Annons
Foto: Janne Næss

”Ta in en coach – och släpp kontrollbehovet”

Publicerad 26 mars 2013

Coachning är en förhållandevis ny metod i skolans värld. Det är också en av insatserna som Skolverket har valt för att hjälpa tio skolor med stora utmaningar.
– Det övergripande målet för coachning är alltid högre elevresultat, men det går att använda till så mycket i skolan, säger Anna-Karin Arenius, som driver Skolcoacherna tillsammans med lärarkollegan Helena Isakson.

De är båda lärare i botten, men för ett antal år sedan upplevde de att de kört fast i sin lärarroll. Grundskoleläraren Anna-Karin Arenius kände sig ensam i klassrummet och hade svårt att sätta upp egna mål för sin undervisning. Gymnasieläraren Helena Isakson ville bli bättre på att stötta sina elever att nå målen. Deras lösning blev en coachutbildning.

– Många ekonomiska ämnen handlar om entreprenörskap och här kände jag att jag saknade något som lärare. Jag hade ett kontrollbehov och behövde lära mig att släppa taget och förlita mig på att eleverna kan hitta sina egna lösningar och svar, säger Helena Isakson, som tidigare var biträdande rektor och gymnasielärare i ekonomiska ämnen.

Nu driver de tillsammans Skolcoacherna, som ansvarar för individuell coachning i Skolverkets treårsprojekt ”Handledning för lärande”.

– Det övergripande målet för coachning är alltid högre elevresultat, men det går att använda till så mycket i skolan. Det kan tydliggöra för alla yrkeskategorier åt vilket håll en skola ska, det kan användas till att utveckla läraren och av läraren för att utveckla eleverna, säger Anna-Karin Arenius.

Alla tio skolor i projektet måste ha regelbunden grupphandledning, men därutöver kan de välja insatser från Skolverkets smörgåsbord. En skola har startat en ”learning study”. Lärare på fyra skolor får enskild coachning och ytterligare två skolor har uttryckt intresse för det. Skolverkets projektledare Anna Österlund ser inga tydliga skillnader mellan handledning och coachning, men Helena Isakson beskriver det så här:

– Handledning är något som skolorna känner till, medan coachning är ganska nytt. Vid enskild handledning delar handledaren ofta med sig av egna erfarenheter och ger råd till läraren. En coach undviker råd och behöver inte vara expert på ämnet.

Skolverkets Anna Österlund ser en rad fördelar med coachning, men också nackdelar.

– Forskning visar att det är ett ganska snabbt sätt att förändra om man har ett förtroendefullt samarbete. Nackdelen är att utvecklingen hos individen riskerar att stanna där och inte används för att utveckla hela skolan.

Coachningen startar med att läraren under första mötet får hjälp att formulera konkreta, mätbara mål och delmål för sin utveckling. Därefter ses läraren och coachen ungefär varannan vecka för att diskutera erfarenheter och planera vägen framåt. Det är alltid lärarens agenda som gäller och det är läraren som ska hitta lösningar och svar. 

– Coachning går ut på att se och frigöra individens hela potential. Som coach ställer du öppna frågor för att få personen att tänka till, inte frågor som ska ge dig information. Det handlar mycket om att lyssna, säger Anna-Karin Arenius.

Vanliga mål för de lärare som Skolcoacherna möter är att förbättra ledarskapet i klassrummet eller relationer med kollegor och elever.

– Vissa lärare vill ha coachning för att de är framåt och vill utvecklas ännu mer. En annan, ganska stor grupp känner att de har tappat lusten. De vill tycka att det är kul igen eller ha stöd för att se om de ska stanna kvar i skolan. Många vill också ha hjälp att sortera och prioritera bland alla läraruppgifter, säger Helena Isakson.

Hur hjälper ni dem som tappat lusten?

– Det handlar om att hitta det som tynger ner och det som ger energi.  Man kan gå tillbaka i sin lärarbana och försöka känna när det är roligt. Någon gång har man ju valt att bli lärare och då är det viktigt att hitta den känslan och vad det är som släcker den, säger Anna-Karin Arenius.

Möjligheten för lärare att få enskilt stöd möts ibland av skepsis på skolorna. En del lärare vill inte släppa in andra i klassrummen. Ett argument är att skolans problem inte beror på själva undervisningen.

Helena Isakson har dock inte upplevt att lärarna varit negativa till coachning.

– Vår erfarenhet är att lärare vill utvecklas! Det är klart att det också finns en massa saker som påverkar undervisningen som lärarna inte kan förändra. Målen vi sätter upp måste vara påverkbara.

Lärarna uppmuntras att prova nytt, våga misslyckas och sedan lära sig av det.

– Många lärare känner att allt måste vara så perfekt. Då blir de rädda för att släppa in andra i klassrummet. Vi har ju en fördel av att vi själva är lärare och förstår komplexiteten i rollen, säger Anna-Karin Arenius.

Skolcoachernas långsiktiga mål är att varje skola ska ha en utbildad coach och att alla på skolan ska ha ett coachande förhållningssätt gentemot varandra, även eleverna.

Anna Österlund på Skolverket hoppas att coachningen ska ge både högre elevresultat och mer energi i arbetet.

– Vårt uppdrag är att sätta in ett antal handledningsinsatser som i slutändan ska leda till förbättrade resultat och en utvecklad undervisning, som bättre motsvarar elevernas behov. Min förhoppning är också att lärarna får en energikick som gör att de tycker att arbetet är roligare.

Så kan coachning av lärare gå till

1 Träffa skolledningen och diskutera ett specifikt upplägg för skolan.

2 Inledande seminarium om metoden för all personal. Då får de även se hur ett coachsamtal kan gå till i verkligheten och de får pröva på tekniken själva.

3 Startmöte med läraren som ska coachas. Läraren får hjälp att formulera mätbara och påverkbara huvudmål och delmål. Verktyget ”Lärarhjulet” kan användas som stöd för det (se förklaring på sidan 14).

4 Återträff redan efter en vecka för att höra hur det går.

5 Det är bra om coachen får vara med i klassrummet så snart som möjligt, gärna inför det tredje coachtillfället, så att man tidigt kan spegla och diskutera klassrumssituationen.

6 Uppföljningsmöten ungefär varannan vecka.Totalt 6–8 coachtillfällen.

Så kan lärare använda coachning

• Coachning är en relativt enkel metod. Lär dig grunderna genom att gå en kurs och träna, träna, träna.

• Var sparsam med råd, lita på att lösningen finns inom individen. Ställ öppna frågor som vidgar perspektivet och lyssna, lyssna, lyssna.

• Lita på processen och våga köra i diket! Vi lär oss av misstag och framgångar.

• Coacha en kollega som du inte arbetar med dagligen. Då blir det lättare att hålla coachrollen! Var tydlig med ramarna kring samtalet. Bestäm var, när och hur länge coachningen ska pågå.

• Använd de coachande verktygen i dialogen med elever, i utvärdering av arbetet, vid formativ bedömning och i samtalet kring vad som är nästa steg mot målet.

• Väck entreprenören i eleven! Hjälp eleven att utveckla och omsätta sina tankar till handling genom att visa nyfikenhet, lyssna aktivt, ställa öppna frågor och ge positiv återkoppling.

• Lär eleverna att använda de coachade verktygen.

• Skaffa en egen coach.

• Håll dig till International Coach Federations etiska regler.

Källa: Skolcoacherna

Läs mer om coachning

• ”Coachning ett verktyg för skolan” av Anna-Karin Arenius.

• ”Coaching: vad, varför, hur” av Susann Gjerde.

• ”Coaching för bättre resultat” av John Whitmore.

• ”Co-active Coaching: New Skills for Coaching People Toward Success in Work and Life” av Laura Whitworth, Karen Kimsey-House, Henry Kimsey-House, Phillip Sandahl.

Om Helena Isakson

Ålder: 55 år.
Gör: Grundare och vd för Skolcoacherna.
Utbildning: Har lärarexamen och är civilekonom i botten. Coachutbildning på ACC-nivå.
Brinner för: Att eleverna ska bli mer motiverade och delaktiga i sitt lärande på vägen fram till det önskade målet. 

Om Anna-Karin Arenius

Ålder: 38 år.
Gör: Grundare och utbildningschef på Skolcoacherna.
Utbildning: Har lärarutbildning och en magisterexamen i yrkespedagogisk utbildningsledning. Certifierad coach genom International Coach Federation, ICF. 
Brinner för: Att göra lärarjobbet mer utvecklande och roligare.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons