Tid och ihärdighet viktigt vid vägledning
Språket är sällan ett hinder för ett bra studie- och yrkesvägledningssamtal. Betydligt viktigare för att förstå varandra är istället tiden – att vägledaren ger andraspråkstalaren tid att utveckla sina tankar och tid att förstå. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Karin Sheikhi, forskare vid Göteborgs universitet, har studerat videoinspelade studie- och yrkesvägledningssamtal inom vuxenutbildningen med fyra personer med svenska som andraspråk. En tydlig slutsats är att språket inte har varit något stort hinder, trots mycket begränsade ordförråd.
– Båda parter har upplevt att de förstår varandra, trots att det inte alltid har låtit så. En viktig orsak är en stark vilja att förstå. Men det är också tydligt att det vilar ett stort ansvar på vägledaren, tillika förstaspråkstalare, för att samtalet ska bli lyckat, säger Karin Sheikhi.
Tid har stor betydelse enligt Karin Sheikhis studie. Det handlar om att våga ha längre pauser än vad som känns bekvämt i vanliga fall, att skapa utrymme för andraspråkstalaren att prata och hinna utveckla sina tankar, och hinna förstå.
– Jag har följt de fyra sökande under två år. Under den tiden har självklart den språkliga förståelsen blivit bättre, men något som har visat sig spela ännu större roll är den ökade förståelsen för samtalssituationen, vägledarens roll och själva syv-frågorna.
Karin Sheikhi har också identifierat tre saker i sättet att samtala som bidrar till ett framgångsrikt vägledningssamtal. Det handlar om explicitet, ihärdighet och en social smidighet.
– Expliciteten handlar om att både den sökande och vägledaren använder sig av till exempel kontrollfrågor, omformuleringar och upprepningar. För den sökande gäller det också att inte ge upp, att fortsätta driva sin fråga trots att det börjar kännas pinsamt att fråga om igen och igen. Men det är också viktigt att andraspråkstalaren behärskar ett visst mått av social förmåga. Då kan hen balansera den här ihärdigheten, som kan bli besvärande för båda parter.
Den begränsade kunskap som relativt nyanlända har om det svenska utbildningssystemet och arbetsmarknaden kan också göra det svårt att till exempel värdera olika utbildningsalternativ och avgöra vilket som är det bästa.
– Men om båda parter arbetar för att nå delad förståelse kan vägledningen ändå bli bra, säger Karin Sheikhi.