Annons
Foto: Mats Samuelsson

Tack för pengarna, Ikea!

Publicerad 18 mars 2015

Fakta

Ikeas skolsponsring i Älmhult

Under läsåren 2013/2014 och 2014/2015 sponsrar Ikea kommunens grundskolor med åtta miljoner per läsår. 4 miljoner går till Internationella skolan. Det gör att skolan kan upprätthålla IB-standard. Övriga 4 miljoner går till tre satsningar som kommer samtliga skolor till del:

  1. Intensivundervisning på lågstadiet.
  2. Dubbelt pedagogiskt ledarskap på mellanstadiet.
  3. IT-utrustning och satsning på IT i undervisningen på högstadiet.

Utvärderingar har visat på snabba, positiva resultat.

Relaterat

Ikea sponsrar de kommunala skolorna i Älmhult med åtta miljoner kronor varje år. En skola får en fjärdedel av sin budget från Ikea. Men kommunen ser inga problem med det.

Det är onsdag förmiddag och klass 4B på Gemöskolan i Älmhult har matematik. Det ser ut som en helt vanlig lektion, men det finns ett undantag: den leds av två matematiklärare som är gemensamt ansvariga. Det dubbla pedagogiska ledarskapet är en av de satsningar som gjorts inom ramen för Ikeas sponsringspaket.

– Det dubbla ledarskapet gör det möjligt att fokusera på någon eller några få elever, samtidigt som man vet att alla andra får en bra undervisning, säger Anki Jonasson, en av klassens mattelärare.

På Gemöskolan, liksom på samtliga kommunala grundskolor i kommunen, används dubbelt pedagogiskt ledarskap på mellanstadiet i ämnena svenska, engelska och matematik. Det innebär att lärarna planerar, genomför och bedömer undervisningen tillsammans. I de fall det finns barn med särskilda behov får dessa stöd i vanlig ordning, det dubbla pedagogiska ledarskapet ska inte täcka upp för det.

Men det är inte bara mellanstadiet som får ta del av pengarna från Ikea. På lågstadiet har man satsat på intensivundervisning genom att anställa fler specialpedagoger och på högstadiet har man köpt in modern teknik och fortbildat personal i hur man kan använda IT i undervisningen. Dessutom har man satsat på kollegialt lärande.

Gemöskolans rektor Margit Johansson konstaterar att skolan har ökat elevernas måluppfyllelse efter att satsningen inleddes.

– Både vi och Ikea vill göra en bra skola bättre. Det här har gett oss möjligheten att satsa på saker vi inte hade kunnat göra annars.

De officiella utvärderingar som kommunen har gjort visar också på ett gott resultat. Det har blivit bättre resultat på nationella prov, högre kvalitet på undervisningen och ökad trivsel bland eleverna.

Kommunens avtal med Ikea slöts inför läsåret 2013/2014 och gäller i två år. Det omfattar åtta miljoner kronor per år. Hälften av pengarna går till Internationella skolan. Den andra hälften går till övriga grundskolor i kommunen, inklusive en friskola.

– Älmhult är hjärtat av Ikea och vår företagskultur. Om vi ska kunna få den kompetens vi behöver måste Älmhult vara en attraktiv bostadsort. Vi har bra skolor redan i dag, men för att bli attraktiva måste vi ha bland de allra bästa skolorna. För svenska familjer är skolan och bostadssituationen avgörande för att man ska vilja flytta till en ny ort, och för att vi ska kunna rekrytera internationella medarbetare är Internationella skolan en grundförutsättning, säger Gudmund Vollbrecht, senior advisor på Ikea.

När sponsoravtalet slöts inrättades ett samarbetsråd med representanter från Ikea och kommunen där man diskuterar de satsningar som genomförs. Men besluten om vad pengarna ska användas till ligger hos kommunen.

– Vi har varken intresse eller kompetens att bestämma det. Vi har gått till utbildningsförvaltningen och bett dem komma tillbaka med förslag på hur pengarna kan användas på bästa sätt, säger Gudmund Vollbrecht.

Störst skillnad gör Ikeas ekonomiska bidrag för Internationella skolan. Det är en engelsk-språkig kommunal grundskola, F–9, som grundades år 2002. Ikeas närvaro i kommunen är orsaken till att skolan överhuvudtaget finns här och de har stött skolan på olika sätt ända sedan starten. Tidigare bland annat i form av lärarnas fortbildning och material. Nu ger de alltså fyra miljoner kronor per år till skolan, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av budgeten. Tack vare det kan skolan upprätthålla International Baccalaureatestandard.

– Det krävs extra resurser för att vara en IB-skola. Vi skulle behöva mer pengar av kommunen annars eller skära ned på allt det som vi använder Ikeas pengar till och då skulle det vara svårt att upprätthålla det som IB kräver, säger Maria Haglund, rektor på Internationella skolan.

IB har en egen läroplan och för att bli en IB-skola krävs det att man följer en lång rad föreskrifter. För att lyckas har Maria Haglund använt Ikeas fyra miljoner till saker som en vanlig svensk skola inte behöver: anställning av IB-koordinatorer, extra stöd i engelska för de elever som inte behärskar språket flytande, ökade kostnader för bibliotek, inköp av IT-utrustning som används flitigt i en undervisning med få läroböcker, avgifter till IB, internationell fortbildning för lärare, extra resurser till studiebesök, samt resurser för att delta i nätverk med andra IB-skolor.

– Pengarna har gett resultat. Vi har fått goda omdömen från IB och eleverna har bra resultat, säger Maria Haglund.

Det finns en tydlig internationell prägel på skolan. Det pratas flera olika språk i korridorerna och väggarna i lektionssalarna är fulla med elevarbeten och pedagogiska affischer. Eleverna kommer från över 20 olika länder, de flesta har föräldrar som arbetar på Ikeas kontor i Älmhult, och lärarna har också olika nationaliteter. 

Maria Haglund har haft flera möten med Ikea.

– Vi har en jättebra dialog. De vet att pengarna är väl använda.

Hon säger att det ”aldrig är pekpinnar” under mötena. Hon berättar vad skolan gör och Ikea bidrar med värdefull kunskap om vad föräldrarna säger. Beslutet om vad pengarna ska användas till ligger helt hos henne.

Vad skulle hända om Ikea drog in sitt stöd?
– Det är klart att det finns en sådan oro. Men det är lika mycket deras oro. För då kan vi inte hålla lika hög kvalitet. Det är viktigt att skolan har ett bra rykte, det är en viktig del i att det ska vara attraktivt för internationella medarbetare på Ikea att komma hit och bo i Älmhult.

Älmhults kommun är stolta över sitt samarbete med Ikea. Det lyfts upp på kommunens hemsida och anges i en broschyr som ett av ”tio goda skäl att flytta till Älmhult”. Stefan Jönsson (S), kommunalråd och nuvarande ordförande i utbildningsnämnden, säger dock att sponsringen till en början skapade diskussioner.

– I början var vi inte alls eniga. Men ju mer vi diskuterade formerna, och sedan tog fram en policy, såg vi att vi nog ska klara av att ta emot ett stöd.

Stefan Jönsson säger att det fanns farhågor att Ikea skulle vilja exponera sitt varumärke och styra undervisningen. Men när de förstod att det inte var syftet, tog man fram en egen policy för sponsring och slöt avtalet med Ikea.

Utvärderingar av de satsningar som har gjorts inom ramen för avtalet har visat på positiva effekter vilket är särskilt viktigt då Älmhult haft sjunkande skolresultat.

– Vi har fått jättepositiva resultat. Ikea har velat se en utvärdering av satsningarna och nu pågår diskussioner om en fortsättning, säger Stefan Jönsson.

Såväl den höga summan som det faktum att pengarna i princip går rakt in i skolbudgeten är unik i Sverige. Men Stefan Jönsson tycker ändå att kommunen lever upp till skollagens krav på att vara oberoende.

Är det inte kommunens ansvar att ge alla elever en bra utbildning?
– Absolut. Vi hade genomfört de här satsningarna ändå. Men det hade tagit längre tid.

Skulle ni kunna behålla Internationella skolan med IB-standard om Ikea drog tillbaka sitt stöd?
– Ja, den är så pass viktig för Älmhult. Vi hade fått satsa.

Vad får Ikea tillbaka av er?
– Egentligen inget. Men förhoppningsvis smartare och bättre elever. Det ger en bättre måluppfyllelse och Internationella skolan har ett mycket bra rykte.

Vad tycker du principiellt om sponsring i skolan?
– Jag är kluven. Det beror på hur det regleras i de lokala avtalen med det företag som går in och sponsrar. Jag är helt emot att man går in och styr, men det sätt Ikea stödjer oss i grundskolan på tycker jag är okej

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Annons
Annons

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Annons
Annons

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Annons

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons