Annons

Tänk rätt - och lyckas i skolan

Publicerad 5 oktober 2015

Inställningen till lärandet och den egna förmågan kan vara avgörande för hur väl en elev lyckas i skolan – och i livet. Det beskriver psykologiprofessor Carol Dweck i sin bok ”Mindset – du blir vad du tänker”.
– Många elever når inte dit de skulle kunna nå, säger Anders Bond, förstelärare på Lugnetgymnasiet i Falun.

Fakta

Återkoppling som skickar positivt budskap

Carol Dweck ger i sin bok ett antal exempel på hur lärare kan formulera beröm och återkoppling på ett framåtsyftande sätt, som inte värderar intelligens eller talang:

”Du har verkligen jobbat inför provet och det märks på dina förbättrade resultat.”

”Så många vackra färger det är i den där bilden. Berätta hur du tänkte när du målade.”

Hon ger också förslag på tänkbar återkoppling när en elev inte har nått ända fram:

”Jag tycker att du har jobbat jättebra med uppgiften och om du vill kan vi jobba tillsammans lite till och försöka komma fram till vad det är du inte förstår.”

”Alla lär sig på olika sätt. Vi kan väl fortsätta att försöka hitta det sätt som passar för dig?”

Enligt Carol Dweck passar dessa sätt att uttrycka sig särskilt väl gentemot barn med inlärningssvårigheter, som snarare än att anstränga sig hårdare behöver hitta rätt strategi.

Källa: ”Mindset – du blir vad du tänker” av Carol Dweck (Natur & Kultur).

Fakta

Mindset viktigt för motivation

Under två års tid följde Carol Dweck och hennes kollegor en grupp skolelever, från mellanstadiet in på högstadiet.

Eleverna med ett dynamiskt mindset höjde under denna period sina betyg, medan eleverna som såg intelligens som en statisk egenskap upplevde övergången till högstadiet som mycket tuffare och mer utmanande. Eleverna i denna grupp tappade motivationen och försämrade sina betyg.

LÄS & SE MER:

Åsa Edenfeldts hemsida:
strategierforlarande.se 

Carol Dwecks hemsida:
mindsetonline.com

Föreläsning med Carol Dweck:
www.youtube.com/watch?v=
kXhbtCcmsyQ

Relaterat

Fel på uppgiften. Fel på läraren. Fel på ämnet. ”Jag är ingen matte-person.”

Det här sättet att reagera på en utmaning är typiskt för personer med det Carol Dweck kallar för ett statiskt mindset. Det kännetecknas av en syn på att intelligens är något oföränderligt, något man föds med i olika utsträckning och sedan får leva med.

Personer med ett övervägande statiskt mindset – eller synsätt – tenderar att undvika utmaningar och är rädda för att inte verka smarta. De väjer för ansträngningar och hamnar lätt i försvarsställning. Misslyckanden förknippas ofta med den egna identiteten (”jag är misslyckad”) i stället för med den aktuella händelsen eller uppgiften (”jag misslyckades med detta”).

Människor med ett dynamiskt mindset har å sin sida en välkomnande inställning till utmaningar, är uthålligare när de möter motgångar och ser kritik som en chans att lära sig mer. De har inte en lika statisk syn på intelligens, utan anser att det är något som utvecklas av hårt jobb och nya kunskaper.

OECD pekade i sin granskningsrapport av den svenska skolan, som kom i våras, på att svenska elever inte anstränger sig lika mycket som elever i jämförbara länder. I Sverige finns en högre andel elever som ger upp om de stöter på problem och anser att skolan är slöseri med tid.

Frågan om motivation är med andra ord högaktuell, vilket bidragit till att sätta ljuset på Carol Dwecks resonemang om statiska och dynamiska mindsets och deras inverkan på saker som självbild och lust att lära. 

Carol Dweck är professor i psykologi vid Stanforduniversitetet i USA och forskar inom personlighets-, social- och utvecklingspsykologi. ”Mindset – du blir vad du tänker” är hennes första populärvetenskapliga bok. Den kom ut redan 2006 i USA, men först i år på svenska.

Carol Dweck är noga med att påpeka att en person sällan eller aldrig har enbart ett dynamiskt eller statiskt synsätt. Olika situationer får oss att reagera på olika sätt, och våra mindsets ändras dessutom ofta över tid.

Just att det går att förändra ett statiskt mindset till att bli dynamiskt är en kärnfråga för Carol Dweck – liksom hur man ger beröm och återkoppling. 

”Att berömma barns intelligens skadar deras motivation och deras prestationer”, skriver hon i boken, och tillägger att det endast ger ett lyft för ögonblicket. ”Så fort de stöter på ett hinder går deras självkänsla upp i rök och deras motivation når botten. Om framgång betyder att de är smarta så betyder misslyckande att de är dumma. Det är ett statiskt mindset”.

Hon höjer också varningsflagg för att ge endimensionella skildringar av ”genier”, som att Mozart enbart var ett underbarn som inte behövde anstränga sig utan spottade ur sig symfonier utan ansträngning.

I sin bok beskriver hon en mattelektion där eleverna delades in två grupper. Båda fick ta del av berättelser om stora matematiker – men på helt olika sätt. 

Den ena halvan av klassen fick höra om mattesnillen, som enkelt gjorde sina upptäckter. Inför den andra halvan talade man om matematikerna som människor som brann för matematik och till slut nådde framgång. Detta var nog för att leda in den första gruppen i ett statiskt tankesätt, medan den andra fick med sig ett dynamiskt mindset.

Janna Scheéle, utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund, kom i kontakt med Carol Dwecks tankar redan 2010, när hon i Stockholm arbetade som lärare för elever i behov av särskilt stöd, som ”hemmasittare” och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Det var elever som generellt betraktas som att de inte tycker skolan är rolig eller som att de inte anstränger sig nog. Det här med mindsets stämde väl in på hur jag kunde se att eleverna resonerade kring sitt eget förhållningssätt kopplat till skolan, säger hon och berättar vidare:

– Att uppmuntra och berömma processer – att en elev hittat en strategi som funkar – kan ge jättegoda resultat och jag upplevde att det gick snabbt att nå fram till eleverna jag jobbade med. Men mindsets är ingen ”quick fix”. Dweck har själv tagit upp att det inte ska ses som en färdig metod som bara är att omsätta och sedan löser en massa problem. Man måste rama in eleverna med omständigheter som främjar det – det räcker inte att bara börja ge beröm på ett annat sätt.

Janna Scheéle menar att mindsets är något som borde diskuteras på alla skolor i Sverige, inte minst ur aspekten vad återkopplingen skickar för signaler till eleverna och hur det påverkar deras motivation.

– Att prata med eleverna om vad ett dynamiskt mindset är och även om vad som händer i hjärnan när man lär sig saker är två väldigt konkreta saker som jag tycker att varje lärare behöver vara medveten om. Kanske är det så att vi behöver jobba med det här systematiskt, för att försäkra att alla skolor erbjuder en miljö som främjar ett dynamiskt mindset. För mig går formativ bedömning och ett dynamiskt mindset hand i hand.

När forskaren Pernilla Andersson Varga vid Göteborgs universitet jämförde undervisningen i svenska på fyra olika gymnasieprogram kunde hon se att en del lärare karaktäriserade elever som ”bra” eller ”dåliga”, bland annat beroende på om de gick ett studieförberedande program eller ett yrkesprogram. Elevernas förmågor betraktades dessutom som medfödda och därmed inte möjliga att utveckla genom undervisning.

Janna Scheéle hoppas att detta är något vi ska komma bort från i skolan. 

– Jag kan se att skolkulturen generellt ofta porträtterar intelligens på ett visst sätt – att vi allt för ofta har ett statiskt mindset i våra skolor. Oftast är det omedvetet, men vi pratar om att en del är smarta eller säger saker som att ”det där är ingen matteelev”. Det finns en paradox i att vi vill att elever ska kämpa och förstå och jobba hårdare, men i praktiken är det ändå inte så att vi uppmuntrar ett sådant förhållningssätt. Den krocken måste vi börja titta närmare på. Lärandet sker ju när man gör misstag.

På Lugnetgymnasiet i Falun har tre lärare i svenska, engelska respektive samhällskunskap från och med denna termin börjat jobba mer organiserat kring mindsets i tre klasser som de alla har.

– Många elever når inte dit de skulle kunna nå. För att få motiverade elever och för att kunna jobba med formativ bedömning så behöver man börja med mindsets, tror vi. Det är en nyckel och vi ser det som ett sätt att låsa upp fler elever, säger Anders Bond, förstelärare med särskilt uppdrag att jobba med motivationshöjande åtgärder.

Han säger att det ”börjar osa lite väckelserörelse” över skråets förkärlek för Carol Dweck och är noga med att betona att han och kollegorna på Lugnetgymnasiet inte ser mindset-teorierna som en ensam lösning på problemet med bristande motivation, men att de utgör en mycket viktig grund.

– Det finns en grupp elever där det inte spelar så stor roll vad man säger – de klarar inte av feedback. När man läser Dweck förstår man bättre hur de fungerar, men mindsets är bara en del av hur man kan lyckas bättre med sina elever. Det gäller att få dem att reflektera över hur de ser på sig själva vad gäller kunskaper, förmågor och intelligens och toppa det med bra undervisning. Då finns det goda möjligheter att utvecklas. Med ett dynamiskt tankesätt tror vi att man har bättre chanser att lyckas på alla plan i livet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons