skola13
Foto: Thord Nilsson

Tornedalen – bäst i klassen

Likvärdigheten blir sämre. Kunskapsklyftorna växer. Föräldrarnas bakgrund spelar allt större roll för hur eleverna klarar sig i skolan. 
Dystra fakta – men inte överallt. I Tornedalen lyckas skolan fortfarande med det kompensatoriska upp­draget. Skolvärlden åkte till Pajala och Övertorneå för att ta reda på varför.– A och O är att ha bra, välutbildade lärare som tror på alla elever, oavsett bakgrund, säger Övertorneås skolchef Maarit Enbuske.

Älven löper som ett pärlband genom det bördiga Tornedalen. En farled, födkrok – och sista utpost till Finland. Här har tornedalsfinska, meänkieli, traditionellt varit modersmålet och ända till 1809 var det ett och samma land på ömse sidor om Torne älv.

– Rent historiskt har skolan varit en väg till ett annat liv. Vi i Tornedalen har varit fattiga småbrukare och skogsarbetare och enda sättet att förändra sitt liv har varit genom att skaffa sig en utbildning. Skolan har haft hög status och det är viktigt att hålla kvar vid det, säger Ingegerd Mäki, rektor på Centralskolan i Pajala.

Hon är glad när hon hastar in i sammanträdesrummet i kommunhuset. Skolavslutningen står för dörren och hon har nyss undertecknat en niondeklassares slutbetyg. MVG i alla ämnen.

är Lärarnas Riksförbund i en rapport tidigare i år granskade hur väl de svenska skolkommunerna klarar det kompensatoriska uppdraget skiljde sig tre topprankade kommuner från mängden: Pajala, Övertorneå och Sotenäs i Bohuslän. Här har endast 15–20 procent av föräldrarna eftergymnasial utbildning om två år eller längre – samtidigt som deras barn gör väl ifrån sig i klassrummen.

På pappret ser förutsättningarna för en skola i toppklass inte ut att vara de bästa. Avstånden är enorma: Pajala kommun sträcker sig på en yta som från Sandviken ner till Katrineholm. Befolkningen har mer än halverats, från över 15 000 på 1950-talet till dagens knappa 6 300. Den dyraste skolskjutsen kostar en halv miljon kronor om året – för en enda elev, som åker 18 mil taxi varje dag från hemmet till skolan och tillbaka.

Kommunpolitiker har tvingats lägga ner byskolor när elevunderlaget blivit för litet. Ändå finns det i dag en fristående och sex kommunala grundskolor på lite mer än 600 elever. Pajala har sparat på ledarskapet för att kunna behålla små elevgrupper och en hög lärartäthet och är en av de kommuner i landet som har högst undervisningskostnad per elev.

– Vi har bra resurser i skolan, men det finns en smärtgräns för hur små skolorna kan vara och det ändå går att upprätthålla en bra kvalitet, säger Ingegerd Mäki.

Hon och alla andra skolledare, politiker och lärare vi talar med under vår resa i Tornedalen, vittnar om lärarnas stora betydelse för att klara det kompensatoriska uppdraget. Lärarkåren i Pajala och Övertorneå är välutbildad, nästintill alla har pedagogisk högskoleexamen.

– Vi har kompetenta pedagoger. En lärare som behärskar sitt ämne, har en bra relation med eleverna och är en ledare i klassrummet – den lyckas, säger Ingegerd Mäki.

Samtliga vi träffar tar också upp förväntningar som en nyckelfaktor för en framgångsrik skola. I Tornedalen är förväntningarna på eleverna höga, från alla håll. Föräldrar, lärare och skolpolitiker vill att bygdens barn ska göra väl ifrån sig. Om de kommer från ett hem med eller utan studietradition spelar ingen roll, menar Britta Tervaniemi, gymnasielärare på Laestadiusskolan och vice ordförande i kultur- och utbildningsnämnden (V).

Hon jobbade länge som kontorist och utbildade sig till lärare ”på äldre dagar”, som hon själv säger. Hennes dotter studerar till läkare, och varje år ser Britta Tervaniemi exempel på liknande akademiska klassresor bland tidigare elever.

– I skolan är alla lika mycket värda, oavsett bakgrund. Vi har samma förväntningar på yrkeseleverna som på eleverna på de teoretiska programmen, säger hon och fortsätter:

– Det här har länge varit en utflyttningsort och ungdomarna vet att de måste klara skolan om de ska kunna konkurrera om de jobb som finns. LKAB lockar med välbetalda jobb i gruvan, men då måste du ha godkända betyg. Det känner också killarna till.

– Det går inte att komma in i klassrummet och tänka ”här blir det IG på hela gänget”. Vi tror på eleverna, ingen försvinner i mängden, säger Inga Savilahti Häggbo med eftertryck och berättar stolt att 75 procent av eleverna på yrkesprogrammen på gymnasiet i Övertorneå valt att läsa engelska B – och klarar det.

Inga återvände till hemkommunen Övertorneå efter studier i Umeå. Ett år skulle hon stanna, bara för att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Det var 1984 – och hon är fortfarande kvar.

– Vi har så roligt med varandra. Arbetsmiljön är trevlig, atmosfären är tillåtande och det spiller över på eleverna.

– Dessutom har framtidstron i Tornedalen blivit större, med de nya gruvetableringarna har det blivit rena Klondikestämningen och ungdomarna ser att det finns en chans att bo kvar och tjäna pengar.

Inga Savilahti Häggbo jobbar heltid och undervisar i svenska och engelska på Gränsälvsgymnasiet och är dessutom politiskt aktiv, med en post som vice kommunalråd.

– Jag kan tänka mig att läraryrket har lägre status i storstäderna. Här var lärare, präst eller sjuksköterska länge det finaste man kunde bli. Kanske lever något av det kvar, funderar hon.

Samtidigt: lärarna i Övertorneå ställs inför samma problem som på alla andra håll i landet, konstaterar Maria Carlsson, lärare i idrott och matematik och kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

– Ny läroplan, ny skollag, nytt betygssystem… Det är samma klagomål här, på arbetsbelastningen och på lönen. Men sett i ett större perspektiv har vi det nog riktigt bra. Det är små enheter och alla känner alla, säger hon och tillägger att det är få problem med stök i klassrummet.

Både Pajala och Övertorneå har varsin friskola, men det fria skolvalet är betydligt mindre omdiskuterat i glesbygdskommunerna än i storstäderna. Majoriteten av eleverna går på den skola som ligger närmast.

– Det fria skolvalet är ingen stor faktor. Det är inte så att det bara blir högpresterande elever på en skola, här blandas det och vi har hela spektrat i varje klass, säger Maria Carlsson.

Sedan åratal tillbaka förekommer ett informellt skolutbyte med Finland. I Övertorneå väljer varje år ett antal elever i grundskolan att ta skolskjutsen över gränsen, till finska Ylitornio. Förra läsåret gjorde nio finska barn motsatt resa och gick i skolan i Övertorneå.

Finland är bara några hundra meter bort för Övertorneåborna. Gårdarna som skymtar på andra sidan älven tillhör ett annat land, men gränsen utgör ingen barriär. Nästan alla har släkt i Finland och speciellt de äldre generationerna växlar obehindrat mellan svenska och finska.

– Det kan ha att göra med de finska influenserna att folk här i allmänhet tycker att skolan är viktig och att man ska utbilda sig. De finska föräldrarna ställer högre krav på skolan, säger Maarit Enbuske, skolchef i Övertorneå sedan 2010.

Hon är själv uppväxt i finska Tornedalen, har gått lärarutbildningen i Sverige och undervisat i båda länderna.

Ett av hennes första beslut som skolchef var att ersätta elevassistenterna med specialpedagoger. Eleverna med störst utmaningar måste ha välutbildade vuxna vid sin sida, motiverar hon.

– Vi har en förhållandevis stor pott resurser att fördela efter de behov som finns. På högstadiet finns till exempel en lärare som fungerar som fri resurs, han är där det behövs.

– Jag skulle ljuga om jag sa att det inte fanns utmaningar i skolan här, det gör det varje dag. Vi jobbar hårt med matten, där har vi lägre resultat jämfört med andra ämnen, men skolan i Övertorneå är väldigt bra, säger Maarit Enbuske.

År 2020 spår SCB att det kommer saknas 43 000 lärare i Sverige. Pajala och Övertorneå har många 50-talister i lärarkåren och hur de ska ersättas när de går i pension är en öppen fråga.

På sitt skrivbord på Centralskolan i Övertorneå har rektor Hans Söderberg en bunt ansökningar liggande.

De senaste åren har Övertorneå tagit emot kvotflyktingar och ensamkommande flyktingbarn och det behövs fler lärare i svenska som andraspråk. Till Söderbergs glädje finns det den här gången sökande med rätt behörighet.

– Men det kommer att bli en bristvara framöver. Även om nästan alla våra lärare i dag är behöriga är det inte säkert att de jobbar med just de ämnen de är behöriga i, säger han.

Nästan alla som visat intresse för de nya SVA-tjänsterna har koppling till Tornedalen, eller åtminstone Norrbotten. De flesta som undervisar på skolorna är ”ortens folk”, säger Hans Söderberg.

– Personalomsättningen är låg och skolmiljön lugn. Kommunpolitikerna är inte snåla med skolan, utan vi har hyfsat med resurser.

Vad kan andra kommuner lära av skolan i Övertorneå?

– Det finns inget hemligt recept. En kombination av bra lärare, kontinuitet och goda resurser. Det är nog inte svårare än så.

 

Skolan ska kompensera

• En elevs bakgrund och förutsättningar från hemmet ska i så stor utsträckning som möjligt kompenseras av skolan. Det har varit tydligt formulerat ända sedan den svenska grundskolan inrättades för 50 år sedan. I maj publicerade Lärarnas Riksförbund en uppmärksammad undersökning, som visar att skolan lyckas allt sämre med detta uppdrag.

• Mellan 1999 och 2011 har skillnaderna mellan de starkaste och svagaste eleverna ökat med 30 procent. Eleverna från hemmen med lägst utbildningsbakgrund klarar sig sämst i skolan.

• De kommuner som lyckas bäst med både svagpresterande och högpresterande elever är, enligt LR:s rapport: Danderyd, Övertorneå, Lidingö, Sollentuna, Nacka, Lomma, Pajala och Täby. Sämst är Lessebo, Mellerud, Hällefors, Orsa, Degerfors, Finspång, Älvkarleby och Boxholm.

Fakta om kommunerna

Övertorneå

Invånare: Ca 4 800.
Yta: 2 381 kvadratkilometer.
Utbildningsnivå: Av invånarna mellan 25-64 år har 12,8 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år (riket: 23,1 procent).
Undervisningskostnad/elev: 44 900 kronor. Riket: 41 900 kronor (gäller år 2008).
Behöriga lärare: År 2011 hade 97 procent av lärarna inom grundskolan pedagogisk högskoleexamen (riket: 87 procent).
Lärare/100 elever: 10,1 i grundskolan (riket: 8,3) för 2011.
Studieresultat: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 för läsåret 2010/11: 220,0 (riket: 210,6). Andel elever i årskurs som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen: 17,1 procent (riket: 22,7 procent).

Pajala

Invånare: Ca 6 250.
Yta: 7 917 kvadratkilometer.
Utbildningsnivå: Av invånarna mellan 25-64 år har 12,1 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år (riket: 23,1 procent).
Undervisningskostnad/elev: 55 500 kronor. Riket: 41 900 kronor (gäller år 2008).
Behöriga lärare: År 2011 hade 97 procent av lärarna inom grundskolan pedagogisk högskoleexamen (riket: 87 procent).
Lärare/100 elever: 9,6 i grundskolan (riket: 8,3) för 2011.
Studieresultat: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 för läsåret 2010/11: 240,3 (riket: 210,6). Andel elever i årskurs 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen: 12,2 procent (riket: 22,7 procent).

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm