Toleransprojekt växer med nya pengar

Efter mordet på John Hron, 14-åringen som mördades av fyra unga nazister sommaren 1995, började Kungälvs kommun arbeta målmedvetet för att stävja intoleras och rasism. Ett konkret resultat av det arbetet är det så kallade Toleransprojektet som vänder sig till högstadieelever.

– Genom projektet sammanförs ungdomar som normalt sett inte träffas. Man utvecklar inte rasistiska åsikter genom att man träffar någon och tänker ”de där människorna gillar inte jag”, snarar utvecklar man fördomar om den andre på behörigt avstånd. Det försöker vi motverka, berättar Robin Andersson som är projektledare för Toleransprojektet på stiftelsen Teskedsorden och tjänsteman i Kungälvs kommun. 

Kungälv är en ort som historiskt har haft problem med högerextremt våld och personer engagerade i nazistiska rörelser. 

– Det vi har lyckats åstadkomma i Kungälv, jämfört med situationen på 1990-talet, är att de här grupperna inte längre klarar av att rekrytera bland våra unga. Vi vet att det finns de som har nazistsympatier med det är ingen som är organiserad längre. Det har förstås enorm påverkan på hur vårt lokalsamhälle ser ut. 

I Toleransprojektet arbetar speciellt utbildade lärare, socialarbetare och fritidsledare med eleverna under ett helt läsår, en heldag varannan vecka, och utbildningen uppfyller mål i svenska, historia, religion och bild. Året avslutas med en resa till Förintelsens minnesplatser i Polen.

– Man jobbar med historia som ämne där elevernas attityder och värderingar får testas mot historiska fakta. Och vi jobbar med elevernas värderingar och attityder utifrån normkritisk pedagogik. Främst vänder vi oss till elever i årskurs åtta och nio, innan ungdomarna kommit så långt i sin identitetsutveckling att de är svåra att påverka, säger Robin Andersson.
 
Grupper om ungefär 25 elever sätts ihop från kommunens högstadieskolor. Ett viktigt led är att splittra destruktiva elevgrupper och låta elever från olika skolor och områden möta varandra. Det handlar också om att bryta den roll eleven har haft i den gamla gruppen.

– Om man splittrar destruktiva grupper och sammanför elever i en ny kontext där man jobbar med tolerans, normkritik och värderingar som vi gör, så kommer de att behöva utveckla ett helt annat sätt att bete sig i den nya gruppen. Vi vet att detta är befrämjande för de här elevernas personliga utveckling och studieresultat. 

Att vara med i Toleransprojektet är frivilligt, eleverna ansöker och därefter görs ett urval av den skolpersonal som känner eleverna och vet vilka elever som har behov av att vara med. Och de allra flesta vill. Enlig Robin Andersson har projektet gott rykte och eleverna ser det som roligt och givande. 

– Sen finns det förstås de som vi inte når. Vi har haft elever vars föräldrar är aktiva inom nazistiska rörelser. Dem är det svårt att få med men då satsar vi på alla kompisar runt omkring istället och har då kunnat splittra den destruktiva gruppen.

Men det är inte bara det Robin Andersson kallar behovselever som är med i projektet. Ungefär en tredjedel är högpresterande och socialt starka elever. 

– Dels handlar det om att undvika stigma, vi vill ha så blandade grupper som möjligt. Men det är inte ovanligt att även de duktiga eleverna får sina fördomar prövade. De kan vara mycket intoleranta mot till exempel elever som har ADHD eller har andra svårigheter, säger Robin Andersson.

Han berättar att en av skolorna i Kungälv tidigare haft mycket problem med högerextremism och klottrade hakkors. En annan skola ligger mitt i ett miljonprogramsområde. När eleverna på respektive skola aldrig träffas skapar de nidbilder av varandra och tidigare förekom det regelrätta slagsmål mellan olika gäng.  

– Inom projektet lär eleverna känna varandra, inte sällan blir de vänner. När de här grupperna sedan stöter på varandra ute och ska göra upp så känner de igen varandra ”där är ju någon jag känner”, det har vi vittnesmål om, och det blir inte alls samma spänningar mellan grupperna som tidigare.

I Kungälv har Toleransprojektet drivits under 14 år och allt eftersom har fler kommuner fått upp ögonen för modellen, så många att de som står bakom projektet behövde ytterligare stöd för att kunna sprida projektet. Man ansökte om medel för att kunna utbilda fler utbildningsledare och i somras tilldelades Toleransprojektet en miljon kronor från integrationsminister Erik Ullenhag.

– Det är ett stort tryck från kommuner som vill använda Toleransprojektet och vi vill att de kommuner som ska jobba så här själva har kompetensen så att de kan driva ett långsiktigt arbete. Det arbetet kör igång nu.