Annons
Foto: Janne Næss

”Ta in en coach – och släpp kontrollbehovet”

Publicerad 26 mars 2013

Coachning är en förhållandevis ny metod i skolans värld. Det är också en av insatserna som Skolverket har valt för att hjälpa tio skolor med stora utmaningar.
– Det övergripande målet för coachning är alltid högre elevresultat, men det går att använda till så mycket i skolan, säger Anna-Karin Arenius, som driver Skolcoacherna tillsammans med lärarkollegan Helena Isakson.

De är båda lärare i botten, men för ett antal år sedan upplevde de att de kört fast i sin lärarroll. Grundskoleläraren Anna-Karin Arenius kände sig ensam i klassrummet och hade svårt att sätta upp egna mål för sin undervisning. Gymnasieläraren Helena Isakson ville bli bättre på att stötta sina elever att nå målen. Deras lösning blev en coachutbildning.

– Många ekonomiska ämnen handlar om entreprenörskap och här kände jag att jag saknade något som lärare. Jag hade ett kontrollbehov och behövde lära mig att släppa taget och förlita mig på att eleverna kan hitta sina egna lösningar och svar, säger Helena Isakson, som tidigare var biträdande rektor och gymnasielärare i ekonomiska ämnen.

Nu driver de tillsammans Skolcoacherna, som ansvarar för individuell coachning i Skolverkets treårsprojekt ”Handledning för lärande”.

– Det övergripande målet för coachning är alltid högre elevresultat, men det går att använda till så mycket i skolan. Det kan tydliggöra för alla yrkeskategorier åt vilket håll en skola ska, det kan användas till att utveckla läraren och av läraren för att utveckla eleverna, säger Anna-Karin Arenius.

Alla tio skolor i projektet måste ha regelbunden grupphandledning, men därutöver kan de välja insatser från Skolverkets smörgåsbord. En skola har startat en ”learning study”. Lärare på fyra skolor får enskild coachning och ytterligare två skolor har uttryckt intresse för det. Skolverkets projektledare Anna Österlund ser inga tydliga skillnader mellan handledning och coachning, men Helena Isakson beskriver det så här:

– Handledning är något som skolorna känner till, medan coachning är ganska nytt. Vid enskild handledning delar handledaren ofta med sig av egna erfarenheter och ger råd till läraren. En coach undviker råd och behöver inte vara expert på ämnet.

Skolverkets Anna Österlund ser en rad fördelar med coachning, men också nackdelar.

– Forskning visar att det är ett ganska snabbt sätt att förändra om man har ett förtroendefullt samarbete. Nackdelen är att utvecklingen hos individen riskerar att stanna där och inte används för att utveckla hela skolan.

Coachningen startar med att läraren under första mötet får hjälp att formulera konkreta, mätbara mål och delmål för sin utveckling. Därefter ses läraren och coachen ungefär varannan vecka för att diskutera erfarenheter och planera vägen framåt. Det är alltid lärarens agenda som gäller och det är läraren som ska hitta lösningar och svar. 

– Coachning går ut på att se och frigöra individens hela potential. Som coach ställer du öppna frågor för att få personen att tänka till, inte frågor som ska ge dig information. Det handlar mycket om att lyssna, säger Anna-Karin Arenius.

Vanliga mål för de lärare som Skolcoacherna möter är att förbättra ledarskapet i klassrummet eller relationer med kollegor och elever.

– Vissa lärare vill ha coachning för att de är framåt och vill utvecklas ännu mer. En annan, ganska stor grupp känner att de har tappat lusten. De vill tycka att det är kul igen eller ha stöd för att se om de ska stanna kvar i skolan. Många vill också ha hjälp att sortera och prioritera bland alla läraruppgifter, säger Helena Isakson.

Hur hjälper ni dem som tappat lusten?

– Det handlar om att hitta det som tynger ner och det som ger energi.  Man kan gå tillbaka i sin lärarbana och försöka känna när det är roligt. Någon gång har man ju valt att bli lärare och då är det viktigt att hitta den känslan och vad det är som släcker den, säger Anna-Karin Arenius.

Möjligheten för lärare att få enskilt stöd möts ibland av skepsis på skolorna. En del lärare vill inte släppa in andra i klassrummen. Ett argument är att skolans problem inte beror på själva undervisningen.

Helena Isakson har dock inte upplevt att lärarna varit negativa till coachning.

– Vår erfarenhet är att lärare vill utvecklas! Det är klart att det också finns en massa saker som påverkar undervisningen som lärarna inte kan förändra. Målen vi sätter upp måste vara påverkbara.

Lärarna uppmuntras att prova nytt, våga misslyckas och sedan lära sig av det.

– Många lärare känner att allt måste vara så perfekt. Då blir de rädda för att släppa in andra i klassrummet. Vi har ju en fördel av att vi själva är lärare och förstår komplexiteten i rollen, säger Anna-Karin Arenius.

Skolcoachernas långsiktiga mål är att varje skola ska ha en utbildad coach och att alla på skolan ska ha ett coachande förhållningssätt gentemot varandra, även eleverna.

Anna Österlund på Skolverket hoppas att coachningen ska ge både högre elevresultat och mer energi i arbetet.

– Vårt uppdrag är att sätta in ett antal handledningsinsatser som i slutändan ska leda till förbättrade resultat och en utvecklad undervisning, som bättre motsvarar elevernas behov. Min förhoppning är också att lärarna får en energikick som gör att de tycker att arbetet är roligare.

Så kan coachning av lärare gå till

1 Träffa skolledningen och diskutera ett specifikt upplägg för skolan.

2 Inledande seminarium om metoden för all personal. Då får de även se hur ett coachsamtal kan gå till i verkligheten och de får pröva på tekniken själva.

3 Startmöte med läraren som ska coachas. Läraren får hjälp att formulera mätbara och påverkbara huvudmål och delmål. Verktyget ”Lärarhjulet” kan användas som stöd för det (se förklaring på sidan 14).

4 Återträff redan efter en vecka för att höra hur det går.

5 Det är bra om coachen får vara med i klassrummet så snart som möjligt, gärna inför det tredje coachtillfället, så att man tidigt kan spegla och diskutera klassrumssituationen.

6 Uppföljningsmöten ungefär varannan vecka.Totalt 6–8 coachtillfällen.

Så kan lärare använda coachning

• Coachning är en relativt enkel metod. Lär dig grunderna genom att gå en kurs och träna, träna, träna.

• Var sparsam med råd, lita på att lösningen finns inom individen. Ställ öppna frågor som vidgar perspektivet och lyssna, lyssna, lyssna.

• Lita på processen och våga köra i diket! Vi lär oss av misstag och framgångar.

• Coacha en kollega som du inte arbetar med dagligen. Då blir det lättare att hålla coachrollen! Var tydlig med ramarna kring samtalet. Bestäm var, när och hur länge coachningen ska pågå.

• Använd de coachande verktygen i dialogen med elever, i utvärdering av arbetet, vid formativ bedömning och i samtalet kring vad som är nästa steg mot målet.

• Väck entreprenören i eleven! Hjälp eleven att utveckla och omsätta sina tankar till handling genom att visa nyfikenhet, lyssna aktivt, ställa öppna frågor och ge positiv återkoppling.

• Lär eleverna att använda de coachade verktygen.

• Skaffa en egen coach.

• Håll dig till International Coach Federations etiska regler.

Källa: Skolcoacherna

Läs mer om coachning

• ”Coachning ett verktyg för skolan” av Anna-Karin Arenius.

• ”Coaching: vad, varför, hur” av Susann Gjerde.

• ”Coaching för bättre resultat” av John Whitmore.

• ”Co-active Coaching: New Skills for Coaching People Toward Success in Work and Life” av Laura Whitworth, Karen Kimsey-House, Henry Kimsey-House, Phillip Sandahl.

Om Helena Isakson

Ålder: 55 år.
Gör: Grundare och vd för Skolcoacherna.
Utbildning: Har lärarexamen och är civilekonom i botten. Coachutbildning på ACC-nivå.
Brinner för: Att eleverna ska bli mer motiverade och delaktiga i sitt lärande på vägen fram till det önskade målet. 

Om Anna-Karin Arenius

Ålder: 38 år.
Gör: Grundare och utbildningschef på Skolcoacherna.
Utbildning: Har lärarutbildning och en magisterexamen i yrkespedagogisk utbildningsledning. Certifierad coach genom International Coach Federation, ICF. 
Brinner för: Att göra lärarjobbet mer utvecklande och roligare.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Annons
Annons

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Annons
Annons

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons