perthull
Reformutredning 

Thullberg: Utvärdera mera

Stärk utvärderingens roll när skolreformer genomförs. Det är en av slutsatserna i den utredning som Per Thullberg nu överlämnat till utbildningsminister Jan Björklund. 

"Utvärdera för utveckling"

Hela utredningen ”Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer” går att läsa här

Den sittande regeringen har genomfört en rad reformer på skolans område sedan 2007. För snart två år sedan fick Skolverkets före detta generaldirektör Per Thullberg regeringens uppdrag att utreda när de genomförda reformerna kan förväntas få effekt. Delbetänkandet som presenterades i maj slog fast att effekterna av Alliansens reformer kommer att synas först i slutet av 2010-talet, men att det kan bli tal om en smärre förbättring i lägre årskurser omkring 2015.

Nu kommer Per Thullbergs avslutande betänkande som utreder vilka data som behövs för att skolreformer ska kunna utvärderas och hur reformer ska genomföras för att de ska vara så enkla som möjligt att utvärdera.

– Vi konstaterar att Sverige ligger långt framme när det gäller uppföljningssystem för skolan, även om vi inte är heltäckande, men när det gäller utvärderingar är det mycket mer splittrat. Vi har Skolverket, IFAU, Skolinspektionen, Statskontoret och Riksrevisionen som alla utvärderar skolreformer på ett ganska splittrat sätt. Det saknas ett ramverk, en beskrivning av utvärderingssystemet där delarna ses som en helhet, det har även OECD konstaterat, säger Per Thullberg till Skolvärlden.

Utredningen förslår att regeringen tar initiativ till ett sådant ramverk och ett råd för utvärdering av skolan, som har i uppgift att ta fram en utvärderingsmodell för skolreformer och att bistå regeringen i utvärderingsfrågor.

– Nu reformerar man skolan i hög takt utan att följa upp reformerna. I andra länder har vi sett att de riggar utvärderingsmodeller redan vid planeringen av reformen så att man kan se om reformerna får avsedd effekt. Utvärderingen kan också användas som ett hjälpmedel för att förbättra reformerna under implementeringen.

De skolreformer som regeringen genomfört har till syfte att höja kunskapsnivån och öka elevernas måluppfyllelse. Men varken betyg eller nationella prov kan användas för att mäta kunskapsförändringar över tid. Utredningen föreslår därför att det införs ett nationellt system med stickprovsbaserade mätningar för att det ska vara möjligt att mäta elevernas kunskapsutveckling.

– De nationella proven har för många uppgifter som är kända och man har ställt för många krav på dem vid utformningen för att de ska kunna vara effektiva som trendmätare. För att mäta kunskapsutvecklingen behövs egentligen bara ett litet representativt urval och då slipper man den här dyrbara proceduren med nationella prov och trängseln på schemat.

Han leder även arbetet med ett nytt skolforskningsinstitut, som kommer att spela en viktig roll för att underbygga politiska reformer vetenskapligt. 

– Det har funnits en strävan att underbygga reformer med forskning, men saknaden av tillgänglig forskning och att forskningen spretar åt olika håll gör att man ibland inte vet vad man ska tro som politiker. Skolforskningsinstitutet har till uppgift att ta fram all tänkbar forskning som håller måttet för att se vad den är överens om och vilka slutsatser man kan dra, säger Per Thullberg.

– Det är ständigt problem för politiken att man måste göra något men inte har tillräcklig vetenskaplig grund. Jag kan inte säga att den här sista mandatperioden skiljer sig från tidigare perioder utan det har varit så väldigt länge.

Här kan du läsa hela utredningen ”Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer”. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm