Annons
Foto: Mats Samuelsson

Tack för pengarna, Ikea!

Publicerad 18 mars 2015

Fakta

Ikeas skolsponsring i Älmhult

Under läsåren 2013/2014 och 2014/2015 sponsrar Ikea kommunens grundskolor med åtta miljoner per läsår. 4 miljoner går till Internationella skolan. Det gör att skolan kan upprätthålla IB-standard. Övriga 4 miljoner går till tre satsningar som kommer samtliga skolor till del:

  1. Intensivundervisning på lågstadiet.
  2. Dubbelt pedagogiskt ledarskap på mellanstadiet.
  3. IT-utrustning och satsning på IT i undervisningen på högstadiet.

Utvärderingar har visat på snabba, positiva resultat.

Relaterat

Ikea sponsrar de kommunala skolorna i Älmhult med åtta miljoner kronor varje år. En skola får en fjärdedel av sin budget från Ikea. Men kommunen ser inga problem med det.

Det är onsdag förmiddag och klass 4B på Gemöskolan i Älmhult har matematik. Det ser ut som en helt vanlig lektion, men det finns ett undantag: den leds av två matematiklärare som är gemensamt ansvariga. Det dubbla pedagogiska ledarskapet är en av de satsningar som gjorts inom ramen för Ikeas sponsringspaket.

– Det dubbla ledarskapet gör det möjligt att fokusera på någon eller några få elever, samtidigt som man vet att alla andra får en bra undervisning, säger Anki Jonasson, en av klassens mattelärare.

På Gemöskolan, liksom på samtliga kommunala grundskolor i kommunen, används dubbelt pedagogiskt ledarskap på mellanstadiet i ämnena svenska, engelska och matematik. Det innebär att lärarna planerar, genomför och bedömer undervisningen tillsammans. I de fall det finns barn med särskilda behov får dessa stöd i vanlig ordning, det dubbla pedagogiska ledarskapet ska inte täcka upp för det.

Men det är inte bara mellanstadiet som får ta del av pengarna från Ikea. På lågstadiet har man satsat på intensivundervisning genom att anställa fler specialpedagoger och på högstadiet har man köpt in modern teknik och fortbildat personal i hur man kan använda IT i undervisningen. Dessutom har man satsat på kollegialt lärande.

Gemöskolans rektor Margit Johansson konstaterar att skolan har ökat elevernas måluppfyllelse efter att satsningen inleddes.

– Både vi och Ikea vill göra en bra skola bättre. Det här har gett oss möjligheten att satsa på saker vi inte hade kunnat göra annars.

De officiella utvärderingar som kommunen har gjort visar också på ett gott resultat. Det har blivit bättre resultat på nationella prov, högre kvalitet på undervisningen och ökad trivsel bland eleverna.

Kommunens avtal med Ikea slöts inför läsåret 2013/2014 och gäller i två år. Det omfattar åtta miljoner kronor per år. Hälften av pengarna går till Internationella skolan. Den andra hälften går till övriga grundskolor i kommunen, inklusive en friskola.

– Älmhult är hjärtat av Ikea och vår företagskultur. Om vi ska kunna få den kompetens vi behöver måste Älmhult vara en attraktiv bostadsort. Vi har bra skolor redan i dag, men för att bli attraktiva måste vi ha bland de allra bästa skolorna. För svenska familjer är skolan och bostadssituationen avgörande för att man ska vilja flytta till en ny ort, och för att vi ska kunna rekrytera internationella medarbetare är Internationella skolan en grundförutsättning, säger Gudmund Vollbrecht, senior advisor på Ikea.

När sponsoravtalet slöts inrättades ett samarbetsråd med representanter från Ikea och kommunen där man diskuterar de satsningar som genomförs. Men besluten om vad pengarna ska användas till ligger hos kommunen.

– Vi har varken intresse eller kompetens att bestämma det. Vi har gått till utbildningsförvaltningen och bett dem komma tillbaka med förslag på hur pengarna kan användas på bästa sätt, säger Gudmund Vollbrecht.

Störst skillnad gör Ikeas ekonomiska bidrag för Internationella skolan. Det är en engelsk-språkig kommunal grundskola, F–9, som grundades år 2002. Ikeas närvaro i kommunen är orsaken till att skolan överhuvudtaget finns här och de har stött skolan på olika sätt ända sedan starten. Tidigare bland annat i form av lärarnas fortbildning och material. Nu ger de alltså fyra miljoner kronor per år till skolan, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av budgeten. Tack vare det kan skolan upprätthålla International Baccalaureatestandard.

– Det krävs extra resurser för att vara en IB-skola. Vi skulle behöva mer pengar av kommunen annars eller skära ned på allt det som vi använder Ikeas pengar till och då skulle det vara svårt att upprätthålla det som IB kräver, säger Maria Haglund, rektor på Internationella skolan.

IB har en egen läroplan och för att bli en IB-skola krävs det att man följer en lång rad föreskrifter. För att lyckas har Maria Haglund använt Ikeas fyra miljoner till saker som en vanlig svensk skola inte behöver: anställning av IB-koordinatorer, extra stöd i engelska för de elever som inte behärskar språket flytande, ökade kostnader för bibliotek, inköp av IT-utrustning som används flitigt i en undervisning med få läroböcker, avgifter till IB, internationell fortbildning för lärare, extra resurser till studiebesök, samt resurser för att delta i nätverk med andra IB-skolor.

– Pengarna har gett resultat. Vi har fått goda omdömen från IB och eleverna har bra resultat, säger Maria Haglund.

Det finns en tydlig internationell prägel på skolan. Det pratas flera olika språk i korridorerna och väggarna i lektionssalarna är fulla med elevarbeten och pedagogiska affischer. Eleverna kommer från över 20 olika länder, de flesta har föräldrar som arbetar på Ikeas kontor i Älmhult, och lärarna har också olika nationaliteter. 

Maria Haglund har haft flera möten med Ikea.

– Vi har en jättebra dialog. De vet att pengarna är väl använda.

Hon säger att det ”aldrig är pekpinnar” under mötena. Hon berättar vad skolan gör och Ikea bidrar med värdefull kunskap om vad föräldrarna säger. Beslutet om vad pengarna ska användas till ligger helt hos henne.

Vad skulle hända om Ikea drog in sitt stöd?
– Det är klart att det finns en sådan oro. Men det är lika mycket deras oro. För då kan vi inte hålla lika hög kvalitet. Det är viktigt att skolan har ett bra rykte, det är en viktig del i att det ska vara attraktivt för internationella medarbetare på Ikea att komma hit och bo i Älmhult.

Älmhults kommun är stolta över sitt samarbete med Ikea. Det lyfts upp på kommunens hemsida och anges i en broschyr som ett av ”tio goda skäl att flytta till Älmhult”. Stefan Jönsson (S), kommunalråd och nuvarande ordförande i utbildningsnämnden, säger dock att sponsringen till en början skapade diskussioner.

– I början var vi inte alls eniga. Men ju mer vi diskuterade formerna, och sedan tog fram en policy, såg vi att vi nog ska klara av att ta emot ett stöd.

Stefan Jönsson säger att det fanns farhågor att Ikea skulle vilja exponera sitt varumärke och styra undervisningen. Men när de förstod att det inte var syftet, tog man fram en egen policy för sponsring och slöt avtalet med Ikea.

Utvärderingar av de satsningar som har gjorts inom ramen för avtalet har visat på positiva effekter vilket är särskilt viktigt då Älmhult haft sjunkande skolresultat.

– Vi har fått jättepositiva resultat. Ikea har velat se en utvärdering av satsningarna och nu pågår diskussioner om en fortsättning, säger Stefan Jönsson.

Såväl den höga summan som det faktum att pengarna i princip går rakt in i skolbudgeten är unik i Sverige. Men Stefan Jönsson tycker ändå att kommunen lever upp till skollagens krav på att vara oberoende.

Är det inte kommunens ansvar att ge alla elever en bra utbildning?
– Absolut. Vi hade genomfört de här satsningarna ändå. Men det hade tagit längre tid.

Skulle ni kunna behålla Internationella skolan med IB-standard om Ikea drog tillbaka sitt stöd?
– Ja, den är så pass viktig för Älmhult. Vi hade fått satsa.

Vad får Ikea tillbaka av er?
– Egentligen inget. Men förhoppningsvis smartare och bättre elever. Det ger en bättre måluppfyllelse och Internationella skolan har ett mycket bra rykte.

Vad tycker du principiellt om sponsring i skolan?
– Jag är kluven. Det beror på hur det regleras i de lokala avtalen med det företag som går in och sponsrar. Jag är helt emot att man går in och styr, men det sätt Ikea stödjer oss i grundskolan på tycker jag är okej

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

"Prata om din lön med kollegorna"

Lön

När Skolvärlden skrev om nybakade ämnesläraren Lina Westerlund duggade kommentarerna på vår Facebooksida. Anledningen: Lina lyfter 39 000 kronor i ingångslön.
– Jag tror att de missunnsamma är oerhört få, säger Karin Johansson, som jobbar på samma skola som Lina.

Annons
Annons

Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

Stress

Moralisk stress är väl utforskad – inom vårdyrken. Samtidigt löper lärare lika stor risk att bli överbelastade på grund av sina samveten.
– Det är fullt stresspåslag ibland. Jag ligger och räknar in dem på kvällen, säger Pia Kjellsson som undervisar utvisningshotade afghanska elever i svenska.

Annons
Våga vara lärare

Var femte lärare tvekar att ingripa vid bråk

Våga vara lärare

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld. Nästan fyra av tio lärare har hotats att anmälas av en elev eller förälder. 
Det visar en undersökning som Skolvärlden gjort bland Sveriges lärare.

Anmälde läraren: ”Har stärkts av det som hände”

Våga vara lärare

När han skällde ut en elev som var oförskämd blev han anklagad för att ha kränkt eleven och anmäld till Skolinspektionen.
– Som lärare har man två val när något händer – antingen att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, säger Mikael Bruér.

Annons
Annons

Fridolin: ”Lärare måste känna att de kan ingripa”

Våga vara lärare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) oroas över att många lärare är rädda för att ingripa vid konflikter i skolan.
– Lärare måste både kunna och känna att de kan ingripa, säger han till Skolvärlden. 

Annons

Så blev lärare anmälda

Våga vara lärare

En lärare anmäldes för att hen sagt att en elev var dålig förlorare. En annan för att ha haft för bråttom i undervisningen. Här är exempel på anmälningar mot lärare till Skolinspektionen.

Enkät – så svarar politikerna om lärarnas ställning

Våga vara lärare

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor

Samförstånd, stabilitet och tydlighet – det är några av faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Det går att lära jättemycket av de här skolorna, men det är omöjligt att kopiera dem, säger forskaren Maria Jarl som ligger bakom studien.

Ämnesnätverk gav lärarna ett lyft

Kollegialt lärande

Gemensamma lärarkonferenser och stärkta roller till förstelärarna. Så har Karlstad kommun ökat både status och engagemang åt hela kommunens lärarkår. 

Skolvärlden granskar

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Interaktiv karta: Så mycket tjänar lärarna – län för län

Karta

Så mycket tjänar grundskollärarna runt om i landet – från norr till söder. Män tjänar mer i nästan hela landet – men inte riktigt.

Lina fick 39 000 kr i ingångslön

Lön

Lina Westerlund gick från lärarutbildningen till jobbet som ämneslärare i Huddinge – och fick 39 000 kronor i ingångslön.
De som rekommenderade lönen var hennes kollegor som utgick från vad de själva tycker att lärare borde tjäna.

Försvarar lönesatsningen efter massiv kritik

Lärarsatsning

Den nystartade lärarsatsningen för studenter i Dalaregionen har fått mycket kritik. Nu svarar initiativtagarna:
– Vi tycker att de har missat en del av poängen.

SVA-läraren: Se över arbetssätten för nyanlända elever

Nyanlända

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av de förslag som Skolkommissionen presenterar.
–  Nu önskar jag verkligen att man lägger bort det partipolitiska käbblet och fokuserar på vad svenska skola behöver, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons