Annons
 - Mats Samuelsson
Foto: Mats Samuelsson

Tack för pengarna, Ikea!

Publicerad 18 mars 2015

Fakta

Ikeas skolsponsring i Älmhult

Under läsåren 2013/2014 och 2014/2015 sponsrar Ikea kommunens grundskolor med åtta miljoner per läsår. 4 miljoner går till Internationella skolan. Det gör att skolan kan upprätthålla IB-standard. Övriga 4 miljoner går till tre satsningar som kommer samtliga skolor till del:

  1. Intensivundervisning på lågstadiet.
  2. Dubbelt pedagogiskt ledarskap på mellanstadiet.
  3. IT-utrustning och satsning på IT i undervisningen på högstadiet.

Utvärderingar har visat på snabba, positiva resultat.

Relaterat

Ikea sponsrar de kommunala skolorna i Älmhult med åtta miljoner kronor varje år. En skola får en fjärdedel av sin budget från Ikea. Men kommunen ser inga problem med det.

Det är onsdag förmiddag och klass 4B på Gemöskolan i Älmhult har matematik. Det ser ut som en helt vanlig lektion, men det finns ett undantag: den leds av två matematiklärare som är gemensamt ansvariga. Det dubbla pedagogiska ledarskapet är en av de satsningar som gjorts inom ramen för Ikeas sponsringspaket.

– Det dubbla ledarskapet gör det möjligt att fokusera på någon eller några få elever, samtidigt som man vet att alla andra får en bra undervisning, säger Anki Jonasson, en av klassens mattelärare.

På Gemöskolan, liksom på samtliga kommunala grundskolor i kommunen, används dubbelt pedagogiskt ledarskap på mellanstadiet i ämnena svenska, engelska och matematik. Det innebär att lärarna planerar, genomför och bedömer undervisningen tillsammans. I de fall det finns barn med särskilda behov får dessa stöd i vanlig ordning, det dubbla pedagogiska ledarskapet ska inte täcka upp för det.

Men det är inte bara mellanstadiet som får ta del av pengarna från Ikea. På lågstadiet har man satsat på intensivundervisning genom att anställa fler specialpedagoger och på högstadiet har man köpt in modern teknik och fortbildat personal i hur man kan använda IT i undervisningen. Dessutom har man satsat på kollegialt lärande.

Gemöskolans rektor Margit Johansson konstaterar att skolan har ökat elevernas måluppfyllelse efter att satsningen inleddes.

– Både vi och Ikea vill göra en bra skola bättre. Det här har gett oss möjligheten att satsa på saker vi inte hade kunnat göra annars.

De officiella utvärderingar som kommunen har gjort visar också på ett gott resultat. Det har blivit bättre resultat på nationella prov, högre kvalitet på undervisningen och ökad trivsel bland eleverna.

Kommunens avtal med Ikea slöts inför läsåret 2013/2014 och gäller i två år. Det omfattar åtta miljoner kronor per år. Hälften av pengarna går till Internationella skolan. Den andra hälften går till övriga grundskolor i kommunen, inklusive en friskola.

– Älmhult är hjärtat av Ikea och vår företagskultur. Om vi ska kunna få den kompetens vi behöver måste Älmhult vara en attraktiv bostadsort. Vi har bra skolor redan i dag, men för att bli attraktiva måste vi ha bland de allra bästa skolorna. För svenska familjer är skolan och bostadssituationen avgörande för att man ska vilja flytta till en ny ort, och för att vi ska kunna rekrytera internationella medarbetare är Internationella skolan en grundförutsättning, säger Gudmund Vollbrecht, senior advisor på Ikea.

När sponsoravtalet slöts inrättades ett samarbetsråd med representanter från Ikea och kommunen där man diskuterar de satsningar som genomförs. Men besluten om vad pengarna ska användas till ligger hos kommunen.

– Vi har varken intresse eller kompetens att bestämma det. Vi har gått till utbildningsförvaltningen och bett dem komma tillbaka med förslag på hur pengarna kan användas på bästa sätt, säger Gudmund Vollbrecht.

Störst skillnad gör Ikeas ekonomiska bidrag för Internationella skolan. Det är en engelsk-språkig kommunal grundskola, F–9, som grundades år 2002. Ikeas närvaro i kommunen är orsaken till att skolan överhuvudtaget finns här och de har stött skolan på olika sätt ända sedan starten. Tidigare bland annat i form av lärarnas fortbildning och material. Nu ger de alltså fyra miljoner kronor per år till skolan, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av budgeten. Tack vare det kan skolan upprätthålla International Baccalaureatestandard.

– Det krävs extra resurser för att vara en IB-skola. Vi skulle behöva mer pengar av kommunen annars eller skära ned på allt det som vi använder Ikeas pengar till och då skulle det vara svårt att upprätthålla det som IB kräver, säger Maria Haglund, rektor på Internationella skolan.

IB har en egen läroplan och för att bli en IB-skola krävs det att man följer en lång rad föreskrifter. För att lyckas har Maria Haglund använt Ikeas fyra miljoner till saker som en vanlig svensk skola inte behöver: anställning av IB-koordinatorer, extra stöd i engelska för de elever som inte behärskar språket flytande, ökade kostnader för bibliotek, inköp av IT-utrustning som används flitigt i en undervisning med få läroböcker, avgifter till IB, internationell fortbildning för lärare, extra resurser till studiebesök, samt resurser för att delta i nätverk med andra IB-skolor.

– Pengarna har gett resultat. Vi har fått goda omdömen från IB och eleverna har bra resultat, säger Maria Haglund.

Det finns en tydlig internationell prägel på skolan. Det pratas flera olika språk i korridorerna och väggarna i lektionssalarna är fulla med elevarbeten och pedagogiska affischer. Eleverna kommer från över 20 olika länder, de flesta har föräldrar som arbetar på Ikeas kontor i Älmhult, och lärarna har också olika nationaliteter. 

Maria Haglund har haft flera möten med Ikea.

– Vi har en jättebra dialog. De vet att pengarna är väl använda.

Hon säger att det ”aldrig är pekpinnar” under mötena. Hon berättar vad skolan gör och Ikea bidrar med värdefull kunskap om vad föräldrarna säger. Beslutet om vad pengarna ska användas till ligger helt hos henne.

Vad skulle hända om Ikea drog in sitt stöd?
– Det är klart att det finns en sådan oro. Men det är lika mycket deras oro. För då kan vi inte hålla lika hög kvalitet. Det är viktigt att skolan har ett bra rykte, det är en viktig del i att det ska vara attraktivt för internationella medarbetare på Ikea att komma hit och bo i Älmhult.

Älmhults kommun är stolta över sitt samarbete med Ikea. Det lyfts upp på kommunens hemsida och anges i en broschyr som ett av ”tio goda skäl att flytta till Älmhult”. Stefan Jönsson (S), kommunalråd och nuvarande ordförande i utbildningsnämnden, säger dock att sponsringen till en början skapade diskussioner.

– I början var vi inte alls eniga. Men ju mer vi diskuterade formerna, och sedan tog fram en policy, såg vi att vi nog ska klara av att ta emot ett stöd.

Stefan Jönsson säger att det fanns farhågor att Ikea skulle vilja exponera sitt varumärke och styra undervisningen. Men när de förstod att det inte var syftet, tog man fram en egen policy för sponsring och slöt avtalet med Ikea.

Utvärderingar av de satsningar som har gjorts inom ramen för avtalet har visat på positiva effekter vilket är särskilt viktigt då Älmhult haft sjunkande skolresultat.

– Vi har fått jättepositiva resultat. Ikea har velat se en utvärdering av satsningarna och nu pågår diskussioner om en fortsättning, säger Stefan Jönsson.

Såväl den höga summan som det faktum att pengarna i princip går rakt in i skolbudgeten är unik i Sverige. Men Stefan Jönsson tycker ändå att kommunen lever upp till skollagens krav på att vara oberoende.

Är det inte kommunens ansvar att ge alla elever en bra utbildning?
– Absolut. Vi hade genomfört de här satsningarna ändå. Men det hade tagit längre tid.

Skulle ni kunna behålla Internationella skolan med IB-standard om Ikea drog tillbaka sitt stöd?
– Ja, den är så pass viktig för Älmhult. Vi hade fått satsa.

Vad får Ikea tillbaka av er?
– Egentligen inget. Men förhoppningsvis smartare och bättre elever. Det ger en bättre måluppfyllelse och Internationella skolan har ett mycket bra rykte.

Vad tycker du principiellt om sponsring i skolan?
– Jag är kluven. Det beror på hur det regleras i de lokala avtalen med det företag som går in och sponsrar. Jag är helt emot att man går in och styr, men det sätt Ikea stödjer oss i grundskolan på tycker jag är okej

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Replik

I dag är det mer välinformerade föräldrar med starkare socioekonomisk ställning som väljer friskolor åt sina barn. Men det kan vi ändra på, bland annat genom att införa ett obligatoriskt skolval, som vissa kommuner redan har, där vi får alla att göra ett medvetet val, skriver Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Kommentera
Annons
Annons
Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Studiero

Eleverna skickade flera hundra snapchats om dagen. De missade lektionstid och det uppstod konflikter som lärarna fick ta tag i. Nu fyller det totala mobilförbudet två veckor.

Annons
Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Lärarbristen i Sverige är akut och skolorna letar allt oftare efter lärare utomlands.
Nu riktas blicken både söderut och österut – till Danmark och Finland – i jakt på arbetslösa lärare som vill börja jobba i Malmö.

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Debatt.

Kraven ökar och sjukskrivningarna likaså. Är det bara fråga om en balans mellan krav och resurser? Finns en ”Good enough lärare” och är den rollen eftersträvansvärd? skriver Pål Christensson.

Kommentera
Annons
Annons
Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt

Läsprojektet ”Berättelser som förändrar” ska hjälpa landets lärare att bli bättre på att undervisa med hjälp av ungdomslitteratur i klassrummet.
– Lärarna ska få ett lyxigt startpaket till sina svensklektioner, säger projektets huvudpedagog Ann Boglind.

Annons
SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

Debatt.

Att allt fler friskolor börsnoteras borde vara en varningsklocka för alla seriösa politiker. SSU uppmanar högerpartierna att se bortom sina ideologiska skygglappar och tänka på Sveriges elever i kommande förhandlingar med regeringen om vinst i välfärden.

Kommentera
Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Lön

Borås kommun riskerar att få betala miljonbelopp för brister i sina skolor. Bland annat handlar det om bristande stöd och allvarligt stök.

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

Segregation

Statligt finansierade skolor kan vara lösningen på både boendesegregation och bristande likvärdighet i utsatta skolor. Det menar gymnasieläraren Björn Dahlman.

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Digitalt

Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda sprids på internet och i social medier och är något som dagens elever måste lära sig att hantera. För läraren Cecilia Jalkebo är nätkritik en självklar del av undervisningen.

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Viralt

En lapp på en skola i Portugal manar föräldrar att ta ansvar för barnens uppförande. Listan i fem punkter sprids just nu som en löpeld på sociala medier i Sverige.

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Lärarlöner

Förlängd skolplikt för nyanlända som inte når målen och 10 000 kronor i månaden för förstelärare i utsatta områden.
Det är delar i alliansens gemensamma skolförslag.

Planen som ska lösa lärarkrisen

Planen som ska lösa lärarkrisen

Lärarbristen

Här är planen som ska lösa lärarbristen i Borås skolor.
Högre lön, studiecoacher och hitta lärare i Finland är några de 28 förslag som ska locka fler lärare.
– Detta är ett bra första steg. Nu börjar det viktiga arbetet, säger Anne Pihlo, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Borås.

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Med högre lön, mindre klasser och färre undervisningstimmar vill Lärarnas Riksförbund locka erfarna och skickliga lärare till skolor med störst utmaningar.
 Den satsning regeringen gör är långt ifrån tillräcklig, menar ordföranden Åsa Fahlén.

”Känns superlyxigt med fortbildning”

”Känns superlyxigt med fortbildning”

La Rochelle

Musikläraren Céline Estassy och franskläraren Anne Jinert har tilldelats ett fortbildningsstipendium och får resa till Frankrike.
– Det är första gången jag får fortbildning i musikämnet, säger Céline Estassy. 

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Frånvaro

Vänersborg arbetar aktivt för att minska elevfrånvaron, bland annat genom att inte göra skillnad mellan ogiltig och giltig frånvaro.

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott och hälsa

Ny forskning visar att fler pojkar blir behöriga till gymnasiet med mer idrott i skolan. 
Men idrottslärarna förstår inte hur man ska hinna med fler lektioner.
– Lärarna har redan mängder av arbetsuppgifter och vi kan inte trolla med knäna, säger Daniel Gomejzon, lärare i Idrott och hälsa.

Guide: Så pratar du i klassrummet

Guide: Så pratar du i klassrummet

Språkguide

Lärare behöver bli mer medvetna om språket de använder i klassrummet.
– Det är höga språkliga krav i alla ämnen om vi tittar på kunskapskraven. Det gör att vi måste jobba på ett sätt som gör dem möjliga att uppnå, säger Ulrika Ivarsson, speciallärare från Umeå.

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Forskning

Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Kommentar

Skolverkets utvärdering visar att många elever motiveras av betyg. Men inte alla. Betygsforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg kan skapa än större skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Arbetsmiljö

Lärarna måste ta tillbaka makten över skolan.
– Vi behöver bli tuffare och ska inte längre tolerera att bli behandlade hur som helst, säger Daniel Weiland.

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

Arbetsmiljö

En majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar, framför allt när det gäller betygsättningen, undervisningens upplägg och läxor. Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Lärarna har i dag inte den auktoritet som de borde ha, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Studiero

Bristande studiero ska motarbetas med ett nytt ordningslyft för skolan. Det omfattar bland annat bättre utbildning i ledarskap för lärare.
– Jag är trött på att allt ska vara ett lyft, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Granskning/VFU
Praktiken problem för både lärare och studenter

Praktiken problem för både lärare och studenter

Granskning

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Lärarstudenterna om VFU-problemen

Lärarstudenterna om VFU-problemen

VFU

Över 1 700 lärarstudenter svarade i Skolvärldens enkät om hur deras VFU fungerar. Här är några av deras svar.

Lärarna fick extra tid för handledning

Lärarna fick extra tid för handledning

VFU

Gymnasieläraren Pelle Brändén i Uppsala är inte förvånad över att många lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid. 
– Det ligger helt i linje med vad vi upplevt, säger han.

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

Kommentar

Kommuner och lärosäten måste få klara riktlinjer för lärarstudenternas VFU-perioder. Det efterlyser Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 
– Handledaren ska veta från början att det finns tid till uppdraget, säger hon.

På väg mot svenskt lärarjobb

På väg mot svenskt lärarjobb

Nyanlända

Den första kullen deltagare har nu tagit sig igenom snabbspåret för nyanlända lärare.
– Skolan har ett enormt sug efter deras kompetenser, säger Susanna Malm, nationell samordnare för utbildningen.

Betyg i sexan
Fridolin sågar tidiga betyg

Fridolin sågar tidiga betyg

Betygsbråk

Utbildningsminister Gustav Fridolin menar att Skolverkets betygsutvärdering visar att betyg i sexan är fel väg att gå.
– Obegripligt att dra den slutsatsen, kommenterar Camilla Waltersson Grönvall (m).

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Utvärdering

Betyg i sexan har gjort det lättare att upptäcka elever i behov av stöd, visar Skolverkets utvärdering.
Men det har inte lett till att fler elever ges särskilt stöd.

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Likvärdighet

De svenska Pisa-kurvorna pekar svagt uppåt. Men samtidigt ökar gapet mellan hög- och lågpresterande elever precis som skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.
– Den sjunkande likvärdigheten är ett stort problem som vi måste gör något åt, säger Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen.

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Likvärdighet

Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas? Skolvärlden ställde frågan till tio personer i skolans värld.

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

Elevhälsa

Pisa-undersökningen visar att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. På Malmaskolan i Kolsva bedrivs ett omfattande elevhälsoarbete för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.  Bland annat arbetar skolan framgångsrikt med att få hemmasittare tillbaka till skolan.

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Hemmasittare

Skolan missar ofta tidiga signaler om frånvaro. 
– Ju tidigare skolan reagerar på frånvaro, desto enklare är det att få eleven tillbaka till skolan, säger Ann Edvinsson på Skolinspektionen.

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Hemmasittare

Vikten av att reagera tidigt på elevers frånvaro – både giltig och ogiltig – lyfts i en färsk utredning om elever med problematisk frånvaro.
På måndagen överlämnades utredningen till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Debatt

Bättre ljudmiljö i skolan, tillgänglig lärmiljö och tillgång till och kunskap om hörteknik är viktigt för att skolan ska ge elever med hörselnedsättning en bra skolgång. Hela skolans styrkedja behöver vara involverad i arbetet, skriver Greger Bååth, generaldirektör för SPSM.

Kommentera
Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande

Ett levande samtal om särskilt stöd, elevfrånvaro och elevhälsa hjälper lärarkollegiet på Lapplands gymnasium i Pajala att hantera de svårigheter som uppstår. Men så har det inte alltid varit.

”Låter som en dröm”

”Låter som en dröm”

Mentorskap

Många nyutexaminerade lärare saknar stöttning under sin första tid i yrkeslivet. I Täby är man först i landet med att införa så kallade traineeprogram för nyutexaminerade lärare. Lärarnas Riksförbund välkomnar satsningen.

Nära relation till lärare motiverar elever

Nära relation till lärare motiverar elever

Forskning

En nära relation till läraren och varierade, meningsfulla uppgifter. Det är faktorer som motiverar elever i skolarbetet, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

Ämneslärare

Skolverket betalar inte längre ut statsbidrag till ämnesföreningar.
– Vår verksamhet står för precis det styrdokumenten talar om. Nu är risken stor att vi inte kan fortsätta, säger Helena von Schantz, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Gamification

På Magelungen Karlaskolan i Göteborg lyckas man locka tillbaka hemmasittare och elever med NPF tillbaka till skolbänken.
Detta genom att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i undervisningen.

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Elevhälsa

Den skola som inte lyckas uppväga skillnaderna i elevernas olika förutsättningar riskerar inte bara att eleverna missar utbildningens mål, utan bidrar också till utanförskap och ohälsa hos barn, men också sämre förutsättningar senare i vuxenlivet, skriver debattörerna.

Kommentera
Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Utbildningspolitik 

Tydligare krav på skolan att motverka diskriminering och möjlighet för regeringen att ålägga friskolor att låta nyanlända elever gå före i kön.
Det är några av de lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet.

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

Digitala verktyg

I början av 2017 släpper Skolverket en stödrapport med syfte att öka musiklärarnas förståelse för digitala verktyg.
– Det är en bit på vägen men för att nå ända fram krävs ett paradigmskifte för hela ämnet, säger Olle Zandén, universitetslektor på institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet. 

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Gymnasiet

Antalet elever som stängs av från gymnasiet har skjutit i höjden de senaste åren. Mari Wall, syv på Virginska gymnasiet i Örebro, vill se större satsningar för att stoppa trenden.

”Alla skolor kan bli bra skolor”

”Alla skolor kan bli bra skolor”

Debatt

Regeringens nationella skolutvecklingsprogram ska ge en långsiktig och kvalitetssäkrad professionsutveckling för lärare, skriver Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i en debattartikel.

Kommentera
”Inför skolintroduktion för föräldrar”

”Inför skolintroduktion för föräldrar”

Föräldrar som curlar sönder sina barn behöver en genomgång av hur de kan samarbeta med skolan, menar Företagarna. Gärna skolintro för föräldrar, men inte på de premisserna, svarar Föräldraalliansen.

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Rättsprocess

Både Helsingborgs kommun och BEO överklagar tingsrättens dom, som sa att kommunen ska böta 5 000 kronor för den elev som kränktes av en lärare.
– Vi yrkar på 15 000 kronor, säger BEO.

”Att skapa trygghet är viktigast”

”Att skapa trygghet är viktigast”

Hemmasittare

På Berzeliusskolan i Linköping ger en hög personaltäthet trygghet och struktur till återvändande hemmasittare.

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Lärarlönelyft

På friskolan Christinaskolan har rektorn valt att ta av pengarna för lärarlönelyftet och ge sig själv 10 000 kronor i löneökning – enligt henne själv för att kunna fördela till lärare som varit lediga eller väntar på sina lärarlegitimationer.
– Jag tycker om det finns pengar så ska man ta ut dem, så att det kommer lärarna till hjälp, säger rektorn Åsa Johansson.