Annons
Foto: Thord Nilsson

Tornedalen - bäst i klassen

Publicerad 8 oktober 2012

Likvärdigheten blir sämre. Kunskapsklyftorna växer. Föräldrarnas bakgrund spelar allt större roll för hur eleverna klarar sig i skolan. 

Dystra fakta – men inte överallt. I Tornedalen lyckas skolan fortfarande med det kompensatoriska upp­draget. Skolvärlden åkte till Pajala och Övertorneå för att ta reda på varför.
– A och O är att ha bra, välutbildade lärare som tror på alla elever, oavsett bakgrund, säger Övertorneås skolchef Maarit Enbuske.

Älven löper som ett pärlband genom det bördiga Tornedalen. En farled, födkrok – och sista utpost till Finland. Här har tornedalsfinska, meänkieli, traditionellt varit modersmålet och ända till 1809 var det ett och samma land på ömse sidor om Torne älv.

– Rent historiskt har skolan varit en väg till ett annat liv. Vi i Tornedalen har varit fattiga småbrukare och skogsarbetare och enda sättet att förändra sitt liv har varit genom att skaffa sig en utbildning. Skolan har haft hög status och det är viktigt att hålla kvar vid det, säger Ingegerd Mäki, rektor på Centralskolan i Pajala.

Hon är glad när hon hastar in i sammanträdesrummet i kommunhuset. Skolavslutningen står för dörren och hon har nyss undertecknat en niondeklassares slutbetyg. MVG i alla ämnen.

är Lärarnas Riksförbund i en rapport tidigare i år granskade hur väl de svenska skolkommunerna klarar det kompensatoriska uppdraget skiljde sig tre topprankade kommuner från mängden: Pajala, Övertorneå och Sotenäs i Bohuslän. Här har endast 15–20 procent av föräldrarna eftergymnasial utbildning om två år eller längre – samtidigt som deras barn gör väl ifrån sig i klassrummen.

På pappret ser förutsättningarna för en skola i toppklass inte ut att vara de bästa. Avstånden är enorma: Pajala kommun sträcker sig på en yta som från Sandviken ner till Katrineholm. Befolkningen har mer än halverats, från över 15 000 på 1950-talet till dagens knappa 6 300. Den dyraste skolskjutsen kostar en halv miljon kronor om året – för en enda elev, som åker 18 mil taxi varje dag från hemmet till skolan och tillbaka.

Kommunpolitiker har tvingats lägga ner byskolor när elevunderlaget blivit för litet. Ändå finns det i dag en fristående och sex kommunala grundskolor på lite mer än 600 elever. Pajala har sparat på ledarskapet för att kunna behålla små elevgrupper och en hög lärartäthet och är en av de kommuner i landet som har högst undervisningskostnad per elev.

– Vi har bra resurser i skolan, men det finns en smärtgräns för hur små skolorna kan vara och det ändå går att upprätthålla en bra kvalitet, säger Ingegerd Mäki.

Hon och alla andra skolledare, politiker och lärare vi talar med under vår resa i Tornedalen, vittnar om lärarnas stora betydelse för att klara det kompensatoriska uppdraget. Lärarkåren i Pajala och Övertorneå är välutbildad, nästintill alla har pedagogisk högskoleexamen.

– Vi har kompetenta pedagoger. En lärare som behärskar sitt ämne, har en bra relation med eleverna och är en ledare i klassrummet – den lyckas, säger Ingegerd Mäki.

Samtliga vi träffar tar också upp förväntningar som en nyckelfaktor för en framgångsrik skola. I Tornedalen är förväntningarna på eleverna höga, från alla håll. Föräldrar, lärare och skolpolitiker vill att bygdens barn ska göra väl ifrån sig. Om de kommer från ett hem med eller utan studietradition spelar ingen roll, menar Britta Tervaniemi, gymnasielärare på Laestadiusskolan och vice ordförande i kultur- och utbildningsnämnden (V).

Hon jobbade länge som kontorist och utbildade sig till lärare ”på äldre dagar”, som hon själv säger. Hennes dotter studerar till läkare, och varje år ser Britta Tervaniemi exempel på liknande akademiska klassresor bland tidigare elever.

– I skolan är alla lika mycket värda, oavsett bakgrund. Vi har samma förväntningar på yrkeseleverna som på eleverna på de teoretiska programmen, säger hon och fortsätter:

– Det här har länge varit en utflyttningsort och ungdomarna vet att de måste klara skolan om de ska kunna konkurrera om de jobb som finns. LKAB lockar med välbetalda jobb i gruvan, men då måste du ha godkända betyg. Det känner också killarna till.

– Det går inte att komma in i klassrummet och tänka ”här blir det IG på hela gänget”. Vi tror på eleverna, ingen försvinner i mängden, säger Inga Savilahti Häggbo med eftertryck och berättar stolt att 75 procent av eleverna på yrkesprogrammen på gymnasiet i Övertorneå valt att läsa engelska B – och klarar det.

Inga återvände till hemkommunen Övertorneå efter studier i Umeå. Ett år skulle hon stanna, bara för att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Det var 1984 – och hon är fortfarande kvar.

– Vi har så roligt med varandra. Arbetsmiljön är trevlig, atmosfären är tillåtande och det spiller över på eleverna.

– Dessutom har framtidstron i Tornedalen blivit större, med de nya gruvetableringarna har det blivit rena Klondikestämningen och ungdomarna ser att det finns en chans att bo kvar och tjäna pengar.

Inga Savilahti Häggbo jobbar heltid och undervisar i svenska och engelska på Gränsälvsgymnasiet och är dessutom politiskt aktiv, med en post som vice kommunalråd.

– Jag kan tänka mig att läraryrket har lägre status i storstäderna. Här var lärare, präst eller sjuksköterska länge det finaste man kunde bli. Kanske lever något av det kvar, funderar hon.

Samtidigt: lärarna i Övertorneå ställs inför samma problem som på alla andra håll i landet, konstaterar Maria Carlsson, lärare i idrott och matematik och kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

– Ny läroplan, ny skollag, nytt betygssystem… Det är samma klagomål här, på arbetsbelastningen och på lönen. Men sett i ett större perspektiv har vi det nog riktigt bra. Det är små enheter och alla känner alla, säger hon och tillägger att det är få problem med stök i klassrummet.

Både Pajala och Övertorneå har varsin friskola, men det fria skolvalet är betydligt mindre omdiskuterat i glesbygdskommunerna än i storstäderna. Majoriteten av eleverna går på den skola som ligger närmast.

– Det fria skolvalet är ingen stor faktor. Det är inte så att det bara blir högpresterande elever på en skola, här blandas det och vi har hela spektrat i varje klass, säger Maria Carlsson.

Sedan åratal tillbaka förekommer ett informellt skolutbyte med Finland. I Övertorneå väljer varje år ett antal elever i grundskolan att ta skolskjutsen över gränsen, till finska Ylitornio. Förra läsåret gjorde nio finska barn motsatt resa och gick i skolan i Övertorneå.

Finland är bara några hundra meter bort för Övertorneåborna. Gårdarna som skymtar på andra sidan älven tillhör ett annat land, men gränsen utgör ingen barriär. Nästan alla har släkt i Finland och speciellt de äldre generationerna växlar obehindrat mellan svenska och finska.

– Det kan ha att göra med de finska influenserna att folk här i allmänhet tycker att skolan är viktig och att man ska utbilda sig. De finska föräldrarna ställer högre krav på skolan, säger Maarit Enbuske, skolchef i Övertorneå sedan 2010.

Hon är själv uppväxt i finska Tornedalen, har gått lärarutbildningen i Sverige och undervisat i båda länderna.

Ett av hennes första beslut som skolchef var att ersätta elevassistenterna med specialpedagoger. Eleverna med störst utmaningar måste ha välutbildade vuxna vid sin sida, motiverar hon.

– Vi har en förhållandevis stor pott resurser att fördela efter de behov som finns. På högstadiet finns till exempel en lärare som fungerar som fri resurs, han är där det behövs.

– Jag skulle ljuga om jag sa att det inte fanns utmaningar i skolan här, det gör det varje dag. Vi jobbar hårt med matten, där har vi lägre resultat jämfört med andra ämnen, men skolan i Övertorneå är väldigt bra, säger Maarit Enbuske.

År 2020 spår SCB att det kommer saknas 43 000 lärare i Sverige. Pajala och Övertorneå har många 50-talister i lärarkåren och hur de ska ersättas när de går i pension är en öppen fråga.

På sitt skrivbord på Centralskolan i Övertorneå har rektor Hans Söderberg en bunt ansökningar liggande.

De senaste åren har Övertorneå tagit emot kvotflyktingar och ensamkommande flyktingbarn och det behövs fler lärare i svenska som andraspråk. Till Söderbergs glädje finns det den här gången sökande med rätt behörighet.

– Men det kommer att bli en bristvara framöver. Även om nästan alla våra lärare i dag är behöriga är det inte säkert att de jobbar med just de ämnen de är behöriga i, säger han.

Nästan alla som visat intresse för de nya SVA-tjänsterna har koppling till Tornedalen, eller åtminstone Norrbotten. De flesta som undervisar på skolorna är ”ortens folk”, säger Hans Söderberg.

– Personalomsättningen är låg och skolmiljön lugn. Kommunpolitikerna är inte snåla med skolan, utan vi har hyfsat med resurser.

Vad kan andra kommuner lära av skolan i Övertorneå?

– Det finns inget hemligt recept. En kombination av bra lärare, kontinuitet och goda resurser. Det är nog inte svårare än så.

 

Skolan ska kompensera

• En elevs bakgrund och förutsättningar från hemmet ska i så stor utsträckning som möjligt kompenseras av skolan. Det har varit tydligt formulerat ända sedan den svenska grundskolan inrättades för 50 år sedan. I maj publicerade Lärarnas Riksförbund en uppmärksammad undersökning, som visar att skolan lyckas allt sämre med detta uppdrag.

• Mellan 1999 och 2011 har skillnaderna mellan de starkaste och svagaste eleverna ökat med 30 procent. Eleverna från hemmen med lägst utbildningsbakgrund klarar sig sämst i skolan.

• De kommuner som lyckas bäst med både svagpresterande och högpresterande elever är, enligt LR:s rapport: Danderyd, Övertorneå, Lidingö, Sollentuna, Nacka, Lomma, Pajala och Täby. Sämst är Lessebo, Mellerud, Hällefors, Orsa, Degerfors, Finspång, Älvkarleby och Boxholm.

Fakta om kommunerna

Övertorneå

Invånare: Ca 4 800.
Yta: 2 381 kvadratkilometer.
Utbildningsnivå: Av invånarna mellan 25-64 år har 12,8 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år (riket: 23,1 procent).
Undervisningskostnad/elev: 44 900 kronor. Riket: 41 900 kronor (gäller år 2008).
Behöriga lärare: År 2011 hade 97 procent av lärarna inom grundskolan pedagogisk högskoleexamen (riket: 87 procent).
Lärare/100 elever: 10,1 i grundskolan (riket: 8,3) för 2011.
Studieresultat: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 för läsåret 2010/11: 220,0 (riket: 210,6). Andel elever i årskurs som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen: 17,1 procent (riket: 22,7 procent).

Pajala

Invånare: Ca 6 250.
Yta: 7 917 kvadratkilometer.
Utbildningsnivå: Av invånarna mellan 25-64 år har 12,1 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år (riket: 23,1 procent).
Undervisningskostnad/elev: 55 500 kronor. Riket: 41 900 kronor (gäller år 2008).
Behöriga lärare: År 2011 hade 97 procent av lärarna inom grundskolan pedagogisk högskoleexamen (riket: 87 procent).
Lärare/100 elever: 9,6 i grundskolan (riket: 8,3) för 2011.
Studieresultat: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 för läsåret 2010/11: 240,3 (riket: 210,6). Andel elever i årskurs 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen: 12,2 procent (riket: 22,7 procent).

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons