Annons

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Publicerad 12 juni 2017

Fakta

Betyg och stöd

Här hittar du Skolverkets rapport om betyg och stöd från årskurs 6 till 9.

Relaterat

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

Skolverket har följt upp hur det har gått för den första årskullen som fick betyg i årskurs 6. Fokus har legat på elever som fått betyget F i ett eller flera ämnen.

Av de närmare 15 600 elever som fick betyget F i ett eller flera ämnen i årskurs 6 hade 9 100 elever fortfarande inte uppnått godkända betyg i alla ämnen när de gick ut nian. Tuffast är det för elever som fick F i flera ämnen i sexan, av dem saknar 72 procent godkänt slutbetyg i ett eller flera ämnen i årskurs 9.

Enligt Skolverkets enhetschef Mikael Ejerblom visar studien att många elever inte har fått rätt, eller tillräckligt, stöd. Rapporten tittar också på hur stor andel av eleverna som fått särskilt stöd och det är långt ifrån alla. Omkring en fjärdedel av eleverna med F i ett ämne och hälften av eleverna med F i flera ämnen fick särskilt stöd under årskurs 8 och eller 9.

Wern Palmius.Wern Palmius och Lennart Rådbrink, som båda är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), reagerar på statistiken.

– Det är förvånansvärt att det är så många elever i åttan och nian som man befarar ska få F men som ändå inte får särskilt stöd. Som jag ser det följer man inte skollagen. Man ska ge särskilt stöd till de elever som behöver det och det definieras av att de inte uppnår kunskapskraven, säger Wern Palmius.

I statistiken syns det inte om eleverna har fått extra anpassningar.  

– Men man kan inte ursäkta sig med att man har gett extra anpassningar för måttet på att det är tillräckligt är att eleven når kunskapsmålen. Och når man dem inte ska man ha särskilt stöd.

Borde det ha varit hundraprocentigt?

– Ja, det borde det.

Lennart Rådbrink.Vad är det då som brister och vad skulle man kunna göra annorlunda? De båda rådgivarna menar att övergången från sexan till högstadiet är en känslig punkt. Det skrivs färre åtgärdsprogram i sjuan än i sexan vilket är märkligt, menar de och ett tecken på att något brister i överlämningen, informationen följer inte med.

– Det är också en annan skolkultur på högstadiet där många fler lärare ska samordna insatserna kring en elev, säger Lennart Rådbrink. Det är en utmaning. 

Wern Palmius fyller i att det är vanligt att lärare inte hinner tala med varandra.

– Så den sambedömning av elevernas kunskaper som skulle kunna ske, alltså att svenskläraren kan dra nytta av att eleven visat språklig förmåga i SO till exempel, det förekommer inte så ofta som det skulle behövas. Lärarna har ett fruktansvärt ansträngt schema.

De menar också att det lever kvar många gamla föreställningar om att elever med vissa funktionsnedsättningar ska ha en viss typ av stöd, snarare än att stödet utgår ifrån kunskapskravens formuleringar.

– Skolverket har i en rapport om tillgängliga skolmiljöer intervjuat speciallärare och specialpedagoger och visat att många har låga förväntningar på vissa elevgrupper: elever med kognitiva svårigheter, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de med språkstörning. Förväntningar om att vissa grupper inte kommer klara kraven tillsammans med stödinsatser som inte matchar kunskapskraven, det tror jag påverkar, säger Lennart Rådbrink.

På högstadiet faller ofta ansvaret för elever med särskilt stöd på specialpedagogen.

– Ibland skapar det misstro hos läraren som tycker att elever får för mycket stöd. ”De fixar det hos dig, ja”. Men vi försöker tolka kunskapskraven i förhållande till elevens funktionsnedsättningar. Eleven ska kunna argumentera och resonera och så har vi elever med språkstörning, och då måste man fundera på med vilka verktyg kan eleven gör det. Språkstörningen försvinner ju inte. Bedömningssituationen måste se olika ut i olika situationer, säger Wern Palmius.

Handlar det om att lärare inte vet att man får gör de här anpassningarna?

– Ja, det tror jag men jag tror också att skoldebatten om snällbetyg och betygsinflation gör att man blir hårdare. Debatterna färgar av sig på bedömningskulturen i skolan och man bli mer rigid än man skulle behöva vara. Det finns många sätt att lära sig på och många sätt att visa upp vad man lärt sig, svarar Lennart Rådbrink.

Men är det rimliga krav vi ställer på eleverna eller är det mission impossible?

– Enligt Skolverket är det inte kunskapskraven som är för svåra utan det är snarare så att man inte har tillräckligt många idéer om anpassningar av undervisningen.

Wern Palmius tillägger:  

– Jag tror det finns en stark tradition i skolan av hur elever ska göra när de visar kompetens och så finns det ingen variation i hur man får visa det. Men alla barn ska inte undervisas likadant och alla kan inte bedömas likadant.

Hur ska man göra för att skolan ska kunna ge det stöd ni efterfrågar? 

– Man ska se över lärares arbetssituation så att lärare får tillfällen att sambedöma – vilka kompetenser har du sett? och lära av varandra. De här svårundervisade barnen måste man ”jaga” kompetenser hos, säger Wern Palmius och tillägger.

–  Jag efterfrågar ett särskilt stöd som jag kallar ”personlig studiecoach”, någon som pratar med eleven om hur de lär sig och om hur de uppfattar undervisningen. Hur ska läraren annars kunna veta hur undervisningen ska anpassas? Läraren måste förstå hur eleven förstår.

Lennart Rådbrink:

– Man är missar ofta att titta på lärmiljön och den egna undervisningen och lägger i stället problemet hos eleven. Man måste bli medveten om vilka svårigheter eleven får av den egna undervisningen. Det tror jag har stora utvecklingspotential. Där kan en coach vara till hjälp. Det är svårt att se sin egen undervisning som lärare.

Dessutom låter man sällan den lärare som är skickligast i ämnet ta hand om de elever som har störst svårigheter, säger Wern Palmius.

– Snarare tvärt om, specialpedagogen, som kanske inte har utbildning i ämnet överhuvudtaget, får hjälpa eleven. Jag tänker att en djupt ämneskunnig pedagog skulle kunna hitta bättre genvägar en än som inte kan ämnet lika bra.

– Sen tycker jag att man kan fundera över, vilka av de här som får F i sexan funderade lärarna över redan i förskoleklass och undrade hur det ska gå. Det finns en slags inlärningseffekt hos de här eleverna ”Jag tillhör inte dem som kan lyckas”. Jag skulle önska att man gjorde de här barnen uppmärksamma på vad de kan, i stället på av de inte kan.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons