Det övergripande målet för coachning är alltid högre elevresultat, men det går att använda till så mycket i skolan, säger Anna-Karin Arenius, som driver Skolcoacherna tillsammans med lärarkollegan Helena Isakson.

De är båda lärare i botten, men för ett antal år sedan upplevde de att de kört fast i sin lärarroll. Grundskoleläraren Anna-Karin Arenius kände sig ensam i klassrummet och hade svårt att sätta upp egna mål för sin undervisning. Gymnasieläraren Helena Isakson ville bli bättre på att stötta sina elever att nå målen. Deras lösning blev en coachutbildning.

– Många ekonomiska ämnen handlar om entreprenörskap och här kände jag att jag saknade något som lärare. Jag hade ett kontrollbehov och behövde lära mig att släppa taget och förlita mig på att eleverna kan hitta sina egna lösningar och svar, säger Helena Isakson, som tidigare var biträdande rektor och gymnasielärare i ekonomiska ämnen.

Nu driver de tillsammans Skolcoacherna, som ansvarar för individuell coachning i Skolverkets treårsprojekt ”Handledning för lärande”.

– Det övergripande målet för coachning är alltid högre elevresultat, men det går att använda till så mycket i skolan. Det kan tydliggöra för alla yrkeskategorier åt vilket håll en skola ska, det kan användas till att utveckla läraren och av läraren för att utveckla eleverna, säger Anna-Karin Arenius.

Alla tio skolor i projektet måste ha regelbunden grupphandledning, men därutöver kan de välja insatser från Skolverkets smörgåsbord. En skola har startat en ”learning study”. Lärare på fyra skolor får enskild coachning och ytterligare två skolor har uttryckt intresse för det. Skolverkets projektledare Anna Österlund ser inga tydliga skillnader mellan handledning och coachning, men Helena Isakson beskriver det så här:

– Handledning är något som skolorna känner till, medan coachning är ganska nytt. Vid enskild handledning delar handledaren ofta med sig av egna erfarenheter och ger råd till läraren. En coach undviker råd och behöver inte vara expert på ämnet.

Skolverkets Anna Österlund ser en rad fördelar med coachning, men också nackdelar.

– Forskning visar att det är ett ganska snabbt sätt att förändra om man har ett förtroendefullt samarbete. Nackdelen är att utvecklingen hos individen riskerar att stanna där och inte används för att utveckla hela skolan.

Coachningen startar med att läraren under första mötet får hjälp att formulera konkreta, mätbara mål och delmål för sin utveckling. Därefter ses läraren och coachen ungefär varannan vecka för att diskutera erfarenheter och planera vägen framåt. Det är alltid lärarens agenda som gäller och det är läraren som ska hitta lösningar och svar. 

– Coachning går ut på att se och frigöra individens hela potential. Som coach ställer du öppna frågor för att få personen att tänka till, inte frågor som ska ge dig information. Det handlar mycket om att lyssna, säger Anna-Karin Arenius.

Vanliga mål för de lärare som Skolcoacherna möter är att förbättra ledarskapet i klassrummet eller relationer med kollegor och elever.

– Vissa lärare vill ha coachning för att de är framåt och vill utvecklas ännu mer. En annan, ganska stor grupp känner att de har tappat lusten. De vill tycka att det är kul igen eller ha stöd för att se om de ska stanna kvar i skolan. Många vill också ha hjälp att sortera och prioritera bland alla läraruppgifter, säger Helena Isakson.

Hur hjälper ni dem som tappat lusten?

– Det handlar om att hitta det som tynger ner och det som ger energi.  Man kan gå tillbaka i sin lärarbana och försöka känna när det är roligt. Någon gång har man ju valt att bli lärare och då är det viktigt att hitta den känslan och vad det är som släcker den, säger Anna-Karin Arenius.

Möjligheten för lärare att få enskilt stöd möts ibland av skepsis på skolorna. En del lärare vill inte släppa in andra i klassrummen. Ett argument är att skolans problem inte beror på själva undervisningen.

Helena Isakson har dock inte upplevt att lärarna varit negativa till coachning.

– Vår erfarenhet är att lärare vill utvecklas! Det är klart att det också finns en massa saker som påverkar undervisningen som lärarna inte kan förändra. Målen vi sätter upp måste vara påverkbara.

Lärarna uppmuntras att prova nytt, våga misslyckas och sedan lära sig av det.

– Många lärare känner att allt måste vara så perfekt. Då blir de rädda för att släppa in andra i klassrummet. Vi har ju en fördel av att vi själva är lärare och förstår komplexiteten i rollen, säger Anna-Karin Arenius.

Skolcoachernas långsiktiga mål är att varje skola ska ha en utbildad coach och att alla på skolan ska ha ett coachande förhållningssätt gentemot varandra, även eleverna.

Anna Österlund på Skolverket hoppas att coachningen ska ge både högre elevresultat och mer energi i arbetet.

– Vårt uppdrag är att sätta in ett antal handledningsinsatser som i slutändan ska leda till förbättrade resultat och en utvecklad undervisning, som bättre motsvarar elevernas behov. Min förhoppning är också att lärarna får en energikick som gör att de tycker att arbetet är roligare.

Så kan coachning av lärare gå till

1 Träffa skolledningen och diskutera ett specifikt upplägg för skolan.

2 Inledande seminarium om metoden för all personal. Då får de även se hur ett coachsamtal kan gå till i verkligheten och de får pröva på tekniken själva.

3 Startmöte med läraren som ska coachas. Läraren får hjälp att formulera mätbara och påverkbara huvudmål och delmål. Verktyget ”Lärarhjulet” kan användas som stöd för det (se förklaring på sidan 14).

4 Återträff redan efter en vecka för att höra hur det går.

5 Det är bra om coachen får vara med i klassrummet så snart som möjligt, gärna inför det tredje coachtillfället, så att man tidigt kan spegla och diskutera klassrumssituationen.

6 Uppföljningsmöten ungefär varannan vecka.Totalt 6–8 coachtillfällen.

Så kan lärare använda coachning

• Coachning är en relativt enkel metod. Lär dig grunderna genom att gå en kurs och träna, träna, träna.

• Var sparsam med råd, lita på att lösningen finns inom individen. Ställ öppna frågor som vidgar perspektivet och lyssna, lyssna, lyssna.

• Lita på processen och våga köra i diket! Vi lär oss av misstag och framgångar.

• Coacha en kollega som du inte arbetar med dagligen. Då blir det lättare att hålla coachrollen! Var tydlig med ramarna kring samtalet. Bestäm var, när och hur länge coachningen ska pågå.

• Använd de coachande verktygen i dialogen med elever, i utvärdering av arbetet, vid formativ bedömning och i samtalet kring vad som är nästa steg mot målet.

• Väck entreprenören i eleven! Hjälp eleven att utveckla och omsätta sina tankar till handling genom att visa nyfikenhet, lyssna aktivt, ställa öppna frågor och ge positiv återkoppling.

• Lär eleverna att använda de coachade verktygen.

• Skaffa en egen coach.

• Håll dig till International Coach Federations etiska regler.

Källa: Skolcoacherna

Läs mer om coachning

• ”Coachning ett verktyg för skolan” av Anna-Karin Arenius.

• ”Coaching: vad, varför, hur” av Susann Gjerde.

• ”Coaching för bättre resultat” av John Whitmore.

• ”Co-active Coaching: New Skills for Coaching People Toward Success in Work and Life” av Laura Whitworth, Karen Kimsey-House, Henry Kimsey-House, Phillip Sandahl.

Om Helena Isakson

Ålder: 55 år.
Gör: Grundare och vd för Skolcoacherna.
Utbildning: Har lärarexamen och är civilekonom i botten. Coachutbildning på ACC-nivå.
Brinner för: Att eleverna ska bli mer motiverade och delaktiga i sitt lärande på vägen fram till det önskade målet. 

Om Anna-Karin Arenius

Ålder: 38 år.
Gör: Grundare och utbildningschef på Skolcoacherna.
Utbildning: Har lärarutbildning och en magisterexamen i yrkespedagogisk utbildningsledning. Certifierad coach genom International Coach Federation, ICF. 
Brinner för: Att göra lärarjobbet mer utvecklande och roligare.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons