Annons
Gunnar Valinder är NO-lärare och ordförande i LR Göteborg.

Ta tillbaka makten i klassrummet

Publicerad 22 mars 2017

Relaterat

I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.
– Eleverna och deras föräldrar kan hota med att byta skola om inte läraren gör som de vill, vilket undergräver vår auktoritet, säger Gunnar Valinder, ordförande för LR i Göteborg.

I höstas uppgav en klar majoritet av tillfrågade lärare på grund- och gymnasieskolan i en LR-undersökning att deras elevers föräldrar försökt påverka undervisningen.

Drygt hälften av lärarna svarade att föräldrarna till och med hotat att vidta åtgärder om inte deras förslag anammades.

Lärare som Skolvärlden pratat med berättar att under framför allt de senaste tio åren har det hänt något när det gäller föräldrarnas beteende gentemot skolan, lärarna och lärandet. 

Föräldrar har i dag synpunkter på undervisningen, på vilken pedagogik och metodik som används, på ett helt annat sätt än tidigare, och tvekar inte att framföra det via mejl, sms och telefonsamtal. 

Enligt Arbetsmiljöverket har också mängden e-post, sms och telefonsamtal från föräldrar till lärare ökat. 

– Vi blir mer och mer ifrågasatta. När jag började som lärare hösten 1982 var skolan visserligen ingen dans på rosor och eleverna kunde kanske tycka att jag var taskig om jag rättade proven på ett visst sätt eller satte ett visst betyg. Men jag blev ytterst sällan ifrågasatt som lärare, som yrkesman, säger Gunnar Valinder, som är NO-lärare och ordförande i LR Göteborg.

– Ringde jag hem till en förälder var det för att få hjälp med ett barn som varit jobbigt i skolan. I dag är det nästan tvärtom. Barnen kommer hem och säger till föräldrarna att läraren har varit jobbig. Därefter går man till rektorn och klagar.

Är det inte bra med ifrågasättande och kritiskt tänkande?

– Jo, men det ska bygga på kunskap. Så är det inte i dag. Om vi vill att skolan ska vara ett ställe där man förmedlar kunskap är det viktigt att det finns en respekt och en tillit till dem som ska förmedla kunskapen. 

Hur ökar man respekten för läraryrket som profession?

– En viktig del i att höja lärarnas status är att göra det svårare att komma in på lärar-utbildningen och att klara av den. En annan är legitimationen som på sikt kommer att stärka lärarnas ställning. En tredje åtgärd är att se över det fria skolvalet.

– I dag är eleverna inte längre bara elever, utan också kunder på en skolmarknad och en påse pengar. Eleverna och deras föräldrar kan hota med att byta skola om inte läraren gör som de vill, vilket drabbar den enskilda skolans ekonomi och undergräver lärarnas auktoritet. Det här är inte bra för någon, varken för lärarna, eleverna eller skolan.

Ska man ta bort det fria skolvalet?

– Nej, jag tycker att det är bra att man får välja skola. Men jag tycker inte att man ska få välja om hur många gånger som helst. Har man valt en skola, får man gå kvar i den om det inte finns särskilda skäl för att få byta. Det fria skolvalet behöver begränsas för att man ska kunna återupprätta lärarnas ställning. 

Catharina Niwhede.Catharina Niwhede, ordförande för LR i Malmö, delar Gunnar Valinders uppfattning.

– Respekten för lärarna och deras kunskaper har utan tvekan minskat. Det här är dock inget som har inträffat plötsligt, utan är en utveckling som har pågått under lång tid. 

– Nu har det gått så långt att det är ganska många elever och föräldrar som helt saknar respekt för lärarna och deras kunskaper.

Hur tar det sig i uttryck?

– Låg respekt för yrket. Lärare mejlbombas av föräldrar med diverse synpunkter på undervisningen och skolan. Jag vet kollegor som inte längre har en mejladress. De orkar helt enkelt inte.

– Föräldrar och elever försöker pressa fram högre betyg genom att hota med att de annars ska byta skola.

Vi behöver bli kaxigare och bättre på att stå på oss.

Åsa Fahlén.LR:s ordförande Åsa Fahlén säger att lärarnas mandat behöver stärkas. 

– Vi behöver också bli kaxigare och bättre på att stå på oss. Men för att kunna göra det måste vi tydligt känna att vi har stöd från rektor och den övriga skolledningen. 

– Lärare som till exempel ingriper mot störande och våldsamma elever eller på annat sätt står upp för skolans regler och värderingar kommer inte att palla i längden om de i stället för uppbackning får en tillsägelse av rektor.

Den moderna skolan är precis som övriga delar av välfärdssamhället i stor utsträckning ett efterkrigsprojekt. En bred, allmän och allomfattande skola blev en väg att lösa ekonomiska och sociala problem och att utjämna klasskillnader. Skolan sågs som ett verktyg i demokratiseringen av samhället och lärarna blev en nyckelgrupp. Från att ha varit ett elitfenomen, blev skolgång långt upp i tonåren något obligatoriskt.

Men i takt med att utbildningen demokratiserades, minskade läraryrkets exklusivitet och auktoritet. 

Lärarna har hamnat i en situation med lägre autonomi.

Marianne Strömberg vid Högskolan i Borås forskar bland annat om pedagogisk yrkesverksamhet. Hon menar att de senaste decennierna kännetecknas av en dualistisk utveckling. 

– Å ena sidan ser vi en tendens mot en stärkt lärarprofession med till exempel skärpta behörighetskrav, karriärlärarreformer, högre lön och lärarlegitimation. Å andra sidan ställs det ökade krav på att lärarna ska redovisa innehållet i och resultatet av sitt arbete. Kontrollen ökar. Skolinspektionen har fått en starkare ställning. Alltså: bristande tillit till professionen.

– Lärarna har hamnat i en situation med lägre autonomi. De får inte längre själva svara för den professionella utvecklingen. Det finns en brist på respekt för lärarnas kunskaper och professionalitet. Det är klart att det skaver.

Vilken betydelse har det fria skolvalet?

– Att skolan numera är en konkurrensutsatt marknad har satt ytterligare press på lärarna. Vi ser liknande tendenser i en del andra länder, till exempel Storbritannien. Samtidigt finns det länder där lärarnas ställning inte har försämrats på samma sätt. Finland är ett sådant exempel. Där är inte skolan lika statligt styrd och reglerad. Där har professionen en tydligare och starkare ställning.

Professor Per Lindqvist vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitet i Kalmar, säger att den svenska skolan under de senaste decennierna öppnats upp mot omvärlden. 

– Den har blivit mer transparent. Samtidigt har grupper utanför skolan fått större inflytande och kontroll över lärarnas arbete, vilket har minskat lärarnas professionella status.

– Jag var i Frankrike för några veckor sedan och där ser utvecklingen helt annorlunda ut. Skolan är mer sluten än vad den är i Sverige och lärarna har en annan ställning och roll än vad de har här. I Frankrike har man till exempel sedan länge haft systemet med lärarassistenter som tar hand om den sociala biten, till exempel kontakten med elevernas föräldrar. Lärarna fokuserar på undervisningen. Det finns högre tilltro till lärarnas professionalitet. De är på ett annat sätt än här bemyndigade att utföra sitt uppdrag.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Annons
Annons

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera
Annons
Annons

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons