Annons

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Publicerad 12 juni 2017

Fakta

Betyg och stöd

Här hittar du Skolverkets rapport om betyg och stöd från årskurs 6 till 9.

Relaterat

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

Skolverket har följt upp hur det har gått för den första årskullen som fick betyg i årskurs 6. Fokus har legat på elever som fått betyget F i ett eller flera ämnen.

Av de närmare 15 600 elever som fick betyget F i ett eller flera ämnen i årskurs 6 hade 9 100 elever fortfarande inte uppnått godkända betyg i alla ämnen när de gick ut nian. Tuffast är det för elever som fick F i flera ämnen i sexan, av dem saknar 72 procent godkänt slutbetyg i ett eller flera ämnen i årskurs 9.

Enligt Skolverkets enhetschef Mikael Ejerblom visar studien att många elever inte har fått rätt, eller tillräckligt, stöd. Rapporten tittar också på hur stor andel av eleverna som fått särskilt stöd och det är långt ifrån alla. Omkring en fjärdedel av eleverna med F i ett ämne och hälften av eleverna med F i flera ämnen fick särskilt stöd under årskurs 8 och eller 9.

Wern Palmius.Wern Palmius och Lennart Rådbrink, som båda är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), reagerar på statistiken.

– Det är förvånansvärt att det är så många elever i åttan och nian som man befarar ska få F men som ändå inte får särskilt stöd. Som jag ser det följer man inte skollagen. Man ska ge särskilt stöd till de elever som behöver det och det definieras av att de inte uppnår kunskapskraven, säger Wern Palmius.

I statistiken syns det inte om eleverna har fått extra anpassningar.  

– Men man kan inte ursäkta sig med att man har gett extra anpassningar för måttet på att det är tillräckligt är att eleven når kunskapsmålen. Och når man dem inte ska man ha särskilt stöd.

Borde det ha varit hundraprocentigt?

– Ja, det borde det.

Lennart Rådbrink.Vad är det då som brister och vad skulle man kunna göra annorlunda? De båda rådgivarna menar att övergången från sexan till högstadiet är en känslig punkt. Det skrivs färre åtgärdsprogram i sjuan än i sexan vilket är märkligt, menar de och ett tecken på att något brister i överlämningen, informationen följer inte med.

– Det är också en annan skolkultur på högstadiet där många fler lärare ska samordna insatserna kring en elev, säger Lennart Rådbrink. Det är en utmaning. 

Wern Palmius fyller i att det är vanligt att lärare inte hinner tala med varandra.

– Så den sambedömning av elevernas kunskaper som skulle kunna ske, alltså att svenskläraren kan dra nytta av att eleven visat språklig förmåga i SO till exempel, det förekommer inte så ofta som det skulle behövas. Lärarna har ett fruktansvärt ansträngt schema.

De menar också att det lever kvar många gamla föreställningar om att elever med vissa funktionsnedsättningar ska ha en viss typ av stöd, snarare än att stödet utgår ifrån kunskapskravens formuleringar.

– Skolverket har i en rapport om tillgängliga skolmiljöer intervjuat speciallärare och specialpedagoger och visat att många har låga förväntningar på vissa elevgrupper: elever med kognitiva svårigheter, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de med språkstörning. Förväntningar om att vissa grupper inte kommer klara kraven tillsammans med stödinsatser som inte matchar kunskapskraven, det tror jag påverkar, säger Lennart Rådbrink.

På högstadiet faller ofta ansvaret för elever med särskilt stöd på specialpedagogen.

– Ibland skapar det misstro hos läraren som tycker att elever får för mycket stöd. ”De fixar det hos dig, ja”. Men vi försöker tolka kunskapskraven i förhållande till elevens funktionsnedsättningar. Eleven ska kunna argumentera och resonera och så har vi elever med språkstörning, och då måste man fundera på med vilka verktyg kan eleven gör det. Språkstörningen försvinner ju inte. Bedömningssituationen måste se olika ut i olika situationer, säger Wern Palmius.

Handlar det om att lärare inte vet att man får gör de här anpassningarna?

– Ja, det tror jag men jag tror också att skoldebatten om snällbetyg och betygsinflation gör att man blir hårdare. Debatterna färgar av sig på bedömningskulturen i skolan och man bli mer rigid än man skulle behöva vara. Det finns många sätt att lära sig på och många sätt att visa upp vad man lärt sig, svarar Lennart Rådbrink.

Men är det rimliga krav vi ställer på eleverna eller är det mission impossible?

– Enligt Skolverket är det inte kunskapskraven som är för svåra utan det är snarare så att man inte har tillräckligt många idéer om anpassningar av undervisningen.

Wern Palmius tillägger:  

– Jag tror det finns en stark tradition i skolan av hur elever ska göra när de visar kompetens och så finns det ingen variation i hur man får visa det. Men alla barn ska inte undervisas likadant och alla kan inte bedömas likadant.

Hur ska man göra för att skolan ska kunna ge det stöd ni efterfrågar? 

– Man ska se över lärares arbetssituation så att lärare får tillfällen att sambedöma – vilka kompetenser har du sett? och lära av varandra. De här svårundervisade barnen måste man ”jaga” kompetenser hos, säger Wern Palmius och tillägger.

–  Jag efterfrågar ett särskilt stöd som jag kallar ”personlig studiecoach”, någon som pratar med eleven om hur de lär sig och om hur de uppfattar undervisningen. Hur ska läraren annars kunna veta hur undervisningen ska anpassas? Läraren måste förstå hur eleven förstår.

Lennart Rådbrink:

– Man är missar ofta att titta på lärmiljön och den egna undervisningen och lägger i stället problemet hos eleven. Man måste bli medveten om vilka svårigheter eleven får av den egna undervisningen. Det tror jag har stora utvecklingspotential. Där kan en coach vara till hjälp. Det är svårt att se sin egen undervisning som lärare.

Dessutom låter man sällan den lärare som är skickligast i ämnet ta hand om de elever som har störst svårigheter, säger Wern Palmius.

– Snarare tvärt om, specialpedagogen, som kanske inte har utbildning i ämnet överhuvudtaget, får hjälpa eleven. Jag tänker att en djupt ämneskunnig pedagog skulle kunna hitta bättre genvägar en än som inte kan ämnet lika bra.

– Sen tycker jag att man kan fundera över, vilka av de här som får F i sexan funderade lärarna över redan i förskoleklass och undrade hur det ska gå. Det finns en slags inlärningseffekt hos de här eleverna ”Jag tillhör inte dem som kan lyckas”. Jag skulle önska att man gjorde de här barnen uppmärksamma på vad de kan, i stället på av de inte kan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Annons
Annons

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Annons
Annons

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons