Annons
Ann-Sofie Selin arbetar som speciallärare på skolan. Hon kartlägger och stöttar elever som behöver extra stöd i undervisningen. I dag står stavning med hjälp av klossar på schemat. Foto: Jani Mesikämmen
Monika Sandberg är klasslärare i 1D på Cygnaeus skola i finländska Åbo. Foto: Jani Mesikämmen
Klassmorfar Kaj Dunderfelt, pensionerad civilingenjör, gör det där lilla extra. Foto: Jani Mesikämmen
Christopher Sell, elevassistent, stöttar eleverna. Foto: Jani Mesikämmen
Bild 1/4

Tidigt stöd i finsk skola

Publicerad 25 januari 2016

Fakta

Tidigt stöd i Finland

I Finland sätts specialundervisning in tidigt, redan i första klass. Tanken är att stödet ska vara förebyggande och att elever med svårigheter eller som utvecklas långsammare inte ska halka efter.

Finland har inga specialpedagoger utan endast speciallärare. De lägger i genomsnitt 66 procent av sin tid på specialundervisning, 22 procent på förberedelser och 12 procent på konsultation. 

Från skolstart arbetar speciallärarna tillsammans med klasslärarna med alla elever i en klass. Alla får delta i mätningar kring språk- och skrivutveckling som sedan följs upp. Man jobbar kort och intensivt med varje elev i mindre grupper. 

I Sverige vet man inte riktigt hur många som får särskilt stöd, enligt Skolverket. Däremot vet man att cirka 14 procent av grundskoleeleverna har någon form av åtgärdsprogram. 1,4 procent av eleverna i Sverige får någon form av särskilt stöd utanför sin egen klass. I Sverige är det vanligaste att stödet sätts in till 15-åringar, bland sjuåringar är det bara cirka sex procent i snitt som får stöd.

Relaterat

I Åbo kartlägger lärarna kunskapen hos eleverna redan första skolveckan. Vid Cygnaeus skola i finländska Åbo sätts stöd till elever in redan i årskurs 1. Inget barn halkar efter utan får hjälp i tid.
– Alla barn har olika behov och ska så klart få stöd i tid, säger Ann-Sofie Selin, speciallärare på skolan.

Ann-Sofie Selin arbetar som speciallärare på Cygnaeus skola i centrala Åbo, en mellanstor stad i Finland. På skolan går det 450 elever upp till årskurs 6, samtliga undervisas på svenska. På skolan görs en kartläggning av barnens språk, läsutveckling och vad de kan om matematiska begrepp redan under den första skolveckan i årskurs 1. Resultatet av kartläggningen ligger sedan till grund för den fortsatta undervisningen. Målet är att sätta in stöd tidigt till de barn som har ett behov av det.

– För mig är det självklart att alla barn utvecklas olika och har individuella behov. Stödet måste sättas in tidigt, säger hon.

Intresset för att arbeta med tidigt stöd växte när Ann-Sofie Selin i början av sin lärarkarriär mötte ett barn som hade specialundervisning.

– Eleven satt längst bak i klassrummet och skulle ha specialundervisning i ett annat klassrum. Han räckte upp handen och sa argt: ”Varför måste jag alltid gå iväg och ha undervisning när alla andra får vara kvar och ha roliga timmen”? Då insåg jag att det måste gå att hjälpa de här barnen på ett annat sätt. De ska inte behöva känna sig dumma och utanför. 

Det är förmiddag i klass 1D. Det är en lektion i modersmål och litteratur – och barnen ska göra en övning som går ut på att de får hämta en lapp med ord i en magisk låda. I dag börjar alla ord på K. Klassen är delad i två grupper. Det gör miljön lite lugnare för dem som behöver det och alla barn får en rimlig chans att få hjälp. 

– Jag skriver ned ordet och sedan klipper jag ut en bild på samma bokstav. Jag ska också försöka göra en ramsa, säger Vendela, 7 år. 

Monika Sandberg är klasslärare. 

– Jag och Ann-Sofie samarbetar och jag vet vilka barn som behöver lite extra hjälp under lektionen. Det är ett fantastiskt bra sätt att arbeta på. Jag har jobbat här i 13 år och tycker om varje dag, säger hon med ett varmt leende.

– Det här börjar väl på K, säger en pojke och visar en bild på köttfärs. 

Monika nickar och hjälper sin elev att hitta lim för att fästa bilden intill bokstäverna.

I klassrummet finns fler resurser, elevassistenten Christopher Sell är en av dem.

– Jag fungerar som en brandsläckare, säger Christopher och skrattar från sin plats bakom katedern. Jag ser till att hjälpa och stötta de barn som räcker upp handen. Jag vet också vilka barn som behöver lite extra hjälp. Det bästa är att se ett barns leende när de lyckas med en uppgift. 

Ljudvolymen ökar, barnen pratar högre och högre. Monika tar tag i det direkt

– Det är bara ni som jobbar två och två som får prata. Resten ska vara tysta.

Några av barnen i klassen har ljudabsorberande lurar över öronen. Det ger arbetsro. Här finns även Kaj Dunderfelt, pensionerad civilingenjör. Han kallar sig klassmorfar.

– Jag hjälper barnen att läsa och räkna. Det är fantastiskt roligt och jag vet att jag behövs, säger han.

Minst sagt. Barnen kivas om vem som ska få följa med honom ut till skrivbordet utanför klassrummet för att läsa och skriva en stund. 

– Jag tror att vår roll behövs och är viktig, säger han innan en liten tjej följer med honom.

På Cygnaeus skola, kartlägger lärarna och speciallärarna alla förstaklassare redan under de första två veckorna när terminen börjar efter sommarlovet. Via ett specialframtaget dokument gör Ann-Sofie Selin flera mätningar av barnens läs- och skrivkunskaper, om de förstår matematiska begrepp och om de har fonologiska kunskaper. Kartläggningen är viktig. Resultatet ligger sedan till grund för ett fortsatt stöd och följs upp med jämna mellanrum.

– En del barn kan läsa Harry Potter när de börjar i första klass. Andra barn känner inte igen bokstäverna i sitt namn. Självklart leder det till lite olika förutsättningar.

Hon träffar alla elever en och en. Varje barn får en egen mapp där resultatet av testerna och kartläggningen finns med. 

– Jag gör anteckningar för varje ljud och segmentering som barnet kan och känner igen. Jag gör likadant med hur många bokstäver de känner igen. De får även rita ett självporträtt, säger hon och visar en teckning. 

Ann-Sofie Selin upplever inte att barnen känner sig utsatta eller sämre för att de får en lägre poäng än sin kompis. Snarare tycker de att mätningarna är roliga.

– Vi är mycket noga med att säga att alla barn behöver stöd, men på olika vis. Jag upplever att barnen förstår det, säger hon.

I en klass kan det finnas flera barn som behöver extra stöd. Uppföljningen och resultatet av den är grunden för den fortsatta undervisningen.
– Jag följer upp mätningarna efter sex veckor. Då kan en del ha hämtat i kapp kunskaperna. Andra har inte knäckt koden riktigt än och behöver mer hjälp. För andra kan det dröja två eller tre terminer innan de kan läsa meningarna, förklarar hon.

Föräldrarna André och Jennica Heikius son Adam går i Monikas klass. I dag besöker de klassen för att se hur undervisningen går till.

– Det är fantastiskt bra att de tar tag i detta tidigt. Vi har bott i Sverige i många år och vi har förstått att det inte är på samma sätt där. Adam har själv sagt ”alla barn är olika och utvecklas olika”. Det är fint att han förstår det, säger de. 

I klass 1d är det flera elever som får springa en trappa upp till Ann-Sofie och öva lite extra på bokstäver och stavning. Klasskamraterna fortsätter att jobba med sitt under tiden.

– De älskar det, säger Ann-Sofie och skrattar när hon hör den första gruppen komma springande.

Jessica och Maya sätter sig till rätta vid det runda bordet. Ann-Sofie ber dem plocka upp klossar. De ska höra, ljuda och uttala och sedan skriva sina namn. Det är svårt att förstå skillnaden på bokstaven Y och I.

– Maaaayya, stavar Maya.

– Bra, det är helt rätt, uppmuntrar Ann-Sofie.

När Maya och Jessica har ljudat sina namn två gånger får de resa sig, plocka en penna ur en burk och skriva ned namnet på en lapp som ligger på ett annat bord i klassrummet.

– Vi vet att hjärnan minns på ett annat sätt om man skriver ned ordet på flera olika vis, förklarar Ann-Sofie.

Varje undervisningstillfälle tar femton minuter. Barnen orkar inte fokusera och koncentrera sig längre än så.

– Nu säger vi tack för i dag. Ni har varit jätte­duktiga. Nu kan ni skicka upp Fanny, Joel och Noah.

Maya och Jessica försvinner ut genom den stora dörren och några minuter senare sitter de nya eleverna i klassrummet. Under tiden har Ann-Sofie gjort anteckningar.

– I dag ska ni fundera på något som ni tycker om att göra och lägga ut det ordet med hjälp av klossarna.

Orden simma och cykla växer fram.

– Hur låter ljuden, frågar Ann-Sofie och pekar på klossarna.

Barnen stavar och läser högt. Ann-Sofie plockar en hemlig sak ur en väska. Hon lägger den i elevens hand under bordet. 

– Eleven ska försöka känna vad det är utan att se föremålet. Eleven berättar vad det är genom att lägga klossarna för varje ljud i ordet, förklarar Ann-Sofie.

Ordet är flygplan.

– Ja, flygplan, säger Fanny stolt. Det flyger man med, säger hon och stavar ordet.

Undervisningen sker under sex veckor utifrån bestämda mål som sedan följs upp. Vid behov minskas mängden uppgifter för att barnet ska kunna fokusera och koncentrera sig på det viktigaste. 

– Du behöver inte skriva flera sidor. Det räcker med några ord till en början, förklarar Ann-Sofie Selin.

Barnen får aldrig läxor av Ann-Sofie men ibland kan hon uppmuntra dem att läsa en text hemma. Hennes underlag är inte heller något som tas med i betyg eller omdömen.

– Men jag och Monika pratar alltid med varandra om hur det går och vilka barn som behöver fortsatt stöd. För mig är det allra viktigaste att komma ihåg att alla barn är olika och att nästan alla behöver lite extra stöd eller ytterligare utmaningar till en början. Vi arbetar förebyggande. För dem som behöver mer är det självklart att vi ska ge dem det, säger hon. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons