Annons
Foto: Janne Næss

”Ta in en coach – och släpp kontrollbehovet”

Publicerad 26 mars 2013

Coachning är en förhållandevis ny metod i skolans värld. Det är också en av insatserna som Skolverket har valt för att hjälpa tio skolor med stora utmaningar.
– Det övergripande målet för coachning är alltid högre elevresultat, men det går att använda till så mycket i skolan, säger Anna-Karin Arenius, som driver Skolcoacherna tillsammans med lärarkollegan Helena Isakson.

De är båda lärare i botten, men för ett antal år sedan upplevde de att de kört fast i sin lärarroll. Grundskoleläraren Anna-Karin Arenius kände sig ensam i klassrummet och hade svårt att sätta upp egna mål för sin undervisning. Gymnasieläraren Helena Isakson ville bli bättre på att stötta sina elever att nå målen. Deras lösning blev en coachutbildning.

– Många ekonomiska ämnen handlar om entreprenörskap och här kände jag att jag saknade något som lärare. Jag hade ett kontrollbehov och behövde lära mig att släppa taget och förlita mig på att eleverna kan hitta sina egna lösningar och svar, säger Helena Isakson, som tidigare var biträdande rektor och gymnasielärare i ekonomiska ämnen.

Nu driver de tillsammans Skolcoacherna, som ansvarar för individuell coachning i Skolverkets treårsprojekt ”Handledning för lärande”.

– Det övergripande målet för coachning är alltid högre elevresultat, men det går att använda till så mycket i skolan. Det kan tydliggöra för alla yrkeskategorier åt vilket håll en skola ska, det kan användas till att utveckla läraren och av läraren för att utveckla eleverna, säger Anna-Karin Arenius.

Alla tio skolor i projektet måste ha regelbunden grupphandledning, men därutöver kan de välja insatser från Skolverkets smörgåsbord. En skola har startat en ”learning study”. Lärare på fyra skolor får enskild coachning och ytterligare två skolor har uttryckt intresse för det. Skolverkets projektledare Anna Österlund ser inga tydliga skillnader mellan handledning och coachning, men Helena Isakson beskriver det så här:

– Handledning är något som skolorna känner till, medan coachning är ganska nytt. Vid enskild handledning delar handledaren ofta med sig av egna erfarenheter och ger råd till läraren. En coach undviker råd och behöver inte vara expert på ämnet.

Skolverkets Anna Österlund ser en rad fördelar med coachning, men också nackdelar.

– Forskning visar att det är ett ganska snabbt sätt att förändra om man har ett förtroendefullt samarbete. Nackdelen är att utvecklingen hos individen riskerar att stanna där och inte används för att utveckla hela skolan.

Coachningen startar med att läraren under första mötet får hjälp att formulera konkreta, mätbara mål och delmål för sin utveckling. Därefter ses läraren och coachen ungefär varannan vecka för att diskutera erfarenheter och planera vägen framåt. Det är alltid lärarens agenda som gäller och det är läraren som ska hitta lösningar och svar. 

– Coachning går ut på att se och frigöra individens hela potential. Som coach ställer du öppna frågor för att få personen att tänka till, inte frågor som ska ge dig information. Det handlar mycket om att lyssna, säger Anna-Karin Arenius.

Vanliga mål för de lärare som Skolcoacherna möter är att förbättra ledarskapet i klassrummet eller relationer med kollegor och elever.

– Vissa lärare vill ha coachning för att de är framåt och vill utvecklas ännu mer. En annan, ganska stor grupp känner att de har tappat lusten. De vill tycka att det är kul igen eller ha stöd för att se om de ska stanna kvar i skolan. Många vill också ha hjälp att sortera och prioritera bland alla läraruppgifter, säger Helena Isakson.

Hur hjälper ni dem som tappat lusten?

– Det handlar om att hitta det som tynger ner och det som ger energi.  Man kan gå tillbaka i sin lärarbana och försöka känna när det är roligt. Någon gång har man ju valt att bli lärare och då är det viktigt att hitta den känslan och vad det är som släcker den, säger Anna-Karin Arenius.

Möjligheten för lärare att få enskilt stöd möts ibland av skepsis på skolorna. En del lärare vill inte släppa in andra i klassrummen. Ett argument är att skolans problem inte beror på själva undervisningen.

Helena Isakson har dock inte upplevt att lärarna varit negativa till coachning.

– Vår erfarenhet är att lärare vill utvecklas! Det är klart att det också finns en massa saker som påverkar undervisningen som lärarna inte kan förändra. Målen vi sätter upp måste vara påverkbara.

Lärarna uppmuntras att prova nytt, våga misslyckas och sedan lära sig av det.

– Många lärare känner att allt måste vara så perfekt. Då blir de rädda för att släppa in andra i klassrummet. Vi har ju en fördel av att vi själva är lärare och förstår komplexiteten i rollen, säger Anna-Karin Arenius.

Skolcoachernas långsiktiga mål är att varje skola ska ha en utbildad coach och att alla på skolan ska ha ett coachande förhållningssätt gentemot varandra, även eleverna.

Anna Österlund på Skolverket hoppas att coachningen ska ge både högre elevresultat och mer energi i arbetet.

– Vårt uppdrag är att sätta in ett antal handledningsinsatser som i slutändan ska leda till förbättrade resultat och en utvecklad undervisning, som bättre motsvarar elevernas behov. Min förhoppning är också att lärarna får en energikick som gör att de tycker att arbetet är roligare.

Så kan coachning av lärare gå till

1 Träffa skolledningen och diskutera ett specifikt upplägg för skolan.

2 Inledande seminarium om metoden för all personal. Då får de även se hur ett coachsamtal kan gå till i verkligheten och de får pröva på tekniken själva.

3 Startmöte med läraren som ska coachas. Läraren får hjälp att formulera mätbara och påverkbara huvudmål och delmål. Verktyget ”Lärarhjulet” kan användas som stöd för det (se förklaring på sidan 14).

4 Återträff redan efter en vecka för att höra hur det går.

5 Det är bra om coachen får vara med i klassrummet så snart som möjligt, gärna inför det tredje coachtillfället, så att man tidigt kan spegla och diskutera klassrumssituationen.

6 Uppföljningsmöten ungefär varannan vecka.Totalt 6–8 coachtillfällen.

Så kan lärare använda coachning

• Coachning är en relativt enkel metod. Lär dig grunderna genom att gå en kurs och träna, träna, träna.

• Var sparsam med råd, lita på att lösningen finns inom individen. Ställ öppna frågor som vidgar perspektivet och lyssna, lyssna, lyssna.

• Lita på processen och våga köra i diket! Vi lär oss av misstag och framgångar.

• Coacha en kollega som du inte arbetar med dagligen. Då blir det lättare att hålla coachrollen! Var tydlig med ramarna kring samtalet. Bestäm var, när och hur länge coachningen ska pågå.

• Använd de coachande verktygen i dialogen med elever, i utvärdering av arbetet, vid formativ bedömning och i samtalet kring vad som är nästa steg mot målet.

• Väck entreprenören i eleven! Hjälp eleven att utveckla och omsätta sina tankar till handling genom att visa nyfikenhet, lyssna aktivt, ställa öppna frågor och ge positiv återkoppling.

• Lär eleverna att använda de coachade verktygen.

• Skaffa en egen coach.

• Håll dig till International Coach Federations etiska regler.

Källa: Skolcoacherna

Läs mer om coachning

• ”Coachning ett verktyg för skolan” av Anna-Karin Arenius.

• ”Coaching: vad, varför, hur” av Susann Gjerde.

• ”Coaching för bättre resultat” av John Whitmore.

• ”Co-active Coaching: New Skills for Coaching People Toward Success in Work and Life” av Laura Whitworth, Karen Kimsey-House, Henry Kimsey-House, Phillip Sandahl.

Om Helena Isakson

Ålder: 55 år.
Gör: Grundare och vd för Skolcoacherna.
Utbildning: Har lärarexamen och är civilekonom i botten. Coachutbildning på ACC-nivå.
Brinner för: Att eleverna ska bli mer motiverade och delaktiga i sitt lärande på vägen fram till det önskade målet. 

Om Anna-Karin Arenius

Ålder: 38 år.
Gör: Grundare och utbildningschef på Skolcoacherna.
Utbildning: Har lärarutbildning och en magisterexamen i yrkespedagogisk utbildningsledning. Certifierad coach genom International Coach Federation, ICF. 
Brinner för: Att göra lärarjobbet mer utvecklande och roligare.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta (max 200 tecken) vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn” (Piratförlaget).

Annons
Annons

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Annons
Annons
Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons