Annons
 - Mats Samuelsson
Foto: Mats Samuelsson

Tack för pengarna, Ikea!

Publicerad 18 mars 2015

Fakta

Ikeas skolsponsring i Älmhult

Under läsåren 2013/2014 och 2014/2015 sponsrar Ikea kommunens grundskolor med åtta miljoner per läsår. 4 miljoner går till Internationella skolan. Det gör att skolan kan upprätthålla IB-standard. Övriga 4 miljoner går till tre satsningar som kommer samtliga skolor till del:

  1. Intensivundervisning på lågstadiet.
  2. Dubbelt pedagogiskt ledarskap på mellanstadiet.
  3. IT-utrustning och satsning på IT i undervisningen på högstadiet.

Utvärderingar har visat på snabba, positiva resultat.

Relaterat

Ikea sponsrar de kommunala skolorna i Älmhult med åtta miljoner kronor varje år. En skola får en fjärdedel av sin budget från Ikea. Men kommunen ser inga problem med det.

Det är onsdag förmiddag och klass 4B på Gemöskolan i Älmhult har matematik. Det ser ut som en helt vanlig lektion, men det finns ett undantag: den leds av två matematiklärare som är gemensamt ansvariga. Det dubbla pedagogiska ledarskapet är en av de satsningar som gjorts inom ramen för Ikeas sponsringspaket.

– Det dubbla ledarskapet gör det möjligt att fokusera på någon eller några få elever, samtidigt som man vet att alla andra får en bra undervisning, säger Anki Jonasson, en av klassens mattelärare.

På Gemöskolan, liksom på samtliga kommunala grundskolor i kommunen, används dubbelt pedagogiskt ledarskap på mellanstadiet i ämnena svenska, engelska och matematik. Det innebär att lärarna planerar, genomför och bedömer undervisningen tillsammans. I de fall det finns barn med särskilda behov får dessa stöd i vanlig ordning, det dubbla pedagogiska ledarskapet ska inte täcka upp för det.

Men det är inte bara mellanstadiet som får ta del av pengarna från Ikea. På lågstadiet har man satsat på intensivundervisning genom att anställa fler specialpedagoger och på högstadiet har man köpt in modern teknik och fortbildat personal i hur man kan använda IT i undervisningen. Dessutom har man satsat på kollegialt lärande.

Gemöskolans rektor Margit Johansson konstaterar att skolan har ökat elevernas måluppfyllelse efter att satsningen inleddes.

– Både vi och Ikea vill göra en bra skola bättre. Det här har gett oss möjligheten att satsa på saker vi inte hade kunnat göra annars.

De officiella utvärderingar som kommunen har gjort visar också på ett gott resultat. Det har blivit bättre resultat på nationella prov, högre kvalitet på undervisningen och ökad trivsel bland eleverna.

Kommunens avtal med Ikea slöts inför läsåret 2013/2014 och gäller i två år. Det omfattar åtta miljoner kronor per år. Hälften av pengarna går till Internationella skolan. Den andra hälften går till övriga grundskolor i kommunen, inklusive en friskola.

– Älmhult är hjärtat av Ikea och vår företagskultur. Om vi ska kunna få den kompetens vi behöver måste Älmhult vara en attraktiv bostadsort. Vi har bra skolor redan i dag, men för att bli attraktiva måste vi ha bland de allra bästa skolorna. För svenska familjer är skolan och bostadssituationen avgörande för att man ska vilja flytta till en ny ort, och för att vi ska kunna rekrytera internationella medarbetare är Internationella skolan en grundförutsättning, säger Gudmund Vollbrecht, senior advisor på Ikea.

När sponsoravtalet slöts inrättades ett samarbetsråd med representanter från Ikea och kommunen där man diskuterar de satsningar som genomförs. Men besluten om vad pengarna ska användas till ligger hos kommunen.

– Vi har varken intresse eller kompetens att bestämma det. Vi har gått till utbildningsförvaltningen och bett dem komma tillbaka med förslag på hur pengarna kan användas på bästa sätt, säger Gudmund Vollbrecht.

Störst skillnad gör Ikeas ekonomiska bidrag för Internationella skolan. Det är en engelsk-språkig kommunal grundskola, F–9, som grundades år 2002. Ikeas närvaro i kommunen är orsaken till att skolan överhuvudtaget finns här och de har stött skolan på olika sätt ända sedan starten. Tidigare bland annat i form av lärarnas fortbildning och material. Nu ger de alltså fyra miljoner kronor per år till skolan, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av budgeten. Tack vare det kan skolan upprätthålla International Baccalaureatestandard.

– Det krävs extra resurser för att vara en IB-skola. Vi skulle behöva mer pengar av kommunen annars eller skära ned på allt det som vi använder Ikeas pengar till och då skulle det vara svårt att upprätthålla det som IB kräver, säger Maria Haglund, rektor på Internationella skolan.

IB har en egen läroplan och för att bli en IB-skola krävs det att man följer en lång rad föreskrifter. För att lyckas har Maria Haglund använt Ikeas fyra miljoner till saker som en vanlig svensk skola inte behöver: anställning av IB-koordinatorer, extra stöd i engelska för de elever som inte behärskar språket flytande, ökade kostnader för bibliotek, inköp av IT-utrustning som används flitigt i en undervisning med få läroböcker, avgifter till IB, internationell fortbildning för lärare, extra resurser till studiebesök, samt resurser för att delta i nätverk med andra IB-skolor.

– Pengarna har gett resultat. Vi har fått goda omdömen från IB och eleverna har bra resultat, säger Maria Haglund.

Det finns en tydlig internationell prägel på skolan. Det pratas flera olika språk i korridorerna och väggarna i lektionssalarna är fulla med elevarbeten och pedagogiska affischer. Eleverna kommer från över 20 olika länder, de flesta har föräldrar som arbetar på Ikeas kontor i Älmhult, och lärarna har också olika nationaliteter. 

Maria Haglund har haft flera möten med Ikea.

– Vi har en jättebra dialog. De vet att pengarna är väl använda.

Hon säger att det ”aldrig är pekpinnar” under mötena. Hon berättar vad skolan gör och Ikea bidrar med värdefull kunskap om vad föräldrarna säger. Beslutet om vad pengarna ska användas till ligger helt hos henne.

Vad skulle hända om Ikea drog in sitt stöd?
– Det är klart att det finns en sådan oro. Men det är lika mycket deras oro. För då kan vi inte hålla lika hög kvalitet. Det är viktigt att skolan har ett bra rykte, det är en viktig del i att det ska vara attraktivt för internationella medarbetare på Ikea att komma hit och bo i Älmhult.

Älmhults kommun är stolta över sitt samarbete med Ikea. Det lyfts upp på kommunens hemsida och anges i en broschyr som ett av ”tio goda skäl att flytta till Älmhult”. Stefan Jönsson (S), kommunalråd och nuvarande ordförande i utbildningsnämnden, säger dock att sponsringen till en början skapade diskussioner.

– I början var vi inte alls eniga. Men ju mer vi diskuterade formerna, och sedan tog fram en policy, såg vi att vi nog ska klara av att ta emot ett stöd.

Stefan Jönsson säger att det fanns farhågor att Ikea skulle vilja exponera sitt varumärke och styra undervisningen. Men när de förstod att det inte var syftet, tog man fram en egen policy för sponsring och slöt avtalet med Ikea.

Utvärderingar av de satsningar som har gjorts inom ramen för avtalet har visat på positiva effekter vilket är särskilt viktigt då Älmhult haft sjunkande skolresultat.

– Vi har fått jättepositiva resultat. Ikea har velat se en utvärdering av satsningarna och nu pågår diskussioner om en fortsättning, säger Stefan Jönsson.

Såväl den höga summan som det faktum att pengarna i princip går rakt in i skolbudgeten är unik i Sverige. Men Stefan Jönsson tycker ändå att kommunen lever upp till skollagens krav på att vara oberoende.

Är det inte kommunens ansvar att ge alla elever en bra utbildning?
– Absolut. Vi hade genomfört de här satsningarna ändå. Men det hade tagit längre tid.

Skulle ni kunna behålla Internationella skolan med IB-standard om Ikea drog tillbaka sitt stöd?
– Ja, den är så pass viktig för Älmhult. Vi hade fått satsa.

Vad får Ikea tillbaka av er?
– Egentligen inget. Men förhoppningsvis smartare och bättre elever. Det ger en bättre måluppfyllelse och Internationella skolan har ett mycket bra rykte.

Vad tycker du principiellt om sponsring i skolan?
– Jag är kluven. Det beror på hur det regleras i de lokala avtalen med det företag som går in och sponsrar. Jag är helt emot att man går in och styr, men det sätt Ikea stödjer oss i grundskolan på tycker jag är okej

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

"Alla måste få veta hur mobbning stoppas"

Debatt

"Alla som arbetar i skolans värld idag förtjänar en uppdaterad bild av vad som fungerar för att stoppa mobbning", skriver Carolina Engström och Jacob Flärdh på Friends.

Kommentera
Annons
Annons
Appar i klassrummet
Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet

Appar

Paddan är fullmatad med verktyg för att hjälpa lärarna i klassrummet.
Här är listan på några av de viktigaste digitala verktygen som kan stötta, motivera och kompensera i undervisningen.

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg

Appar

IKT-pedagogen Sara Lindqvist guidar dig genom de senaste årens explosion av utbildningsappar.

Annons
Granskning behörighet
Stora skillnader i andel behöriga lärare

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Behörighet

I teorin har alla elever rätt till välutbildade och behöriga lärare. I verkligheten är det inte så. I många kommuner är till och med majoriteten av lärarna i engelska, svenska och matematik inte behöriga i det ämne de undervisar i, visar Skolvärldens granskning.

Annons
Annons
Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Behörighet

Skillnaderna i andel behöriga lärare är enorm mellan kommunerna. Samtidigt kommer lärarbristen att förvärras.
– Vi har några tuffa år framför oss innan det vänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Annons
Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Behörighet

Ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott svarar på frågan:
Hur vill ni öka andelen legitimerade och behöriga lärare i allmänhet och i socialt utsatta skolor/områden i synnerhet?

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Hjärnan

Ny forskning visar hur fler lärare kan få barn att klara svåra utmaningar. Hjärnprofessorn Torkel Klingberg förklarar hur lärare kan förstå sina elever bättre, reder ut missförstånd kring inlärning och klargör varför kämparanda är en viktig faktor för elevernas utveckling.

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Satsningen i Timrå har placerat syv i ledningen

Syv

Många studie- och yrkesvägledare tycker att skolledningen kan bli bättre på att se syv som hela skolans ansvar.
I Timrå ingår kommunens studie- och yrkesvägledare sedan några år tillbaka i skolornas ledningsgrupper, något som gett positivt resultat.

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Slutreplik

Regeringen borde lägga fokus på att lösa frågetecken och utmaningar för att möjliggöra att digitala prov och extern rättning kan bli verklighet snabbare än 2022, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M).

Kommentera
Skolvärlden i Estland
Därför gör Estland Pisa-succé

Därför gör Estland Pisa-succé

Reportage

Vad är det som gör att Estland alltmer tar över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa-forskaren manar till försiktighet

Pisa

Kan Sverige snegla på Estland för att höja Pisa-resultaten? Daniel Pettersson manar till försiktighet i jakten på pedagogiska lösningar i andra länder. 
– Man måste ju ta hänsyn till samhälleliga och sociala sammanhang, säger han.

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Forskning

Glesbygdsskolor är bra på att ge elever i behov av stöd en inkluderande lärmiljö trots utmaningar som bristande resurser, få specialpedagoger och ständiga hot om nedläggning. Det visar en ny avhandling.

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Kränkningar

Trots att Skolverket avråder från vissa antimobbningsmetoder som visat sig ha direkt motsatt effekt fortsätter skolor att använda dem.

Våldet fortsätter att öka i skolan

Våldet fortsätter att öka i skolan

Arbetsmiljö

Antalet våldshandlingar i skolan fortsatte att öka under 2016.
– Ingen ska i sitt arbete behöva utsättas för våld eller hot, säger Anders Jansson på Arbetsmiljöverket.

Han får lärarpris för sina fältstudier

Han får lärarpris för sina fältstudier

Prisad

Biologiläraren Lennart Wallstedt drar helst med sig eleverna ut i skog och mark. Nu tilldelas han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris.

”Vi gör om utan hafs och slarv”

”Vi gör om utan hafs och slarv”

Replik

Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.

Kommentera
Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Lärare

Från de stora scenerna runt om i världen till klassrummet.
Den före detta Mando Diao-medlemmen Gustaf Norén har bestämt sig för att utbilda sig till musiklärare.
– De flesta musiker skulle må bra av att vara lärare, säger han till Skolvärlden.

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Nyanlända

Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill se ett tak för hur många nyanlända elever en kommun ska ta emot, och samtidigt göra det obligatoriskt för alla kommuner och skolor att öppna dörrarna för flyktingbarn.

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Fusk

Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

Slutreplik

”Vi i Byggnads behöver hjälp med att nå ett jämställt samhälle. Så jag håller fast vid att jag gärna ser att ni SYV:are lyfter frågan om bygg för era kvinnliga elever”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en slutreplik.

Kommentera
”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

Replik

Mitt jobb är inte att leverera någon lösning för Byggnads rekryteringsproblem. Mitt jobb är att tillgodose mina elevers behov av vägledning och förse dem med verktyg för att de ska kunna göra väl underbyggda val inför framtida studier och arbetsliv, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Kommentera
”Regeringen tar inte fusket på allvar”

”Regeringen tar inte fusket på allvar”

Debatt

Digitala prov och central rättning måste komma på plats snarast möjligt för att vi ska komma tillrätta med fusket på de nationella proven, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M) utbildningspolitisk talesperson.

Kommentera
Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Nationella prov

Nio av tio lärare anser att de nationella proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma eleverna.
Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för att dämpa betygsinflationen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skola stäms efter utebliven handskakning

Skola stäms efter utebliven handskakning

Diskriminering

En kvinnlig lärarvikarie ville inte ta en manlig kollega i hand, och fick sparken. Därför stäms skolan i Arbetsdomstolen.
– Är det omöjligt att skaka hand så måste det accepteras , säger Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Nyanlända

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

Lön

Lönespridningen bland lärare fortsätter att öka, visar Statskontorets senaste undersökning. En höjning som LR:s ordförande Åsa Fahlén tror kommer gagna hela lärarkollektivet.
– Ser man att det finns möjlighet till en god löneutveckling blir yrket också mer attraktivt, säger hon.

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Lärarbrist

Sex av tio lärare som lämnat yrket, kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön blir bättre.
Fredrik Lannergård gjorde slag i saken – och gick tillbaka till sin gamla arbetsplats.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Ny avhandling

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

Skolutveckling

Stödet till lärare ska tas till nya höjder. 
Skolverkets lansering av nationella skolutvecklingsprogram ska nu erbjuda fler insatser för en långsiktig och bättre utveckling av landets skolor.
Och lärarna kommer få större rätt att få tid för kompetensutveckling, lovar utbildningsminister Gustav Fridolin.

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Skolplikt

Nu tar Socialdemokraterna ett hårdare grepp om skolan och föreslår bland annat skolplikt fram till 18 års ålder. Men Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är besviken på det bristande lärarperspektivet.

Lärarnas arbetsmarknad
Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Speciallärare

Det är en stor brist på specialpedagoger och speciallärare i hela landet, visar en ny prognos från Arbetsförmedlingen.
– Jag blir mycket orolig, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) till Skolvärlden.

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Arbetsmarknad

Allt fler lärare slutar mitt under pågående termin. Det har lett till en ny situation på arbetsmarknaden och högre lärarlöner.
– Bristen har gjort att man rekryterar ännu tidigare än vad man gjort tidigare, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Antonia bytte skola mitt under terminen

Antonia bytte skola mitt under terminen

Arbetsmarknad

Lärarbristen har lett till en ny situation på arbetsmarknaden. I dag kan lärarna byta jobb när de vill och nya siffor visar att allt fler lärare slutar mitt under pågående termin.

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Lärarbristen

Nyutexaminerade lärare i hem- och konsumentkunskap ges ingångslöner på 40 000 kronor i månaden. Det här är en stor ämneslärarbrist det talas lite om.

Återvändande lärare
6 av 10 lärare kan återvända till yrket

6 av 10 lärare kan återvända till yrket

Lärarbrist

Sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket. Rimligare arbetsbelastning, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön är det som krävs för att få dem att återvända, enligt en undersökning från SCB.

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Kommentar

Bättre arbetsmiljö krävs för att lärare ska återvända till skolan, visar SCB:s undersökning.
– Huvudmännen måste rensa i lärarnas arbetsuppgifter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Lärarlönelyftet

Fler kommuner gör lokala satsningar på lönelyft för lärare som inte fått ta del av det statliga. Nu storsatsar även Södertälje på lärarlönerna och ger lyft till ytterligare 140 lärare. 
– För att höja våra elever ytterligare är det viktigt att vi är en attraktiv lärarkommun, säger Elof Hansjons, (S) ordförande i utbildningsnämnden.

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Regeringen vill se strängare regler för religiösa friskolor och göra granskningen skarpare.
– Det är svårt att granska frivilligheten i praktiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Jämställdhet

Regeringen vill skärpa formuleringarna i läroplanen, för att förbjuda könsuppdelade lektioner.
– Idrottslärare har kompetensen att lägga upp lektionen så att alla elever kan delta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Karriär

Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet

Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret.
Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
– Det är en jättebra fortbildning. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa, säger Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap som deltog i Läslyftet i fjol.