Annons
Foto: Susanne Lindholm

Tre generationer - ett yrke

Publicerad 2 februari 2012

I Luleå bor Anna-Lisa Svedmark, Kristina Wallgren och
Emma Berglund – tre generationer lärare i samma familj.

Blir det mycket skoldiskussioner på släktmiddagarna?
EMMA: Jo, vi pratar alltid mycket om skolan när vi träffas. Mormor är bra på att hänga med i vad som händer.
KRISTINA: Det är mamma som håller rätt på alla skolprogram på tv och tipsar oss om när det är något vi ska titta på. Sedan brukar vi diskutera programmen tillsammans.
ANNA-LISA: Jag har följt både ”Världens bästa skitskola” och ”Klass 9A”. Det har varit jättebra program!

Hur kommer det sig att ni alla tre har valt läraryrket?
ANNA-LISA: När jag var ung fanns det bara två yrken för en kvinna att välja mellan: småskollärare och sjuksköterska. Något annat visste vi inte om i Korpilombolo, där jag bodde. Jag gick småskollärarseminariet i Haparanda, inte för att jag var så mycket för småbarn, utan för att jag ville ha ett yrke.
KRISTINA: Jag började läsa företagsekonomi i Umeå, men trivdes inte alls med det. När jag träffade min blivande man som var från Luleå bestämde jag mig för att flytta hit. Universitet fanns inte på den tiden, men lärarseminariet kunde jag gå. Jag hade ju hört genom mamma att det var ett bra jobb med många fördelar. Själv tyckte jag det verkade roligt att lära ut någonting till någon. Att få jobba med barn var inte drivkraften när jag valde yrke, men det är det i dag.
EMMA: Jag bestämde mig för att inte gå i samma spår som mamma och mormor! Jag började en civilingenjörsutbildning, men kände snart att det inte var det jag ville hålla på med. Samtidigt som jag hade börjat studera coachade jag ett basketlag med högstadietjejer och insåg då hur kul det var att lära ut saker. Jag tänkte att det nog påminde ganska mycket om att vara lärare, vilket det också gjorde, har det visat sig. Att få se den där glöden i ögonen på barnen när de lyckas – har man upplevt det, då vet man vad det handlar om.

Är det stor skillnad på att vara lärare nu och förr?
ANNA-LISA: På min tid var skolan auktoritär – barnen skulle vara tysta i klassrummet och arbeta. Det var lätt att vara lärare eftersom barnen lyssnade och hade respekt. I dag kan barnen säga vad som helst åt en lärare. Fast jag tror ändå det är trivsammare nu, när barnen vågar vara sig själva.
EMMA: I dag måste man vinna barnens respekt. När jag var liten och frågade ”Varför ska vi göra det här?” Då blev man utskälld. Men i dag är det en normal fråga från en elev och som lärare måste man ha ett svar.
KRISTINA: Jag har arbetat 30 år i skolan och jag tycker det har blivit mycket roligare på senare år. Barnen är fortfarande snälla även om de säger vad de tycker och tänker. Samtidigt bidrar de mer med sina egna tankar och idéer och får mer inflytande. Det är också mer okej att visa känslor – är man ledsen får man visa det och då har vi också större chans att hjälpa eleven. Det är en större utmaning att vara lärare i dag och det tar mycket energi. Men det ger lika mycket energi.

Vilka samtalsämnen var aktuella i lärarrummet förr och vilka är aktuella i dag?
ANNA-LISA: När jag kom till min första skola i Luleå sa tillsynsläraren att ”i lärarrummet pratar vi inte politik och religion”. Det var en tråkig skola, tänkte jag. Men sedan var det flera manliga lärare som brukade sätta i gång lite debatt. Vad vi annars mest pratade om var sådant som hänt på skolan, allra mest om bråkiga barn förstås.
KRISTINA: Just nu är det betygen och den nya läroplanen det vi mest diskuterar. Men vi pratar också om alla nya arbetsuppgifter som läggs på oss och om hur vi ska orka med alltihop. Det är mycket dokumentation som ska göras kring eleverna och det tar tid. Enskilda elever pratar vi aldrig om i lärarrummet – det får vi inte – men däremot inom arbetslaget.
EMMA: Jag är på många olika skolor och har också hört många prata om att de har fått så mycket att göra. Jag har till och med hört om lärare som kommer till skolan på söndagar och jobbar, men det gäller än så länge inte mig, eftersom jag är vikarie. Ett intressant samtalsämne den senaste tiden har också varit att man ska försöka styra en elevgrupp inte bara genom att fokusera på det negativa utan genom att försöka hitta och uppmuntra positiva ledare i gruppen.

Nu är betygen på väg tillbaka i de yngre skolåren, vad tycker ni om det?
ANNA-LISA: Jag satte betyg från årskurs 1 och det var hemskt. Barnen trodde ju själva att de om de jobbat duktigt och gjort sitt bästa skulle få bra betyg. Men det enda vi betygsatte var kunskaperna, inte om du jobbat flitigt. Så jag vill inte ha tillbaka betygen för de yngsta barnen, möjligen från sexan och uppåt.
KRISTINA: Barnen är väldigt medvetna om målen och intresserade av hur de ska kunna uppnå dem. I dag görs bedömningen på ett annorlunda sätt: man ser inte enbart till kunskaperna, utan också till förmåga. Om betyg kan motivera barnen att jobba, så tycker jag det kan vara bra.
EMMA: Jag tycker det är bra att ha tydliga mål, men det behöver inte nödvändigtvis vara ett betyg.

Vill ni att läraryrket ska fortsätta att gå i arv i familjen?
EMMA: Ja, varför inte? Jag trivs med mitt arbete; varje dag är en ny utmaning.
ANNA-LISA: Jag tyckte Emma gjorde ett riktigt val när hon blev lärare. Men jag hade inte trott att det skulle vara så svårt att få jobb. Jag skulle önska att hon fick en anställning snart.

FAKTA

Namn: Anna-Lisa Svedmark
Ålder: 85
Jobbade som: Lågstadielärare under åren 1948–1990, först i Korpilombolo med omnejd, därefter i Luleå.
Brinner för: Det har skiftat genom åren, men politik och samhällsfrågor är intressen som består.

Namn: Kristina Wallgren
Ålder: 61
Jobbar som: Mellanstadielärare i en femteklass, Porsöskolan i Luleå.
Brinner för: Att alla barn ska trivas i skolan och lära sig mycket. Är särskilt intresserad av att lära ut matematik.

Namn: Emma Berglund
Ålder: 30
Jobbar som: Lärar­vikarie med inriktning på årskurs 1–6 matematik.
Brinner för: Allas lika rätt till undervisning, att alla elever blir sedda och att skapa en arbetsmiljö i klassrummet som präglas av ömsesidig tillit och respekt.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons