Annons
Foto: Thord Nilsson

Tornedalen - bäst i klassen

Publicerad 8 oktober 2012

Likvärdigheten blir sämre. Kunskapsklyftorna växer. Föräldrarnas bakgrund spelar allt större roll för hur eleverna klarar sig i skolan. 

Dystra fakta – men inte överallt. I Tornedalen lyckas skolan fortfarande med det kompensatoriska upp­draget. Skolvärlden åkte till Pajala och Övertorneå för att ta reda på varför.
– A och O är att ha bra, välutbildade lärare som tror på alla elever, oavsett bakgrund, säger Övertorneås skolchef Maarit Enbuske.

Älven löper som ett pärlband genom det bördiga Tornedalen. En farled, födkrok – och sista utpost till Finland. Här har tornedalsfinska, meänkieli, traditionellt varit modersmålet och ända till 1809 var det ett och samma land på ömse sidor om Torne älv.

– Rent historiskt har skolan varit en väg till ett annat liv. Vi i Tornedalen har varit fattiga småbrukare och skogsarbetare och enda sättet att förändra sitt liv har varit genom att skaffa sig en utbildning. Skolan har haft hög status och det är viktigt att hålla kvar vid det, säger Ingegerd Mäki, rektor på Centralskolan i Pajala.

Hon är glad när hon hastar in i sammanträdesrummet i kommunhuset. Skolavslutningen står för dörren och hon har nyss undertecknat en niondeklassares slutbetyg. MVG i alla ämnen.

är Lärarnas Riksförbund i en rapport tidigare i år granskade hur väl de svenska skolkommunerna klarar det kompensatoriska uppdraget skiljde sig tre topprankade kommuner från mängden: Pajala, Övertorneå och Sotenäs i Bohuslän. Här har endast 15–20 procent av föräldrarna eftergymnasial utbildning om två år eller längre – samtidigt som deras barn gör väl ifrån sig i klassrummen.

På pappret ser förutsättningarna för en skola i toppklass inte ut att vara de bästa. Avstånden är enorma: Pajala kommun sträcker sig på en yta som från Sandviken ner till Katrineholm. Befolkningen har mer än halverats, från över 15 000 på 1950-talet till dagens knappa 6 300. Den dyraste skolskjutsen kostar en halv miljon kronor om året – för en enda elev, som åker 18 mil taxi varje dag från hemmet till skolan och tillbaka.

Kommunpolitiker har tvingats lägga ner byskolor när elevunderlaget blivit för litet. Ändå finns det i dag en fristående och sex kommunala grundskolor på lite mer än 600 elever. Pajala har sparat på ledarskapet för att kunna behålla små elevgrupper och en hög lärartäthet och är en av de kommuner i landet som har högst undervisningskostnad per elev.

– Vi har bra resurser i skolan, men det finns en smärtgräns för hur små skolorna kan vara och det ändå går att upprätthålla en bra kvalitet, säger Ingegerd Mäki.

Hon och alla andra skolledare, politiker och lärare vi talar med under vår resa i Tornedalen, vittnar om lärarnas stora betydelse för att klara det kompensatoriska uppdraget. Lärarkåren i Pajala och Övertorneå är välutbildad, nästintill alla har pedagogisk högskoleexamen.

– Vi har kompetenta pedagoger. En lärare som behärskar sitt ämne, har en bra relation med eleverna och är en ledare i klassrummet – den lyckas, säger Ingegerd Mäki.

Samtliga vi träffar tar också upp förväntningar som en nyckelfaktor för en framgångsrik skola. I Tornedalen är förväntningarna på eleverna höga, från alla håll. Föräldrar, lärare och skolpolitiker vill att bygdens barn ska göra väl ifrån sig. Om de kommer från ett hem med eller utan studietradition spelar ingen roll, menar Britta Tervaniemi, gymnasielärare på Laestadiusskolan och vice ordförande i kultur- och utbildningsnämnden (V).

Hon jobbade länge som kontorist och utbildade sig till lärare ”på äldre dagar”, som hon själv säger. Hennes dotter studerar till läkare, och varje år ser Britta Tervaniemi exempel på liknande akademiska klassresor bland tidigare elever.

– I skolan är alla lika mycket värda, oavsett bakgrund. Vi har samma förväntningar på yrkeseleverna som på eleverna på de teoretiska programmen, säger hon och fortsätter:

– Det här har länge varit en utflyttningsort och ungdomarna vet att de måste klara skolan om de ska kunna konkurrera om de jobb som finns. LKAB lockar med välbetalda jobb i gruvan, men då måste du ha godkända betyg. Det känner också killarna till.

– Det går inte att komma in i klassrummet och tänka ”här blir det IG på hela gänget”. Vi tror på eleverna, ingen försvinner i mängden, säger Inga Savilahti Häggbo med eftertryck och berättar stolt att 75 procent av eleverna på yrkesprogrammen på gymnasiet i Övertorneå valt att läsa engelska B – och klarar det.

Inga återvände till hemkommunen Övertorneå efter studier i Umeå. Ett år skulle hon stanna, bara för att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Det var 1984 – och hon är fortfarande kvar.

– Vi har så roligt med varandra. Arbetsmiljön är trevlig, atmosfären är tillåtande och det spiller över på eleverna.

– Dessutom har framtidstron i Tornedalen blivit större, med de nya gruvetableringarna har det blivit rena Klondikestämningen och ungdomarna ser att det finns en chans att bo kvar och tjäna pengar.

Inga Savilahti Häggbo jobbar heltid och undervisar i svenska och engelska på Gränsälvsgymnasiet och är dessutom politiskt aktiv, med en post som vice kommunalråd.

– Jag kan tänka mig att läraryrket har lägre status i storstäderna. Här var lärare, präst eller sjuksköterska länge det finaste man kunde bli. Kanske lever något av det kvar, funderar hon.

Samtidigt: lärarna i Övertorneå ställs inför samma problem som på alla andra håll i landet, konstaterar Maria Carlsson, lärare i idrott och matematik och kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

– Ny läroplan, ny skollag, nytt betygssystem… Det är samma klagomål här, på arbetsbelastningen och på lönen. Men sett i ett större perspektiv har vi det nog riktigt bra. Det är små enheter och alla känner alla, säger hon och tillägger att det är få problem med stök i klassrummet.

Både Pajala och Övertorneå har varsin friskola, men det fria skolvalet är betydligt mindre omdiskuterat i glesbygdskommunerna än i storstäderna. Majoriteten av eleverna går på den skola som ligger närmast.

– Det fria skolvalet är ingen stor faktor. Det är inte så att det bara blir högpresterande elever på en skola, här blandas det och vi har hela spektrat i varje klass, säger Maria Carlsson.

Sedan åratal tillbaka förekommer ett informellt skolutbyte med Finland. I Övertorneå väljer varje år ett antal elever i grundskolan att ta skolskjutsen över gränsen, till finska Ylitornio. Förra läsåret gjorde nio finska barn motsatt resa och gick i skolan i Övertorneå.

Finland är bara några hundra meter bort för Övertorneåborna. Gårdarna som skymtar på andra sidan älven tillhör ett annat land, men gränsen utgör ingen barriär. Nästan alla har släkt i Finland och speciellt de äldre generationerna växlar obehindrat mellan svenska och finska.

– Det kan ha att göra med de finska influenserna att folk här i allmänhet tycker att skolan är viktig och att man ska utbilda sig. De finska föräldrarna ställer högre krav på skolan, säger Maarit Enbuske, skolchef i Övertorneå sedan 2010.

Hon är själv uppväxt i finska Tornedalen, har gått lärarutbildningen i Sverige och undervisat i båda länderna.

Ett av hennes första beslut som skolchef var att ersätta elevassistenterna med specialpedagoger. Eleverna med störst utmaningar måste ha välutbildade vuxna vid sin sida, motiverar hon.

– Vi har en förhållandevis stor pott resurser att fördela efter de behov som finns. På högstadiet finns till exempel en lärare som fungerar som fri resurs, han är där det behövs.

– Jag skulle ljuga om jag sa att det inte fanns utmaningar i skolan här, det gör det varje dag. Vi jobbar hårt med matten, där har vi lägre resultat jämfört med andra ämnen, men skolan i Övertorneå är väldigt bra, säger Maarit Enbuske.

År 2020 spår SCB att det kommer saknas 43 000 lärare i Sverige. Pajala och Övertorneå har många 50-talister i lärarkåren och hur de ska ersättas när de går i pension är en öppen fråga.

På sitt skrivbord på Centralskolan i Övertorneå har rektor Hans Söderberg en bunt ansökningar liggande.

De senaste åren har Övertorneå tagit emot kvotflyktingar och ensamkommande flyktingbarn och det behövs fler lärare i svenska som andraspråk. Till Söderbergs glädje finns det den här gången sökande med rätt behörighet.

– Men det kommer att bli en bristvara framöver. Även om nästan alla våra lärare i dag är behöriga är det inte säkert att de jobbar med just de ämnen de är behöriga i, säger han.

Nästan alla som visat intresse för de nya SVA-tjänsterna har koppling till Tornedalen, eller åtminstone Norrbotten. De flesta som undervisar på skolorna är ”ortens folk”, säger Hans Söderberg.

– Personalomsättningen är låg och skolmiljön lugn. Kommunpolitikerna är inte snåla med skolan, utan vi har hyfsat med resurser.

Vad kan andra kommuner lära av skolan i Övertorneå?

– Det finns inget hemligt recept. En kombination av bra lärare, kontinuitet och goda resurser. Det är nog inte svårare än så.

 

Skolan ska kompensera

• En elevs bakgrund och förutsättningar från hemmet ska i så stor utsträckning som möjligt kompenseras av skolan. Det har varit tydligt formulerat ända sedan den svenska grundskolan inrättades för 50 år sedan. I maj publicerade Lärarnas Riksförbund en uppmärksammad undersökning, som visar att skolan lyckas allt sämre med detta uppdrag.

• Mellan 1999 och 2011 har skillnaderna mellan de starkaste och svagaste eleverna ökat med 30 procent. Eleverna från hemmen med lägst utbildningsbakgrund klarar sig sämst i skolan.

• De kommuner som lyckas bäst med både svagpresterande och högpresterande elever är, enligt LR:s rapport: Danderyd, Övertorneå, Lidingö, Sollentuna, Nacka, Lomma, Pajala och Täby. Sämst är Lessebo, Mellerud, Hällefors, Orsa, Degerfors, Finspång, Älvkarleby och Boxholm.

Fakta om kommunerna

Övertorneå

Invånare: Ca 4 800.
Yta: 2 381 kvadratkilometer.
Utbildningsnivå: Av invånarna mellan 25-64 år har 12,8 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år (riket: 23,1 procent).
Undervisningskostnad/elev: 44 900 kronor. Riket: 41 900 kronor (gäller år 2008).
Behöriga lärare: År 2011 hade 97 procent av lärarna inom grundskolan pedagogisk högskoleexamen (riket: 87 procent).
Lärare/100 elever: 10,1 i grundskolan (riket: 8,3) för 2011.
Studieresultat: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 för läsåret 2010/11: 220,0 (riket: 210,6). Andel elever i årskurs som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen: 17,1 procent (riket: 22,7 procent).

Pajala

Invånare: Ca 6 250.
Yta: 7 917 kvadratkilometer.
Utbildningsnivå: Av invånarna mellan 25-64 år har 12,1 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år (riket: 23,1 procent).
Undervisningskostnad/elev: 55 500 kronor. Riket: 41 900 kronor (gäller år 2008).
Behöriga lärare: År 2011 hade 97 procent av lärarna inom grundskolan pedagogisk högskoleexamen (riket: 87 procent).
Lärare/100 elever: 9,6 i grundskolan (riket: 8,3) för 2011.
Studieresultat: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 för läsåret 2010/11: 240,3 (riket: 210,6). Andel elever i årskurs 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen: 12,2 procent (riket: 22,7 procent).

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons