Annons
Ann-Sofie Selin arbetar som speciallärare på skolan. Hon kartlägger och stöttar elever som behöver extra stöd i undervisningen. I dag står stavning med hjälp av klossar på schemat. Foto: Jani Mesikämmen
Monika Sandberg är klasslärare i 1D på Cygnaeus skola i finländska Åbo. Foto: Jani Mesikämmen
Klassmorfar Kaj Dunderfelt, pensionerad civilingenjör, gör det där lilla extra. Foto: Jani Mesikämmen
Christopher Sell, elevassistent, stöttar eleverna. Foto: Jani Mesikämmen
Bild 1/4

Tidigt stöd i finsk skola

Publicerad 25 januari 2016

Fakta

Tidigt stöd i Finland

I Finland sätts specialundervisning in tidigt, redan i första klass. Tanken är att stödet ska vara förebyggande och att elever med svårigheter eller som utvecklas långsammare inte ska halka efter.

Finland har inga specialpedagoger utan endast speciallärare. De lägger i genomsnitt 66 procent av sin tid på specialundervisning, 22 procent på förberedelser och 12 procent på konsultation. 

Från skolstart arbetar speciallärarna tillsammans med klasslärarna med alla elever i en klass. Alla får delta i mätningar kring språk- och skrivutveckling som sedan följs upp. Man jobbar kort och intensivt med varje elev i mindre grupper. 

I Sverige vet man inte riktigt hur många som får särskilt stöd, enligt Skolverket. Däremot vet man att cirka 14 procent av grundskoleeleverna har någon form av åtgärdsprogram. 1,4 procent av eleverna i Sverige får någon form av särskilt stöd utanför sin egen klass. I Sverige är det vanligaste att stödet sätts in till 15-åringar, bland sjuåringar är det bara cirka sex procent i snitt som får stöd.

Relaterat

I Åbo kartlägger lärarna kunskapen hos eleverna redan första skolveckan. Vid Cygnaeus skola i finländska Åbo sätts stöd till elever in redan i årskurs 1. Inget barn halkar efter utan får hjälp i tid.
– Alla barn har olika behov och ska så klart få stöd i tid, säger Ann-Sofie Selin, speciallärare på skolan.

Ann-Sofie Selin arbetar som speciallärare på Cygnaeus skola i centrala Åbo, en mellanstor stad i Finland. På skolan går det 450 elever upp till årskurs 6, samtliga undervisas på svenska. På skolan görs en kartläggning av barnens språk, läsutveckling och vad de kan om matematiska begrepp redan under den första skolveckan i årskurs 1. Resultatet av kartläggningen ligger sedan till grund för den fortsatta undervisningen. Målet är att sätta in stöd tidigt till de barn som har ett behov av det.

– För mig är det självklart att alla barn utvecklas olika och har individuella behov. Stödet måste sättas in tidigt, säger hon.

Intresset för att arbeta med tidigt stöd växte när Ann-Sofie Selin i början av sin lärarkarriär mötte ett barn som hade specialundervisning.

– Eleven satt längst bak i klassrummet och skulle ha specialundervisning i ett annat klassrum. Han räckte upp handen och sa argt: ”Varför måste jag alltid gå iväg och ha undervisning när alla andra får vara kvar och ha roliga timmen”? Då insåg jag att det måste gå att hjälpa de här barnen på ett annat sätt. De ska inte behöva känna sig dumma och utanför. 

Det är förmiddag i klass 1D. Det är en lektion i modersmål och litteratur – och barnen ska göra en övning som går ut på att de får hämta en lapp med ord i en magisk låda. I dag börjar alla ord på K. Klassen är delad i två grupper. Det gör miljön lite lugnare för dem som behöver det och alla barn får en rimlig chans att få hjälp. 

– Jag skriver ned ordet och sedan klipper jag ut en bild på samma bokstav. Jag ska också försöka göra en ramsa, säger Vendela, 7 år. 

Monika Sandberg är klasslärare. 

– Jag och Ann-Sofie samarbetar och jag vet vilka barn som behöver lite extra hjälp under lektionen. Det är ett fantastiskt bra sätt att arbeta på. Jag har jobbat här i 13 år och tycker om varje dag, säger hon med ett varmt leende.

– Det här börjar väl på K, säger en pojke och visar en bild på köttfärs. 

Monika nickar och hjälper sin elev att hitta lim för att fästa bilden intill bokstäverna.

I klassrummet finns fler resurser, elevassistenten Christopher Sell är en av dem.

– Jag fungerar som en brandsläckare, säger Christopher och skrattar från sin plats bakom katedern. Jag ser till att hjälpa och stötta de barn som räcker upp handen. Jag vet också vilka barn som behöver lite extra hjälp. Det bästa är att se ett barns leende när de lyckas med en uppgift. 

Ljudvolymen ökar, barnen pratar högre och högre. Monika tar tag i det direkt

– Det är bara ni som jobbar två och två som får prata. Resten ska vara tysta.

Några av barnen i klassen har ljudabsorberande lurar över öronen. Det ger arbetsro. Här finns även Kaj Dunderfelt, pensionerad civilingenjör. Han kallar sig klassmorfar.

– Jag hjälper barnen att läsa och räkna. Det är fantastiskt roligt och jag vet att jag behövs, säger han.

Minst sagt. Barnen kivas om vem som ska få följa med honom ut till skrivbordet utanför klassrummet för att läsa och skriva en stund. 

– Jag tror att vår roll behövs och är viktig, säger han innan en liten tjej följer med honom.

På Cygnaeus skola, kartlägger lärarna och speciallärarna alla förstaklassare redan under de första två veckorna när terminen börjar efter sommarlovet. Via ett specialframtaget dokument gör Ann-Sofie Selin flera mätningar av barnens läs- och skrivkunskaper, om de förstår matematiska begrepp och om de har fonologiska kunskaper. Kartläggningen är viktig. Resultatet ligger sedan till grund för ett fortsatt stöd och följs upp med jämna mellanrum.

– En del barn kan läsa Harry Potter när de börjar i första klass. Andra barn känner inte igen bokstäverna i sitt namn. Självklart leder det till lite olika förutsättningar.

Hon träffar alla elever en och en. Varje barn får en egen mapp där resultatet av testerna och kartläggningen finns med. 

– Jag gör anteckningar för varje ljud och segmentering som barnet kan och känner igen. Jag gör likadant med hur många bokstäver de känner igen. De får även rita ett självporträtt, säger hon och visar en teckning. 

Ann-Sofie Selin upplever inte att barnen känner sig utsatta eller sämre för att de får en lägre poäng än sin kompis. Snarare tycker de att mätningarna är roliga.

– Vi är mycket noga med att säga att alla barn behöver stöd, men på olika vis. Jag upplever att barnen förstår det, säger hon.

I en klass kan det finnas flera barn som behöver extra stöd. Uppföljningen och resultatet av den är grunden för den fortsatta undervisningen.
– Jag följer upp mätningarna efter sex veckor. Då kan en del ha hämtat i kapp kunskaperna. Andra har inte knäckt koden riktigt än och behöver mer hjälp. För andra kan det dröja två eller tre terminer innan de kan läsa meningarna, förklarar hon.

Föräldrarna André och Jennica Heikius son Adam går i Monikas klass. I dag besöker de klassen för att se hur undervisningen går till.

– Det är fantastiskt bra att de tar tag i detta tidigt. Vi har bott i Sverige i många år och vi har förstått att det inte är på samma sätt där. Adam har själv sagt ”alla barn är olika och utvecklas olika”. Det är fint att han förstår det, säger de. 

I klass 1d är det flera elever som får springa en trappa upp till Ann-Sofie och öva lite extra på bokstäver och stavning. Klasskamraterna fortsätter att jobba med sitt under tiden.

– De älskar det, säger Ann-Sofie och skrattar när hon hör den första gruppen komma springande.

Jessica och Maya sätter sig till rätta vid det runda bordet. Ann-Sofie ber dem plocka upp klossar. De ska höra, ljuda och uttala och sedan skriva sina namn. Det är svårt att förstå skillnaden på bokstaven Y och I.

– Maaaayya, stavar Maya.

– Bra, det är helt rätt, uppmuntrar Ann-Sofie.

När Maya och Jessica har ljudat sina namn två gånger får de resa sig, plocka en penna ur en burk och skriva ned namnet på en lapp som ligger på ett annat bord i klassrummet.

– Vi vet att hjärnan minns på ett annat sätt om man skriver ned ordet på flera olika vis, förklarar Ann-Sofie.

Varje undervisningstillfälle tar femton minuter. Barnen orkar inte fokusera och koncentrera sig längre än så.

– Nu säger vi tack för i dag. Ni har varit jätte­duktiga. Nu kan ni skicka upp Fanny, Joel och Noah.

Maya och Jessica försvinner ut genom den stora dörren och några minuter senare sitter de nya eleverna i klassrummet. Under tiden har Ann-Sofie gjort anteckningar.

– I dag ska ni fundera på något som ni tycker om att göra och lägga ut det ordet med hjälp av klossarna.

Orden simma och cykla växer fram.

– Hur låter ljuden, frågar Ann-Sofie och pekar på klossarna.

Barnen stavar och läser högt. Ann-Sofie plockar en hemlig sak ur en väska. Hon lägger den i elevens hand under bordet. 

– Eleven ska försöka känna vad det är utan att se föremålet. Eleven berättar vad det är genom att lägga klossarna för varje ljud i ordet, förklarar Ann-Sofie.

Ordet är flygplan.

– Ja, flygplan, säger Fanny stolt. Det flyger man med, säger hon och stavar ordet.

Undervisningen sker under sex veckor utifrån bestämda mål som sedan följs upp. Vid behov minskas mängden uppgifter för att barnet ska kunna fokusera och koncentrera sig på det viktigaste. 

– Du behöver inte skriva flera sidor. Det räcker med några ord till en början, förklarar Ann-Sofie Selin.

Barnen får aldrig läxor av Ann-Sofie men ibland kan hon uppmuntra dem att läsa en text hemma. Hennes underlag är inte heller något som tas med i betyg eller omdömen.

– Men jag och Monika pratar alltid med varandra om hur det går och vilka barn som behöver fortsatt stöd. För mig är det allra viktigaste att komma ihåg att alla barn är olika och att nästan alla behöver lite extra stöd eller ytterligare utmaningar till en början. Vi arbetar förebyggande. För dem som behöver mer är det självklart att vi ska ge dem det, säger hon. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Lärare hyllar nedläggningen av Vivallaskolan

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

Annons
Annons

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Annons
Skolutveckling

Så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons