Annons
Gunnar Valinder är NO-lärare och ordförande i LR Göteborg.

Ta tillbaka makten i klassrummet

Publicerad 22 mars 2017

Relaterat

I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.
– Eleverna och deras föräldrar kan hota med att byta skola om inte läraren gör som de vill, vilket undergräver vår auktoritet, säger Gunnar Valinder, ordförande för LR i Göteborg.

I höstas uppgav en klar majoritet av tillfrågade lärare på grund- och gymnasieskolan i en LR-undersökning att deras elevers föräldrar försökt påverka undervisningen.

Drygt hälften av lärarna svarade att föräldrarna till och med hotat att vidta åtgärder om inte deras förslag anammades.

Lärare som Skolvärlden pratat med berättar att under framför allt de senaste tio åren har det hänt något när det gäller föräldrarnas beteende gentemot skolan, lärarna och lärandet. 

Föräldrar har i dag synpunkter på undervisningen, på vilken pedagogik och metodik som används, på ett helt annat sätt än tidigare, och tvekar inte att framföra det via mejl, sms och telefonsamtal. 

Enligt Arbetsmiljöverket har också mängden e-post, sms och telefonsamtal från föräldrar till lärare ökat. 

– Vi blir mer och mer ifrågasatta. När jag började som lärare hösten 1982 var skolan visserligen ingen dans på rosor och eleverna kunde kanske tycka att jag var taskig om jag rättade proven på ett visst sätt eller satte ett visst betyg. Men jag blev ytterst sällan ifrågasatt som lärare, som yrkesman, säger Gunnar Valinder, som är NO-lärare och ordförande i LR Göteborg.

– Ringde jag hem till en förälder var det för att få hjälp med ett barn som varit jobbigt i skolan. I dag är det nästan tvärtom. Barnen kommer hem och säger till föräldrarna att läraren har varit jobbig. Därefter går man till rektorn och klagar.

Är det inte bra med ifrågasättande och kritiskt tänkande?

– Jo, men det ska bygga på kunskap. Så är det inte i dag. Om vi vill att skolan ska vara ett ställe där man förmedlar kunskap är det viktigt att det finns en respekt och en tillit till dem som ska förmedla kunskapen. 

Hur ökar man respekten för läraryrket som profession?

– En viktig del i att höja lärarnas status är att göra det svårare att komma in på lärar-utbildningen och att klara av den. En annan är legitimationen som på sikt kommer att stärka lärarnas ställning. En tredje åtgärd är att se över det fria skolvalet.

– I dag är eleverna inte längre bara elever, utan också kunder på en skolmarknad och en påse pengar. Eleverna och deras föräldrar kan hota med att byta skola om inte läraren gör som de vill, vilket drabbar den enskilda skolans ekonomi och undergräver lärarnas auktoritet. Det här är inte bra för någon, varken för lärarna, eleverna eller skolan.

Ska man ta bort det fria skolvalet?

– Nej, jag tycker att det är bra att man får välja skola. Men jag tycker inte att man ska få välja om hur många gånger som helst. Har man valt en skola, får man gå kvar i den om det inte finns särskilda skäl för att få byta. Det fria skolvalet behöver begränsas för att man ska kunna återupprätta lärarnas ställning. 

Catharina Niwhede.Catharina Niwhede, ordförande för LR i Malmö, delar Gunnar Valinders uppfattning.

– Respekten för lärarna och deras kunskaper har utan tvekan minskat. Det här är dock inget som har inträffat plötsligt, utan är en utveckling som har pågått under lång tid. 

– Nu har det gått så långt att det är ganska många elever och föräldrar som helt saknar respekt för lärarna och deras kunskaper.

Hur tar det sig i uttryck?

– Låg respekt för yrket. Lärare mejlbombas av föräldrar med diverse synpunkter på undervisningen och skolan. Jag vet kollegor som inte längre har en mejladress. De orkar helt enkelt inte.

– Föräldrar och elever försöker pressa fram högre betyg genom att hota med att de annars ska byta skola.

Vi behöver bli kaxigare och bättre på att stå på oss.

Åsa Fahlén.LR:s ordförande Åsa Fahlén säger att lärarnas mandat behöver stärkas. 

– Vi behöver också bli kaxigare och bättre på att stå på oss. Men för att kunna göra det måste vi tydligt känna att vi har stöd från rektor och den övriga skolledningen. 

– Lärare som till exempel ingriper mot störande och våldsamma elever eller på annat sätt står upp för skolans regler och värderingar kommer inte att palla i längden om de i stället för uppbackning får en tillsägelse av rektor.

Den moderna skolan är precis som övriga delar av välfärdssamhället i stor utsträckning ett efterkrigsprojekt. En bred, allmän och allomfattande skola blev en väg att lösa ekonomiska och sociala problem och att utjämna klasskillnader. Skolan sågs som ett verktyg i demokratiseringen av samhället och lärarna blev en nyckelgrupp. Från att ha varit ett elitfenomen, blev skolgång långt upp i tonåren något obligatoriskt.

Men i takt med att utbildningen demokratiserades, minskade läraryrkets exklusivitet och auktoritet. 

Lärarna har hamnat i en situation med lägre autonomi.

Marianne Strömberg vid Högskolan i Borås forskar bland annat om pedagogisk yrkesverksamhet. Hon menar att de senaste decennierna kännetecknas av en dualistisk utveckling. 

– Å ena sidan ser vi en tendens mot en stärkt lärarprofession med till exempel skärpta behörighetskrav, karriärlärarreformer, högre lön och lärarlegitimation. Å andra sidan ställs det ökade krav på att lärarna ska redovisa innehållet i och resultatet av sitt arbete. Kontrollen ökar. Skolinspektionen har fått en starkare ställning. Alltså: bristande tillit till professionen.

– Lärarna har hamnat i en situation med lägre autonomi. De får inte längre själva svara för den professionella utvecklingen. Det finns en brist på respekt för lärarnas kunskaper och professionalitet. Det är klart att det skaver.

Vilken betydelse har det fria skolvalet?

– Att skolan numera är en konkurrensutsatt marknad har satt ytterligare press på lärarna. Vi ser liknande tendenser i en del andra länder, till exempel Storbritannien. Samtidigt finns det länder där lärarnas ställning inte har försämrats på samma sätt. Finland är ett sådant exempel. Där är inte skolan lika statligt styrd och reglerad. Där har professionen en tydligare och starkare ställning.

Professor Per Lindqvist vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitet i Kalmar, säger att den svenska skolan under de senaste decennierna öppnats upp mot omvärlden. 

– Den har blivit mer transparent. Samtidigt har grupper utanför skolan fått större inflytande och kontroll över lärarnas arbete, vilket har minskat lärarnas professionella status.

– Jag var i Frankrike för några veckor sedan och där ser utvecklingen helt annorlunda ut. Skolan är mer sluten än vad den är i Sverige och lärarna har en annan ställning och roll än vad de har här. I Frankrike har man till exempel sedan länge haft systemet med lärarassistenter som tar hand om den sociala biten, till exempel kontakten med elevernas föräldrar. Lärarna fokuserar på undervisningen. Det finns högre tilltro till lärarnas professionalitet. De är på ett annat sätt än här bemyndigade att utföra sitt uppdrag.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons