Annons

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Publicerad 12 juni 2017

Fakta

Betyg och stöd

Här hittar du Skolverkets rapport om betyg och stöd från årskurs 6 till 9.

Relaterat

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

Skolverket har följt upp hur det har gått för den första årskullen som fick betyg i årskurs 6. Fokus har legat på elever som fått betyget F i ett eller flera ämnen.

Av de närmare 15 600 elever som fick betyget F i ett eller flera ämnen i årskurs 6 hade 9 100 elever fortfarande inte uppnått godkända betyg i alla ämnen när de gick ut nian. Tuffast är det för elever som fick F i flera ämnen i sexan, av dem saknar 72 procent godkänt slutbetyg i ett eller flera ämnen i årskurs 9.

Enligt Skolverkets enhetschef Mikael Ejerblom visar studien att många elever inte har fått rätt, eller tillräckligt, stöd. Rapporten tittar också på hur stor andel av eleverna som fått särskilt stöd och det är långt ifrån alla. Omkring en fjärdedel av eleverna med F i ett ämne och hälften av eleverna med F i flera ämnen fick särskilt stöd under årskurs 8 och eller 9.

Wern Palmius.Wern Palmius och Lennart Rådbrink, som båda är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), reagerar på statistiken.

– Det är förvånansvärt att det är så många elever i åttan och nian som man befarar ska få F men som ändå inte får särskilt stöd. Som jag ser det följer man inte skollagen. Man ska ge särskilt stöd till de elever som behöver det och det definieras av att de inte uppnår kunskapskraven, säger Wern Palmius.

I statistiken syns det inte om eleverna har fått extra anpassningar.  

– Men man kan inte ursäkta sig med att man har gett extra anpassningar för måttet på att det är tillräckligt är att eleven når kunskapsmålen. Och når man dem inte ska man ha särskilt stöd.

Borde det ha varit hundraprocentigt?

– Ja, det borde det.

Lennart Rådbrink.Vad är det då som brister och vad skulle man kunna göra annorlunda? De båda rådgivarna menar att övergången från sexan till högstadiet är en känslig punkt. Det skrivs färre åtgärdsprogram i sjuan än i sexan vilket är märkligt, menar de och ett tecken på att något brister i överlämningen, informationen följer inte med.

– Det är också en annan skolkultur på högstadiet där många fler lärare ska samordna insatserna kring en elev, säger Lennart Rådbrink. Det är en utmaning. 

Wern Palmius fyller i att det är vanligt att lärare inte hinner tala med varandra.

– Så den sambedömning av elevernas kunskaper som skulle kunna ske, alltså att svenskläraren kan dra nytta av att eleven visat språklig förmåga i SO till exempel, det förekommer inte så ofta som det skulle behövas. Lärarna har ett fruktansvärt ansträngt schema.

De menar också att det lever kvar många gamla föreställningar om att elever med vissa funktionsnedsättningar ska ha en viss typ av stöd, snarare än att stödet utgår ifrån kunskapskravens formuleringar.

– Skolverket har i en rapport om tillgängliga skolmiljöer intervjuat speciallärare och specialpedagoger och visat att många har låga förväntningar på vissa elevgrupper: elever med kognitiva svårigheter, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de med språkstörning. Förväntningar om att vissa grupper inte kommer klara kraven tillsammans med stödinsatser som inte matchar kunskapskraven, det tror jag påverkar, säger Lennart Rådbrink.

På högstadiet faller ofta ansvaret för elever med särskilt stöd på specialpedagogen.

– Ibland skapar det misstro hos läraren som tycker att elever får för mycket stöd. ”De fixar det hos dig, ja”. Men vi försöker tolka kunskapskraven i förhållande till elevens funktionsnedsättningar. Eleven ska kunna argumentera och resonera och så har vi elever med språkstörning, och då måste man fundera på med vilka verktyg kan eleven gör det. Språkstörningen försvinner ju inte. Bedömningssituationen måste se olika ut i olika situationer, säger Wern Palmius.

Handlar det om att lärare inte vet att man får gör de här anpassningarna?

– Ja, det tror jag men jag tror också att skoldebatten om snällbetyg och betygsinflation gör att man blir hårdare. Debatterna färgar av sig på bedömningskulturen i skolan och man bli mer rigid än man skulle behöva vara. Det finns många sätt att lära sig på och många sätt att visa upp vad man lärt sig, svarar Lennart Rådbrink.

Men är det rimliga krav vi ställer på eleverna eller är det mission impossible?

– Enligt Skolverket är det inte kunskapskraven som är för svåra utan det är snarare så att man inte har tillräckligt många idéer om anpassningar av undervisningen.

Wern Palmius tillägger:  

– Jag tror det finns en stark tradition i skolan av hur elever ska göra när de visar kompetens och så finns det ingen variation i hur man får visa det. Men alla barn ska inte undervisas likadant och alla kan inte bedömas likadant.

Hur ska man göra för att skolan ska kunna ge det stöd ni efterfrågar? 

– Man ska se över lärares arbetssituation så att lärare får tillfällen att sambedöma – vilka kompetenser har du sett? och lära av varandra. De här svårundervisade barnen måste man ”jaga” kompetenser hos, säger Wern Palmius och tillägger.

–  Jag efterfrågar ett särskilt stöd som jag kallar ”personlig studiecoach”, någon som pratar med eleven om hur de lär sig och om hur de uppfattar undervisningen. Hur ska läraren annars kunna veta hur undervisningen ska anpassas? Läraren måste förstå hur eleven förstår.

Lennart Rådbrink:

– Man är missar ofta att titta på lärmiljön och den egna undervisningen och lägger i stället problemet hos eleven. Man måste bli medveten om vilka svårigheter eleven får av den egna undervisningen. Det tror jag har stora utvecklingspotential. Där kan en coach vara till hjälp. Det är svårt att se sin egen undervisning som lärare.

Dessutom låter man sällan den lärare som är skickligast i ämnet ta hand om de elever som har störst svårigheter, säger Wern Palmius.

– Snarare tvärt om, specialpedagogen, som kanske inte har utbildning i ämnet överhuvudtaget, får hjälpa eleven. Jag tänker att en djupt ämneskunnig pedagog skulle kunna hitta bättre genvägar en än som inte kan ämnet lika bra.

– Sen tycker jag att man kan fundera över, vilka av de här som får F i sexan funderade lärarna över redan i förskoleklass och undrade hur det ska gå. Det finns en slags inlärningseffekt hos de här eleverna ”Jag tillhör inte dem som kan lyckas”. Jag skulle önska att man gjorde de här barnen uppmärksamma på vad de kan, i stället på av de inte kan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons